Frågor och svar om RSB-föreskrifterna (MSBFS 2024:5)
Här har vi samlat frågor och svar om risk- och sårbarhetsbedömningar utifrån respektive paragraf i föreskriften MSBFS 2024:5.
På den här sidan
Nedanstående frågor och svar är till för att ge stöd i tillämpningen av våra föreskrifter om statliga myndigheters redovisning av risk- och sårbarhetsbedömningar (MSBFS 2024:5).
Under respektive paragraf finns frågeställningar om hur paragrafen kan utläsas samt vilken typ av information som efterfrågas till redovisningen. I de fall exempel på redovisande text förekommer ska dessa beskrivningar betraktas som förenklade exempel som syftar till att gestalta typ av uppgifter som efterfrågas. Redovisningen bör innehålla mer ingående och detaljerade beskrivningar.
Frågor om risk- och sårbarhetsbedömningar (RSB)
-
Varför heter det RSB nu?
Begreppet risk- och sårbarhetsbedömning (RSB) infördes i och med förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, 17 och 19 §§. Begreppet avser den redovisning beredskapsmyndigheter (och vissa andra) regelbundet ska göra utifrån sitt löpande beredskapsarbete.
-
Vad är skillnaden mellan RSA och RSB?
Beredskapsförordningen (2022:524, 7 §) förtydligar att risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är en sammanställning av resultatet av myndighetens löpande arbete med riskhantering och kontinuitetshantering. Risk- och sårbarhetsbedömning är den rapportering som ska göras utifrån denna sammanställning.
RSA kan därmed sägas vara ett dokument främst för internt bruk på myndigheten, medan RSB syftar till att delge berörda parter den information som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter inom den övergripande beredskapsutvecklingen.
-
Hur ska redovisning ske praktiskt?
Förfaranden blir olika eftersom både mottagande och redovisande myndigheter har olika förutsättningar. Kontakta mottagande myndighet för information hur redovisningen ska gå till.
Frågor om föreskriften
1 § Inledande bestämmelser
Denna författning innehåller bestämmelser avseende innehållet i den sammanfattande redovisning (risk- och sårbarhetsbedömning) som beredskapsmyndigheter och vissa enskilt ålagda myndigheter ska göra enligt 17 och 19 §§ förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
2 § Uttryck i föreskriften
I dessa föreskrifter avses med:
Förmåga – att kunna förebygga att en oönskad händelse inträffar, hantera en händelse, eller hantera konsekvenserna av en händelse.
Hot – oönskade händelser eller förhållanden som kan leda till skada för enskilda eller samhället.
Regionala förhållanden – ett läns geografi, demografi, infrastruktur, näringsliv, socioekonomiska förhållanden och andra omständigheter som på olika sätt utmärker länet.
Risk – en värdering av ett hot, vanligen utifrån en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till.
Samhällsviktig verksamhet – verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer viktiga samhällsfunktioner.
Sårbarhet – egenskaper eller bristande förmåga som innebär förhöjd sannolikhet för en oönskad händelse eller mottaglighet för negativa konsekvenser av en händelse.
Viktig samhällsfunktion – en sådan funktion som är nödvändig för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.
3 §
Redovisningen av risk- och sårbarhetsbedömningen bör ske i form av ett sammanhängande resonemang där bedömning av förmåga och sårbarheter görs utifrån identifierade hot och risker, och där sambandet mellan hot, risk, förmåga och sårbarhet framgår tydligt.
4 §
Risk och sårbarhetsbedömningen ska omfatta analys av hot och risker i fredstid såväl som under höjd beredskap och krig.
5 §
I myndighetens redovisning ska det framgå om avgränsningar gjorts, vilka underlag som använts, och om delar av redovisningen tagits fram i samverkan med andra aktörer.
-
Vad menas med avgränsningar och underlag och varför ska de redovisas?
Av redovisningen bör framgå vilka avgränsningar som gjorts i bedömningen gällande exempelvis ansvarsområde, sektor, organisatorisk nivå eller riskområden. Detta för att tydliggöra för oss vilka områden som bedömts och vilka som kvarstår.
Syftet med att myndigheten redovisar bakomliggande underlag till de bedömningar som redovisas i risk- och sårbarhetsbedömningen är att tydliggöra graden av noggrannhet i bedömningen.
Exempel på underlag kan vara vetenskapliga rapporter, utredningar eller utvärderingar av händelser. Underlagen kan tydliggöra i vilken grad olika faktorer utretts eller värderats i tidigare led och hur relevanta de är i förhållande till myndighetens redovisade bedömning.
6 §
Myndigheten ska översiktligt beskriva sitt ansvarsområde, och i förekommande fall dess roll i myndighetens beredskapssektor och tillhörande viktiga samhällsfunktioner.
I länsstyrelsens redovisning ska även en beskrivning av regionala förhållanden ingå.
-
Vad innebär det att översiktligt beskriva sitt ansvarsområde?
Ansvarsområde är det område myndigheten verkar inom och har något slags ansvar för. En myndighets ansvarsområde beskrivs i dess instruktion eller uppdrag enligt författning eller annan formell styrning. Ansvarsområdet går därmed utanför den egna myndighetens verksamhet. Det finns dock inga formella riktlinjer för hur en myndighets ansvarsområde ska ramas in eller beskrivas, utan detta måste utläsas från fall till fall ur myndighetens instruktion, regleringsbrev och övrig styrning. Ofta handlar det om den verksamhet i samhället som en myndighet bedriver, samordnar, utövar tillsyn över eller förmedlar vägledningar, stöd och annan expertkunskap inom. I ansvarsområdet ingår de viktiga samhällsfunktioner som myndigheten har ansvar inom. Flera myndigheter har dessutom särskilt utpekat ansvar under fredstida krissituationer eller höjd beredskap.
Exempel på ansvarsområden är tillsynsansvar eller samordningsansvar för aktörer som verkar inom ett visst område (till exempel elproducenter, telekomoperatörer eller livsmedelsproducenter) eller att tillhandahålla expertkunskap för ett visst område.
För en länsstyrelse utgörs ansvarsområdet av länet. En beskrivning av ansvarsområdet innebär därför för en länsstyrelse en beskrivning av de regionala förhållandena (se förtydligande av regionala förhållanden nedan).
Om myndigheten anser att den inte har något ansvarsområde utöver den egna verksamheten bör myndigheten motivera det i RSB-redovisningen.
-
Vad innebär en beskrivning av myndighetens roll i beredskapssektorn?
Vissa myndigheter ingår i en eller flera beredskapssektorer. Risk- och sårbarhetsbedömningen ska i sådana fall innehålla en beskrivning av vilken roll, funktion, eller ansvar myndigheten har inom beredskapssektorn.
-
Vad innebär en beskrivning av regionala förhållanden?
Redovisningen bör omfatta förhållanden i länet som är relevanta ur ett beredskapssammanhang och som länsstyrelsen bedömer är relevant för aktörer som mottar redovisningen att ta del. Beskrivningen av regionala förhållanden kan exempelvis redogöra för:
- geologiska och meteorologiska förhållanden, exempelvis förutsättningar för ras, skred eller översvämningar,
- om befolkningsmängden i länet varierar kraftigt över året till följd av exempelvis turism.
- om länet är tätt- eller glesbefolkat,
- samhällsviktiga transport- och infrastrukturnoder i länet, exempelvis större flygplatser, internet- och kommunikationsinfrastruktur, datacenter och hamnar,
- särskilda naturresurser som det finns mycket av i länet, exempelvis järnmalm, skogsnäring, träråvara eller jordbruksmark,
- särskild industri i länet, exempelvis kärnkraftverk, dammar och vattenverk, stålverk, kvarnar,
- omständigheter i länet som innebär risker för olyckor och händelser som involverar farliga ämnen/CBRNE, som till exempel industrier och transporter,
- särskilda kultur- eller naturvärden i länet sett till exempelvis utrotningshotade arter och biologisk mångfald,
- större områden som präglas av social utsatthet och kriminalitet,
- om länets geografiska placering är särskilt viktig ur ett totalförsvarsperspektiv.
7 §
Myndigheten ska översiktligt beskriva de samhällsviktiga verksamheter som utövas av myndigheten själv samt de typer av samhällsviktig verksamhet som tillhandahålls av andra aktörer inom myndighetens ansvarsområde.
Länsstyrelsen ska även redovisa de samhällsviktiga verksamheter i länet som är särskilt påverkade av de regionala förhållandena, eller som bedöms vara relevanta ur ett nationellt perspektiv.
-
Vad menar vi med att ”översiktligt beskriva” samhällsviktig verksamhet som utövas av myndigheten själv?
Beskrivningen av den samhällsviktiga verksamhet som bedrivs av myndigheten, utifrån regleringsbrev, instruktioner eller annat utpekande, bör vara kortfattad, sammanhängande och främst fokuserat på vad som är utmärkande för verksamheten. Redogör för grunderna till att verksamheten bedöms som samhällsviktig och hur den prioriteras i förhållande till myndighetens andra uppgifter.
-
Vad menas med ”de viktiga samhällsfunktioner eller typer av samhällsviktiga verksamheter i länet som är särskilt påverkade av de regionala förhållandena, eller som bedöms vara relevanta ur ett nationellt perspektiv”?
Redogör i sammanfattande ordalag för ett urval av de viktiga samhällsfunktioner eller typer av samhällsviktig verksamhet som bedrivs i länet. Redovisningen ska fokusera på funktioner och typer av verksamheter som är särskilt påverkade av regionala förhållanden (se exempel på regionala förhållanden i svar på fråga gällande 6 §). Redovisningen ska inte innehålla beskrivning av enskilda verksamheter, om så inte anses nödvändigt för sammanhanget.
Av beskrivningen bör framgå vad som utmärker dessa funktioner eller typer av verksamheter och vilka geografiska förhållanden som påverkar eller påverkas av dem. Beskrivningen bör omfatta omständigheter kring den samhällsviktig verksamhet eller viktiga samhällsfunktioner som kan vara relevant utifrån geografisk placering och tvärt om.
Länsstyrelsen ska utifrån sin kännedom om nationella och regionala förhållanden göra en bedömning om det inom deras ansvars- eller geografiska område finns viktiga funktioner och samhällsviktig verksamhet som är relevanta ur ett nationellt perspektiv.Förenklat exempel 1
De regionala förhållandena i län A gör att den viktiga transportnoden A1 påverkas av skredrisken i ett område i länet. Centralorten är tätbefolkad och majoriteten av länets arbetsplatser är placerade där. Genom tätorten går en av landets främsta huvudleder för transporter (människor, varor och farligt gods). Leden är underdimensionerad för den höga belastning som främst blir vid rusningstider vardagar, vilket leder till ökad skaderisk.
Förenklat exempel 2
Län B utgörs av en stor glesbefolkad yta. Man har identifierat flera kritiska beroenden utifrån dessa regionala förutsättningar. Länet har generellt låg befolkningstäthet och långa avstånd mellan mindre ortet och byar. Under vintersäsongen flerdubblas invånarna på grund av vinterturism. Flera små strategiska energistationer är kritiska för försörjning av drivmedel till räddningstjänst och ambulans kopplat till utryckningsverksamheten. Säsongsvariationer påverkar även förmågan då resurssättningen är beräknad på antal året runt-boende i kommunerna.
Vägnätet är dåligt utbyggt i stora arealer av skogsmarker med hög brandrisk, vilket gör framkomligheten vid skogsbrandsbekämpning svår.
8 §
Myndigheten ska redovisa hot, risker, och sårbarheter inom ansvarsområdet som bedöms som allvarliga och kan leda till fredstida krissituationer eller motsvarande situation under höjd beredskap.
Redovisningen av hot och risker ska utgå från samhällsviktiga verksamheter inom myndighetens ansvarsområde. Redovisningen ska också omfatta allvarliga hot och risker inom ansvarsområdet mot grundläggande värden.
Redovisningen ska inkludera en bedömning av myndighetens förmåga och förmågan inom ansvarsområdet utifrån de hot och risker som identifierats.
Länsstyrelsens redovisning ska även omfatta på vilket sätt regionala förhållanden särskilt påverkar hot, risker, och sårbarheter.
Länsstyrelsen ska i sin redovisning beakta regionens och kommunernas redovisningar av sina risk- och sårbarhetsanalyser.
-
Vad är skillnaden mellan hot och risk?
Begreppen ”hot” samt ”risk” finns båda beskrivna i 2 § i föreskriften, med ytterligare förklaringar i Ingångsvärden för RSB 2027.
Ett hot är något som skulle kunna inträffa och leda till skada, men det finns många olika sätt på vilket hotet kan realiseras i en oönskad händelse. Det går inte att säkert förutsäga var, när, hur eller om hotet kommer att realiseras i en oönskad händelse och hur stora skadorna i så fall blir, varför det alltid finns en osäkerhet kopplat till hot. Inom krisberedskap och civilt försvar identifieras och analyseras främst sådana hot som kan ge upphov till fredstida krissituationer, höjd beredskap eller ytterst krig.
Exempel på hot kan vara stormar, värmeböljor, maritima olyckor, terrorattentat eller väpnade angrepp.
En risk är ett analyserat hot där man har bedömt hur pass allvarligt det är, genom att konkretisera händelsen och göra en bedömning avseende sannolikhet och konsekvens. Momentet att uppskatta sannolikhet och konsekvens för en risk kallas ofta ”riskanalys”. För att genomföra själva riskanalysen kan scenarion eller mer specifika händelsebeskrivningar skapas utifrån identifierade hot, vilka riskanalysen grundas på. Till exempel skulle hotet ”översvämning” kunna vidareutvecklas till en händelsebeskrivning som gör mer specifika antaganden kring en översvämnings omfattning, var den inträffar och vid vilken tidpunkt. Därefter kan sannolikhet och konsekvens analyseras utifrån den specifika händelsebeskrivningen.
Beskrivningen av hoten är alltså ett slags bruttoinventering av det som kan störa och skada det som ska skyddas. Beskrivningen av risker är en redogörelse för riskanalys och bedömning av de analyserade hoten, där det framkommer hur sannolikt det är att hotet realiseras i en beskriven oönskad händelse, samt vilka konsekvenserna blir av denna händelse.
Observera att ett hot kan ha flera olika händelsebeskrivningar och bedömningar av sannolikhet och konsekvenser kopplade till dessa.
-
Vad ska vi använda som utgångspunkt för vilka hot som inkluderas i RSB?
Vid urval av de hot som kan vara relevanta att redovisa i RSB bör den redovisande myndigheten utgå från följande:
- de sju typsituationerna i Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030. Typsituationerna ska användas som stöd i identifiering och urval av särskilt allvarliga militära hot. De sju typsituationerna skapar förutsättningar för att det svenska beredskapssystemet har en gemensam bild av hur en militär konflikt kan gestaltas. Det är därför bättre om myndigheterna i sin RSA respektive RSB fokuserar sin analys, vidareutveckling och rapportering av militära hot och risker på relevanta delar av typsituationerna, istället för de militära hoten som framställdes i den nationella risk- och sårbarhetsbedömningen (NRSB) 2025.
- övriga särskilt allvarliga hot i NRSB 2025 som är relevanta utifrån myndighetens verksamhet och ansvarsområde,
- ytterligare hot som identifierats i den egna risk- och sårbarhetsanalysen som kan uppstå inom myndighetens egen verksamhet eller ansvarsområde, som kan anses allvarliga för Sverige,
- andra hot som identifierats i den egna risk- och sårbarhetsanalysen som har sitt ursprung utanför den egna verksamheten eller ansvarsområdet, som kan anses allvarliga för Sverige.
-
Vilka risker ska analyseras och redovisas?
Av praktiska skäl kommer en riskanalys endast kunna göras för ett urval av hoten. Myndigheten behöver därför göra en bedömning av vilka hot som ska analyseras närmare.
Myndigheten för civilt försvar förespråkar att myndigheten väljer att analysera sådana risker där myndigheten besitter tillräcklig kunskap för att analysera sannolikhet och konsekvens.
Detta sammanfaller med sådana typer av hot som hör myndighetens ansvarsområde, eller sådana hot som särskilt påverkar ansvarsområdet. Det kan vara särskilt aktuellt för myndigheter med expertkunskap inom ett område att fördjupa sin redovisade RSB inom en specifik kategori av hot och risker. Sådana analyser kan bidra med bakgrundsinformation och dimensionerande utgångspunkter som andra aktörer kan utgå från i sitt RSA-arbete samt i övrig beredskapsplanering.
Länsstyrelserna bör redovisa risker som är utmärkande för det geografiska området (se svar på frågan om ”regionala förhållanden” gällande 6 §). Det kan exempelvis handla om att det finns ett kärnkraftverk i länet, infrastruktur eller logistiknoder i länet av stor betydelse (till exempel större hamnar eller flygplatser) eller förhållanden som gör länet särskilt sårbart för olika typer av naturhändelser. Det skulle kunna handla om demografiska faktorer, exempelvis att länet har mycket turism.
-
Vad menas med fredstida krissituationer?
Med fredstida krissituationer avses, enligt 6 § förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, situationer som
- avviker från det normala,
- drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden,
- innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner, och
- kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.
Naturligtvis kan situationer som uppfyller kriterierna för en ”fredstida kris” även inträffa under höjd beredskap och krig, antingen till följd av krigshandlingar eller av andra skäl. Myndigheterna bör därför beakta om höjd beredskap och krig påverkar hanteringen av de kriser som identifieras.
-
Vad menas med grundläggande värden?
Begreppet ”grundläggande värden” återfinns i 6 § förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
Ett värde är något som värdesätts av individer, organisationer eller samhället och som därför bör skyddas. Grunden till en risk är att det finns ett hot mot ett värde. Det kan också beskrivas som att om ett värde är exponerat för och mottagligt för de negativa konsekvenserna av en oönskad händelse så kan det skadas av hotet.
Inom krisberedskap och civilt försvar är värden kopplade till grundläggande behov, fri- och rättigheter samt säkerhet, det mest fundamentala i samhället som måste skyddas även vid plötsliga och svåra påfrestningar. Det finns ingen enhetlig förteckning över värden i samhället som beredskapen ska skydda. Ett antal värden kan dock utläsas ur målen för krisberedskapen, målet för det civila försvaret och målet för totalförsvaret. De motsvarar i stort de vitala säkerhetsintressen som regeringen formulerat i den nationella säkerhetsstrategin.
Exempel på värden är liv och hälsa, miljö och kulturarv, samhällets funktionalitet, samt Sveriges självständighet, suveränitet och territoriella integritet.
Målen för krisberedskapenMålet för civilt försvarMål för totalförsvaretNationell säkerhetsstrategi
-
Vad menas med bedömning av förmåga här?
Bedömningen ska gälla förmågan att förebygga och hantera identifierade hot och risker. När det gäller förebyggande förmåga bör beskrivningen innehålla vilket arbete som görs för att förebygga en händelse. När det gäller responsförmåga (förmågan att hantera) bör beskrivningen omfatta vilka resurser som finns och vilka effekter som bedöms kunna åstadkommas när en händelse och dess konsekvenser hanteras med dessa resurser. Bedömningen behöver inte vara på en skala, utan kan med fördel vara kvalitativ och bestå av ett resonemang kring styrkor och svagheter i förmågan.
-
Hur kan regionala förhållanden påverka hot, risker och sårbarheter?
Redovisning av hur regionala förhållanden påverkar hot, sårbarheter och risker är hänger ihop med samhällsviktig verksamhet som påverkas av regionala förhållanden i 6 §. Lika väl som regionala förhållanden kan påverka risker och sårbarhet för samhällsviktig verksamhet så finns det regionala förhållanden som påverkar vilka konsekvenserna blir av inträffade händelser.
Förenklat exempel
Klimatförändringar gör stora delar av län G ännu mer sårbart för översvämningar och torka på grund av stora öppna jordbruksarealer utan naturliga vattendrag. I dessa områden finns flera viktiga noder för samhällsviktig infrastruktur som påverkas negativt av översvämning och höga temperaturer.
-
Hur ska länsstyrelsen beakta kommuners och regioners RSA-redovisningar?
Länsstyrelsen ska beakta kommuner och regioners RSA-redovisningar som underlag och identifiera vad som kan vara användbart i deras analyser för att ta fram en regional riskbild. Länsstyrelsen behöver inte uttömmande återge vad kommuner och region redovisat. Den regionala RSA:n ska inte vara en aggregering av kommuner och regioners rapporter.
Relevanta saker att ta upp skulle kunna vara:
- Sårbarheter som redovisats av flera kommuner
Exempel:
Kommunerna A, D och G har redovisat att de bedömer att risken för sabotage vid vattenreservoarer/vattentäkter har ökat. - Sårbarheter som redovisats av en kommun och som andra kommuner behöver känna till, då de kommer påverkas av den.
Exempel:
Sårbarheter/risker i en damm som kommuner längre ner längs vattendraget bör känna till. - Brister i förmåga eller ökade behov av stöd som kommuner/regioner rapporterat om och som faller inom länsstyrelsen samordningsansvar.
- Sårbarheter som redovisats av flera kommuner
9 §
Myndigheten ska kommentera förändringar som skett sedan förra redovisningstillfället avseende hot, risker, sårbarheter och förmåga.
-
Vad skiljer redogörande av förändringar avseende hot, risker, sårbarheter och förmåga från redogörande enligt 8 §?
Myndigheten ska redogöra för vad som förändrats gällande hot, risker, sårbarhet och förmågor samt vad som ligger bakom förändringen. Med utgångspunkt i nuläget, som redogörs enligt 8 §, ska myndigheten beskriva vilka förutsättningar som ändrats från föregående redovisningstillfälle och hur de påverkar risk hot, risker, sårbarheter och förmågor.
Förenklat exempel
Myndigheten A är utsatt för risken att deras informationssystem för lagring av känsliga personuppgifter hackas. Myndigheten blir regelbundet utsatt för intrång av olika antagonistiska aktörer. Under föregående år har myndigheten utökat sina resurser för it-säkerhet. Detta har tydligt visat att antalet intrångsförsök som påverkat myndigheten negativt har minskat. Myndigheten bedömer att risken för intrång kvarstår men sårbarheten har minskat.
10 §
Myndighetens redovisning ska innehålla erfarenheter och slutsatser som sedan föregående redovisning dragits utifrån inträffade händelser och genomförda övningar.
-
Varför ska erfarenheter från händelser och övningar inkluderas?
Empirisk erfarenhet är av särskilt intresse vid analys och bedömning på nationell nivå, och det är därför viktigt att denna inkluderas. I redovisning ska det därför tydligt framgå vilka erfarenheter eller slutsatser av inträffade händelser eller genomförda övningar myndigheten dragit kopplat till bedömningen av hot, risker, sårbarheter och förmåga.
Förenklat exempel
Myndighet X har under föregående år genomfört en övning kriskommunikation i samarbete med myndighet Y samt aktör Z och W. Under övningen framkom det tydligt att kommunikation mellan myndighet Y och näringslivsaktörer försvåras kraftigt vid störningar hos nätoperatör 1. Detta med anledning av myndighetens avtal med nätleverantören inte omfattar backup eller UPS vid elavbrott eller störningar i energiförsörjningen. Denna sårbarhet var tidigare okänd men har efter övningen utretts och avtal omförhandlas under Q2 år XXXX.
11 §
Myndigheten ska redogöra för åtgärder som sedan den senaste redovisningen vidtagits av myndigheten, och som syftar till att åtgärda tidigare identifierade risker och sårbarheter. I den mån myndigheten har kunskap om åtgärder som andra aktörer inom ansvarsområdet har vidtagit, ska även dessa redogöras för. Redovisningen ska även beskriva hur risker förändrats, hur förmågor har utvecklats samt sårbarheter minskats inom ansvarsområdet till följd av tidigare vidtagna åtgärder.
-
Hur ska vi kunna redovisa vilka åtgärder andra aktörer vidtagit?
Avsikten med denna bestämmelse är att myndigheterna redovisar de åtgärder de redan har kännedom om med en hänvisning till vilken aktör som utför eller ansvarar för åtgärden. Kunskap om dessa åtgärder kan myndigheten ha fått genom exempelvis samverkansmöten, avtal eller annat. Det finns inget krav på att myndigheterna ska samla in information om åtgärder från aktörerna inom sina ansvarsområden.
12 §
Myndigheten ska utifrån identifierade risker och sårbarheter redovisa planerade och påbörjade åtgärder av myndigheten. I den mån myndigheten har kunskap om planerade och påbörjade åtgärder av andra aktörer inom ansvarsområdet ska även dessa redovisas. Redovisningen ska innehålla en uppskattning av tids- och resurssättning på övergripande nivå.
Av redovisningen ska också framgå behov av ytterligare åtgärder som det i nuläget inte finns förutsättningar att genomföra, samt orsakerna till detta, samt en redogörelse för hur myndigheten anser att dessa ska prioriteras och hanteras.
Myndigheten ska även redovisa identifierade behov av åtgärder som behöver genomföras av, eller i samverkan med, andra aktörer.
-
Vad betyder ”utifrån identifierade risker och sårbarheter”?
Bestämmelsen innebär att åtgärderna ska vara sådana som syftar till att hantera de risker och sårbarheter som tidigare redovisats. Åtgärder och deras förväntade resultat ska ha en tydlig koppling till identifierade problem – risker, sårbarheter och förmågebrister – och inte vara frikopplade från den övriga redovisningen. En beskrivning av utvecklingsarbeten, arbetsformer och samverkansgrupper är i sig inte exempel på åtgärder.
-
Vad är en planerad åtgärd?
Att en åtgärd är planerad betyder exempelvis att den finns med i organisationens verksamhetsplan, att den är budgeterad och att den är resurssatt. En planerad åtgärd har också ett fastställt tidsspann för genomförande.
-
Vad menas med ”behov av ytterligare åtgärder som det i nuläget inte finns förutsättningar att genomföra”?
Att det inte finns förutsättningar att genomföra en åtgärd kan exempelvis vara tidsbrist, för höga kostnader, avsaknad av kompetenser, att åtgärden nedprioriterats med mera. Det kan också röra sig om att man inte har mandat eller författningsstöd för att genomföra en åtgärd, men att den ändå anses vara av betydelse för myndighetens, beredskapssektorns eller det geografiska områdets förmågeutveckling. Behov av ytterligare åtgärder bör ha en uppskattad kostnad i det fall åtgärderna kräver ytterligare finansiering. Det bör framgå vem som behöver genomföra åtgärden och vilken prioritet respektive åtgärdsbehov har.
-
Hur omfattande ska redovisningen av åtgärdernas tids- och resurssättning vara?
Tid och resurser ska redovisas övergripande, till exempel genom att ange tidsspann då åtgärden ska genomföras i form av vilka år eller vilka månader. Resurssättning kan anges i form av årsarbetskraft eller kronor. Om fastslagen, dokumenterad eller beslutad tids- och resurssättning saknas är en grov uppskattning tillräcklig för redovisningen.
-
Varför vill Myndigheten för civilt försvar veta tids- och resursbehov?
Syftet med att efterfråga information om tids- och resurssättning är att Myndigheten för civilt försvar vill kunna få en bild av vilka åtgärder som faktiskt är planerade. Detta för att göra tydlig skillnad från de åtgärder som redovisas i en RSB som mer av allmänna konstateranden av att något behöver göras, snarare än konkreta åtgärder som faktiskt kommer genomföras och leda till stärkt förmåga eller minskade sårbarheter.
-
Hur ska vi kunna redovisa vilka åtgärder andra aktörer genomför eller planerar?
Avsikten med denna bestämmelse är att myndigheterna redovisar de åtgärder de redan har kännedom om med en hänvisning till vilken aktör som utför eller ansvarar för åtgärden. Kunskap om dessa åtgärder kan myndigheten ha fått genom exempelvis samverkansmöten, avtal eller annat. Det finns inget krav på att myndigheterna ska samla in information om åtgärder från aktörerna inom sina ansvarsområden.
13 §
Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som förväntas bidra till det arbete med kontinuitetshantering som myndigheten gör utifrån 7 § 3 p. i förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
-
Vilka åtgärder förväntas bidra till arbetet med kontinuitetshantering?
Myndigheten ska redogöra för åtgärder de planerar, påbörjat eller genomfört som förväntas förbättra myndighetens förmåga att till kontinuitet i verksamheten. Behovet av åtgärder bör grundas på analyser under arbetet med kontinuitetshantering. Av redogörelsen ska framgå åtgärdens omfattning och det förväntade effekten av åtgärden, dvs. på vilket sätt den förväntar öka förmågan till kontinuitet eller bidra till att stärka myndighetens arbete med kontinuitetshantering.
Förenklat exempel
Myndigheten har under arbetet med kontinuitetshantering identifierat kritiska beroenden för en av sina samhällsviktig verksamhet. Man har utifrån det tagit fram en åtgärdsplan för att minska beroendet och på så vis förbättrat sin förmåga att upprätthålla verksamheten (kontinuitet). Åtgärden beskrivs översiktligt med förväntad effekt samt när den förväntas vara genomförd.
Samhällsviktig verksamhet: Nationellt register som används av flera myndigheter och är kritiskt i deras myndighetsutövning.
Kritiskt beroende: En inloggningsplattform för hantering av data. Endast avtal med en leverantör för drift och support.
Åtgärd: Se över befintligt avtal, omförhandla tid för support/felavhjälpning.
Köpa in ett backupsystem med tillhörande support för sömlös övergång vid eventuella avbrott.
Förväntad effekt: Systemen ska samverka för att minska risk för avbrott. Användarna ska inte märka om ett av systemen går ner.
Genomförande: Myndigheten ska genomföra åtgärden under innevarande år i samverkan och samfinansiering med myndighet X och Y.
-
Vad menas med ”arbete som myndigheten bedriver utifrån 7 § 3 p. i förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap?
Myndigheten ska redogöra för de åtgärder de planerar, påbörjat eller genomfört som förväntas bidra till att andra aktörer inom ansvarsområdet också bedriver ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den egna samhällsviktiga verksamheten (kontinuitet).
Förenklat exempel
Myndighet A har upprättat ett forum för privat-offentlig samverkan inom ansvarsområdet med fokus på utveckling av arbete med kontinuitetshantering med erfarenhetsutbyte. Det genomför samverkansmöten med teoretiska övningar tre gånger per år. Varje möte har ett utsett tema där övningen har syfte att utbyta erfarenhet och information om varandras verksamheter och roller inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. Forumet upprättades förra året och har hitintills haft fyra möten. Bland annat har frågor om lokal samverkan och avtal i samband med störningar av bränsledistribution.
14 § Ytterligare inriktning från oss
Redovisningen ska i förekommande fall innehålla en kompletterande förmågebedömning utifrån underlag som tillhandahålls av Myndigheten för civilt försvar.
-
Finns det några underlag att ta hänsyn till?
Inför redovisningen 2027 har ett kompletterande underlag för att bedöma förmågan inom det civila försvaret skickats till sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser, Migrationsverket, Myndigheten för psykologiskt försvar, Riksantikvarieämbetet och Skolverket.