Företagens roll och ansvar vid kriser och krig

Ett starkt och stabilt näringsliv är en förutsättning för att förse befolkningen med de varor och tjänster som krävs för att upprätthålla liv och hälsa. 

Företag levererar varor och tjänster som är centrala för Sveriges försörjningsberedskap. Försörjningsberedskap handlar om att se till att viktiga varor och tjänster finns tillgängliga vid kris eller krig. Det innebär att hålla igång leveranser, hantera störningar och prioritera det mest nödvändiga om det blir brist på något.

Alla företag kan stärka sin verksamhet

När ditt företag stärker sin egen verksamhet stärks också motståndskraften i hela samhället. För att kunna bedriva sin verksamhet också under störda förhållanden finns det många olika sätt att stärka den.

För att komma igång kan de flesta behöva ställa sig följande frågor: 

• Vilka delar av vår verksamhet måste alltid fungera?
• Vad gör vi om vår personal inte kan ta sig till jobbet? 
• Har vi rutiner att följa när något allvarligt inträffar?
• Hur skyddar vi vår digitala och fysiska information?

Det kan ditt företag göra

Företag kan ha särskilt ansvar enligt avtal

Vissa företag har avtal med offentliga aktörer. Sådana avtal kan innebära förpliktelser som gäller även under höjd beredskap och krig. Avtalen kan innebära en betydligt högre tröskel för när företaget kan åberopa så kallat force majeure.

Force majeure är ett begrepp inom avtalsrätten som syftar till att beskriva under vilka förhållanden, oförutsedda händelser, som en avtalspart inte lägre är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet. 

Om ditt företag ska inleda en avtalsrelation med en offentlig aktör för att stärka beredskapen finns olika beredskapsåtgärder och avtal som syftar till att hantera störningar, kriser och höjd beredskap.

Avtala om beredskap

Vissa kan bli skyldiga att delta i totalförsvarsplanering

När det gäller planering för krig eller krigsliknande situationer är företag skyldiga att delta i totalförsvarsplaneringen om en totalförsvarsmyndighet ber om det. Vilka myndigheter det gäller framgår av Förordning (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen.

Det kan handla om att företag ska lämna uppgifter som myndigheten behöver för planeringen, till exempel om lokaler, personal och produktion. Det kan även handla om att planera sin egen verksamhet, att samverka och att delta vid övningar.

Om ett företag har utfört arbete som har medfört betydande kostnader kan det få ersättning av allmänna medel.

Vid krigsfara och krig

Vid krigsfara och krig gäller, normalt sett, samma lagar och regler som i fredstid. Det finns dock särskilda fullmaktslagar. Vid höjd beredskap kan regeringen aktivera en eller flera av fullmaktslagarna. Regeringen beslutar också i vilka delar av landet och för vilka verksamheter som lagarna ska gälla.

Fullmaktslagarna ger staten relativt stora möjligheter att vidta ingripande åtgärder. Det kan bland annat handla om att ransonera och prisreglera varor eller att använda privat egendom.

Vissa myndigheter har möjlighet att redan i fredstid förbereda för att ta över mark, byggnader, fartyg eller fordon under höjd beredskap och krig. Dessa åtgärder är verktyg för staten vid höjd beredskap och krig.

Alla kan planera utifrån samma utgångspunkter

Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 är grunden för planering och utveckling av totalförsvaret och riktar sig till alla aktörer som deltar i förberedelser för totalförsvaret. Även till de som inte har skyldighet att delta enligt lag. Utgångspunkterna ger alla företag en bild av vad de behöver förbereda sig på.

Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030