Det civila beredskapssystemet

Det civila försvaret omfattar hela samhället och utgörs av den samlade motståndskraften vid krigsfara och krig. Tillsammans med det militära försvaret utgör det civila försvaret – totalförsvaret.

Genom att statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter, trossamfund, enskilda individer samt förenings- och kulturliv förbereder sig stärks Sveriges motståndskraft.

Ett civilt försvar som utgår från krigets krav kommer också att bidra till att förstärka den fredstida krisberedskapen. Därför kan man säga att det civila beredskapssystemet omfamnar både uppgifter inom krisberedskapen och det civila försvaret.

Det civila beredskapssystemet utgörs av särskilda strukturer, lagstiftning, resurser och arbetssätt men också av kunskap och förmåga hos individer

Genom det civila beredskapssystemet tydliggörs ansvar och roller som olika aktörer har. Ansvaret är till exempel fördelat geografiskt, det vill säga lokalt, regionalt eller nationellt, på typ av organisation som myndighet, region eller kommun eller till exempel i olika så kallade beredskapssektorer.

Presentationsmaterial om civilt försvar

Här kan du ladda ner och hämta presentationsbilder i powerpointformat om civilt försvar. 

Ladda ner och hämta presentationsbilder i powerpointformat om civilt försvar

Inriktning och samordning

Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för att inriktning och samordning inom civilt försvar uppnås inom ett geografiskt område och vissa ansvarar för att hålla samman och stödja arbetet sektorsvis.

  • Lokal nivå (kommuner),
  • Regional nivå (länsstyrelser),
  • Högre regional nivå (länsstyrelser är indelade i sex civilområden där en länsstyrelse har ett utökat ansvar för civilt försvar och för samordning med det militära försvaret),
  • Nationell nivå (regeringen, där myndigheter stödjer regeringen i hanteringen).

Myndigheten för civilt försvar har en särskild roll att både hålla samman arbetet mellan olika sektorer och stödja regeringen när det inträffar kriser och andra allvarliga händelser.

En gemensam syn på hur ledningen inom civilt försvar på nationell nivå ska utövas har tagits fram inom det civila beredskapsrådet.

Läs mer om det civila beredskapsrådet

Ansvar och roller

Civilt försvar och krisberedskap regleras i lagar och förordningar. Fördelningen av ansvar och roller bygger även på grundläggande principer

  • Beredskapsmyndigheter

    67 statliga myndigheter har blivit beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

    Det är de 21 länsstyrelserna och följande 46 centrala myndigheter

    • Arbetsförmedlingen
    • Bolagsverket
    • Boverket
    • Domstolsverket
    • E-hälsomyndigheten
    • Energimarknadsinspektionen
    • Finansinspektionen
    • Folkhälsomyndigheten
    • Försäkringskassan
    • Kommerskollegium
    • Kriminalvården
    • Kustbevakningen
    • Lantmäteriet
    • Livsmedelsverket
    • Luftfartsverket
    • Läkemedelsverket
    • Länsstyrelserna
    • Migrationsverket
    • Myndigheten för digital förvaltning
    • Myndigheten för psykologiskt försvar
    • Myndigheten för civilt försvar
    • Naturvårdsverket
    • Pensionsmyndigheten
    • Polismyndigheten
    • Post- och telestyrelsen
    • Riksantikvarieämbetet
    • Riksarkivet
    • Riksgäldskontoret
    • Sjöfartsverket
    • Skatteverket
    • Socialstyrelsen
    • Statens energimyndighet
    • Statens jordbruksverk
    • Statens servicecenter
    • Statens skolverk
    • Statens veterinärmedicinska anstalt
    • Strålsäkerhetsmyndigheten
    • Svenska kraftnät
    • Sveriges geologiska undersökning
    • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
    • Säkerhetspolisen
    • Tillväxtverket
    • Trafikverket
    • Transportstyrelsen
    • Tullverket
    • Utbetalningsmyndigheten
    • Åklagarmyndigheten
  • Beredskapssektorer och sektorsansvariga myndigheter

    I beredskapssektorerna ingår beredskapsmyndigheterna. Det finns tre beredskapsmyndigheter som inte ingår i någon beredskapssektor. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektors­ansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskaps­myndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.

    • Ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan
    • Elektroniska kommunikationer och post: Post- och telestyrelsen
    • Energiförsörjning: Energimyndigheten
    • Finansiella tjänster: Finansinspektionen
    • Försörjning av grunddata: Skatteverket
    • Hälsa, vård och omsorg: Socialstyrelsen
    • Industri, byggande och handel: Tillväxtverket
    • Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Livsmedelsverket
    • Ordning och säkerhet: Polismyndigheten
    • Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: Myndigheten för civilt försvar
    • Transporter: Trafikverket
    • Utrikeshandel: Kommerskollegium

    Läs mer om beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen som Myndigheten för civilt försvar har sektorsansvar för

  • Civilområden

    En högre regional nivå har inrättats genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ingår mellan två och sju länsstyrelser. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.

    Civilområdesansvariga länsstyrelser har uppgifter som bland annat syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten arbetar de också för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.

    Ansvarig länsstyrelse i rubrik/fetstil.

    • Norrbotten (Norra civilområdet, Civo N)
      • Västernorrlands län
      • Jämtlands län
      • Västerbottens län
      • Norrbottens län
    • Örebro (Mellersta civilområdet, Civo M)
      • Uppsala län
      • Södermanlands län
      • Västmanlands län
      • Värmlands län
      • Örebro län
      • Dalarnas län
      • Gävleborgs län
    • Stockholm (Östra civilområdet, Civo Ö)
      • Stockholms län
      • Gotlands län
    • Östergötland (Sydöstra civilområdet, Civo SÖ)
      • Jönköpings län
      • Kalmar län
      • Östergötlands län
    • Västra Götaland (Västra civilområdet, Civo V)
      • Hallands län
      • Västra Götalands län
    • Skåne län  (Södra civilområdet, Civo S)
      • Kronobergs län
      • Blekinge län
      • Skåne län
  • Frivilligas ansvar och roller

    Vid större samhällsstörningar är det viktigt att samhället kan ta emot hjälp från frivilliga organisationer och spontanfrivilliga. De ideella och medlemsstyrda organisationerna har uppdrag mot olika beredskapsområden och utbildar och rekryterar förstärkningsresurser för myndigheter, regioner och kommuner.

    Frivilliga försvarsorganisationer (FFO) är 18 frivilliga försvarsorganisationer med särskilt utpekad ställning enligt Förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar i samverkan med andra myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret. Frivilliga försvarsorganisationer utgör en del av totalförsvarets personalförsörjning.

    Läs mer om frivilliga

  • Privatpersoners ansvar och roller

    Samhällets aktörer har ett ansvar för att krisberedskapen fungerar men varje enskild individ har också ett personligt ansvar. Var och en har ansvar för att göra det som behövs för att skydda sig och sina närmaste mot olyckor och större händelser.

    Lagen om skydd mot olyckor säger att '"När något allvarligt inträffar har den eller de som upptäcker det en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp".

    Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och har därmed ansvar för att bidra till försvarsförmågan. Var och en bör också ha en egen beredskap för att möta kriser och höjd beredskap som radikalt kan förändra vardagslivet. Om Sveriges invånare är förberedda kan totalförsvaret vid ett krig koncentrera sig på de som är i störst behov av hjälp. Broschyren Om krisen eller kriget kommer ger bra vägledning.

    Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer

    Läs mer om totalförsvarsplikten

 

  • Översättningar till engelska

    Beredskapsmyndighet
    Beredskapsmyndighet är en statlig myndighet med ansvar inom en eller flera viktiga samhällsfunktioner och vars verksamhet har särskild betydelse för samhällets krisberedskap. I princip alla beredskapsmyndigheter har ett annat kärnuppdrag än beredskapsfrågor. Att vara beredskapsmyndighet är därmed ett tilläggsuppdrag och en översättning behöver avspegla detta faktum.

    Översättning: Agency with a specific responsibility for civil preparedness

    Sektorsansvarig myndighet
    Sektorsansvarig myndighet ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektorsansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskapsmyndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer. Att vara sektorsansvarig myndighet är ett tilläggsuppdrag och en översättning behöver avspegla detta faktum.

    Översättning: Agency with sectoral responsibilities for civil preparedness

    Beredskapssektor
    Det finns tio beredskapssektorer där huvuddelen av beredskapsmyndigheter ingår. I varje beredskapssektor ska en av beredskapsmyndigheterna vara sektorsansvarig myndighet. Övriga beredskapsmyndigheter i sektorn ska delta i arbetet.

    Översättning av vissa centrala begrepp
    Beredskapssektor: Civil preparedness sector:
    Ekonomisk säkerhet Economic security
    Elektroniska kommunikationer och post Electronic communications and postal services
    Energiförsörjning Energy supply
    Finansiella tjänster Financial services
    Försörjning av grunddata Basic data
    Hälsa, vård och omsorg Health, medical care and welfare
    Industri, byggande och handel Industry, building and commerce
    Livsmedelsförsörjning och dricksvatten Food supply and drinking water
    Ordning och säkerhet Public order and security
    Transporter Transport
    Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen  Civil protection
    Utrikeshandel Foreign trade

     

Inriktningar och ramverk

Förutom lagar och förordningar, myndigheternas regleringsbrev, politiska inriktningar och överenskommelser som styr den civila beredskapen finns inriktande dokument, ramverk och systemövergripande analyser som sätter ljuset på specifika sårbarheter och vilka förmågor som behöver stärkas. Här redovisas några av de mest centrala allmänna dokumenten.

Inriktningar från regeringen

Försvarsbeslutet 2025-2030

Inriktning för civilt försvar 2025-2030 på regeringen.se

Inriktning för militärt försvar 2025-2030 på regeringen.se

Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030Inriktning från Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten

Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030

Inriktning från Myndigheten för civilt försvar

Planeringsinriktning för krisberedskap och civilt försvar – Planering för att skapa och använda förmåga

Planeringsformer inom det civila försvaret

Metodstöd: Scenariospecifika beredskapsplaner

Aktörsgemensamma grunder för ledning och samverkan vid samhällsstörningar

Systematiskt säkerhetsarbete för skydd av samhällsviktig verksamhet

En ny struktur för krisberedskap och civilt försvar infördes 2022

År 2022 genomfördes en större reform av myndighetsstrukturen för att öka tydlighet kring roller och ansvarsfördelning.

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Förklaring av begrepp

Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat att det skapas effektiva strukturer och samarbeten och genom utbildning och övning. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapen. En viktig del är också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet.

Mål för svensk krisberedskap

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Det är verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter, trossamfund, enskilda individer, förenings- och kulturliv och andra gör för att förbereda Sverige för krig.

Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret.

Mål för civilt försvar och totalförsvar

Lär dig mer

Myndigheten för civilt försvar har en webbkurs som ska ge deltagarna förutsättningar att utveckla grundläggande kunskap om civilt försvar och krisberedskap. 

Civilt försvar och krisberedskap – en introduktion

Kort om krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar

Hela Sverige tillsammans – filmen ger en kort intro till krisberedskap, civilt försvar samt totalförsvar.