Avtala om beredskap
Den här sidan handlar om beredskapsavtal, främst inom området försörjningsberedskap.
Leverantörer har en avgörande roll för att vårt samhälle ska fortsätta fungera vid kriser och i värsta fall krig. Totalförsvaret är beroende av olika varor och tjänster som vanligtvis levereras av företag inom näringslivet. Även statliga och kommunala bolag samt ideella organisationer kan vara leverantörer till totalförsvaret. För att stärka försörjningsberedskapen i Sverige krävs ett nära samarbete mellan offentliga aktörer och leverantörer. Genom dialog och kunskapsutbyte kan parterna tillsammans planera för beredskapsåtgärder som ökar robustheten i vårt samhälle.
Beredskapsavtal
En definition av beredskapsavtal håller på att tas fram. Vår hypotes är att beredskapsavtal är ett brett begrepp som omfattar avtal för att stärka beredskapen.
En möjlig definition skulle kunna vara ”Ett beredskapsavtal är ett avtal som syftar till att stärka eller upprätthålla samhälls- eller totalförsvarsviktig verksamhet vid kriser eller krig”.
Gränsen mellan vad som är ett beredskapsavtal och ett avtal med vissa beredskapsvillkor är inte tydlig. Aktörer bör inom ramen för sin ordinarie inköpsprocess och sina beredskapsprocesser ständigt beakta vilka behov som behöver säkerställas och vilken verksamhet som behöver upprätthållas även i händelse av störning, fredstida kris eller höjd beredskap.
Det finns flera varianter av beredskapsavtal som exempelvis:
- upphandlade kontrakt eller ramavtal
- ersättningslösa beredskapsavtal, avtal som inte innefattar ersättning
- avtal som innefattar ersättning, men inte omfattas av upphandlingsregler
Vår bedömning är att upphandlade kontrakt eller ramavtal utgör den absoluta merparten av beredskapsavtalen.
Ett beredskapsavtal kan behövas av flera skäl, till exempel kan avtalet innehålla åtaganden om
- att säkerställa viss kapacitet,
- att kunna ställa om produktion eller
- att ha lager som kan omsättas.
Beredskapsavtalen behöver följa de rättsliga regler som gäller för statsstöd, upphandling och konkurrens.
Nytt uppdrag om F-avtal
Myndigheten för civilt försvar har i 2026 års regleringsbrev fått i uppdrag att ta fram metodstöd för att teckna försörjningsberedskapsavtal (F-avtal) samt att påbörja arbetet med ett register över F-avtal. Uppdraget relaterar till den statliga utredningen SOU 2025:68.
Under 2026 kommer vi i samråd med andra beredskapsmyndigheter och näringslivet att ta fram ett metodstöd om F-avtal inklusive definition av F-avtal och beredskapsavtal.
Länk till regleringsbrevLänk till SOU 2025:68
Lärande exempel ersättningslöst beredskapsavtal
Myndigheten för civilt försvar har tagit fram ett lärande exempel som visar vad ett så kallat ersättningslöst beredskapsavtal inom området försörjningsberedskap kan innehålla för att stärka beredskapen inför störningar, fredstida kriser och höjd beredskap. Exemplet riktar sig till alla offentliga aktörer och leverantörer, men är särskilt relevant för:
- offentliga aktörer som behöver stärka sin beredskap för att hantera störningar, fredstida kriser och höjd beredskap.
- personer som arbetar med försörjningsberedskap och frågor som rör avtalad beredskap.
Lärande exempel ersättningslöst beredskapsavtal
Innehållet kan komma att uppdateras i takt med att området utvecklas.
-
Historisk tillbakablick
Under kalla kriget förväntades företag i Sverige att bidra till samhällets försörjning genom att skydda sina resurser och säkerställa produktionen av samhällsviktiga varor eller tjänster. Liksom statlig beredskapslagring ingick även företagsplanläggning i ett system som fanns under dåtidens totalförsvar. Under Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, leddes arbetet med företagsplanläggning. De företag som planlades under denna tid kallades för K-företag.
Inom ramen för det gamla K-företagssystemet innebar tecknande av beredskapsavtal ofta att staten gav ersättning för de åtaganden som avtalet ålade företaget i fråga. Efter Sveriges inträde i EU är det inte längre möjligt att på samma sätt ge ekonomisk ersättning eller andra typer av garantier utan föregående konkurrensutsättning eller hänsynstagande till statsstödsregler.
Frågor och svar om beredskapsavtal
-
Vad är ett beredskapsavtal?
Beredskapsavtal är ett brett begrepp som omfattar många av de avtal som stärker beredskapen.
-
Vilka beredskapsvillkor kan beredskapsavtal innehålla?
Beredskapsavtal kan innehålla villkor inom flera olika områden beroende på vilka behov avtalet ska tillgodose.
Vanliga områden är bland andra:
- Definitioner av begrepp särskilt kopplade till beredskap.
- Hur samverkan ska hanteras i olika situationer.
- Hur parterna ska träna och öva var för sig samt tillsammans.
- Hur personal ska säkras vid störningar, fredstida kriser och höjd beredskap.
- Lagerhållning.
- Analys av kritiska flöden samt hur de ska förstärkas.
- Hur reparationsberedskap ska säkerställas.
- Planering för omställning av produktion.
- Kontinuitetsplanering samt hur force majeure-händelser ska hanteras.
-
Vem får teckna beredskapsavtal?
Vår bedömning är att samtliga aktörer kan teckna beredskapsavtal.
Ett specialfall är att förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster reglerar att det är beredskapsmyndigheterna som ska teckna avtal för statliga myndigheters räkning när det gäller leverans av totalförsvarsviktiga varor och tjänster under krig (och liknande förhållanden).
-
Hur relaterar försörjningsanalyser till beredskapsavtal?
Nationella försörjningsanalyser ska kartlägga och analysera behov, tillgång och andra förutsättningar för kritiska varor och tjänster som är nödvändiga för Sveriges totalförsvar i krig.
Nationella försörjningsanalyser kan vara ett underlag för att bedöma om det finns behov av beredskapsavtal, till exempel F avtal.
Beredskapsavtal är ett av flera verktyg som kan användas när analysen visar att tillgången behöver säkras. Ett annat verktyg är uppbyggnad av egen kapacitet.
Redan ingångna avtal kan vara en del av underlaget i försörjningsanalysen. De visar vilka åtaganden som finns och hur försörjningen är säkrad idag.
-
Vad är ersättningslösa beredskapsavtal?
Avtal som tecknas mellan en offentlig aktör och en leverantör kring beredskapshöjande åtgärder där leverantören inte har rätt till ersättning för sina åtaganden kallas ersättningslösa beredskapsavtal.
Läs mer om ersättningslösa beredskapsavtal i det lärande exemplet på mcf.se.
-
Vad är F-avtal?
F-avtal är ett samlingsbegrepp för en delmängd av redan existerande avtalstyper.
Försörjningsberedskapsavtal (F-avtal) beskrivs i utredningen om nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68).
Myndigheten för civilt försvar har fått i uppdrag i sitt regleringsbrev för 2026 att ta fram metodstöd rörande F-avtal samt påbörja ett register över F avtal. I metodstödet kommer en tydlig definition av F-avtal att finnas med samt stöd för att teckna F-avtal. Uppdraget ska redovisas senast 22 februari 2027.
Myndigheten för civilt försvar kommer att registrera F-avtal.
-
Vad är ersättningslösa avtal?
Avtal som tecknas mellan en statlig myndighet och ett företag kring beredskapshöjande åtgärder där leverantören inte har rätt till ersättning för sina åtaganden kallas ersättningsfria avtal. Ofta handlar det om när det finns ett ömsesidigt intresse av att upprätthålla leveranskapaciteten.
-
Vad är F-avtal?
F-avtal är en variant av beredskapsavtal som förekommer i utredningen om nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap- för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68). F står för Försörjningsberedskap. Myndigheten för civilt försvar föreslås få i uppgift att föra ett register över samtliga F-avtal.
-
Vad är företagsplanläggning?
Vid företagsplanläggning identifieras eventuella svaga länkar i ett företags leverans- eller produktionskedja för att myndigheten tillsammans med företaget ska kunna bedöma om åtgärder måste vidtas redan i fred för tillräcklig leveranssäkerhet i kris eller krig. Det kan exempelvis omfatta personalplanläggning, säkrande av reparationskapacitet eller beredskapsavtal.
Företagsplanläggning är en planeringsåtgärd som kan användas inom totalförsvarsplaneringen. Den genomförs med stöd i förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster.
Förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster
-
Behöver företag delta i totalförsvarsplanering?
Företag är oumbärliga för Sveriges beredskap. Om Sverige ska ha en hög beredskap för krig krävs att landets företag bidrar till totalförsvarsplaneringen.
Skyldigheten att delta i totalförsvarsplaneringen är lagstadgad. Det regleras i lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer med flera att delta i totalförsvarsplaneringen.
-
Vad händer nu?
Som ett led i att fortsätta utveckla en robust försörjningsberedskap pågår intensivt arbete med att stärka den avtalade beredskapen. Olika totalförsvars- och beredskapsmyndigheter ser över och stärker sina avtal och den samverkan de redan har etablerat med företag och branschorganisationer.
Myndigheten för civilt försvar arbetar tillsammans med andra myndigheter och näringslivet för att utveckla arbetet med avtalad beredskap och ta fram metodstöd.
Myndigheten för civilt försvar ger stöd i arbetet
Myndigheten för civilt försvar ska stödja andra att bygga upp det civila försvaret i Sverige. I detta ingår bland annat att stärka samarbetet mellan privata och offentliga aktörer för att utveckla försörjningsberedskapen inför kriser och krig.
Stödet är under löpande utveckling
Vill ni bidra till det utvecklade stödet om åtgärder som stärker försörjningsberedskapen med fokus på beredskapsavtal?
Har ni exempel som ni vill dela med er av?
Varmt välkomna att kontakta oss.
Kontakt
Kontakta oss via e-postadress: forsorjningsberedskap@mcf.se