Information till allmänheten i närheten av en Sevesoverksamhet
Det är viktigt att allmänheten i närheten av en Sevesoverksamhet har information om risker med verksamheten och hur de ska skydda sig om ett sådant behov finns. Både verksamhetsutövare och kommuner har skyldigheter för att informationen ska nå ut till allmänheten.
På den här sidan
Verksamhetsutövarens skyldigheter
Alla Sevesoverksamheter ska ta fram information om sin verksamhet och lämna till den kommun där verksamheten ligger. Verksamhetsutövaren ska svara för kostnaderna för den information som ska lämnas till allmänheten.
Informationen från verksamheter på den högre kravnivån ska innehålla fler uppgifter än för de på den lägre nivån. De ska bland annat informera om vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och hur de personer som löper risk att påverkas ska handla vid en olycka.
Kommunens skyldigheter
Kommunen har ansvaret att informera allmänheten om de Sevesoverksamheter som finns i kommunen. Informationen ska kunna nås via kommunens webbplats.
Om ett kommunalförbund har hand om kommunens räddningstjänst ska informationen kunna nås från både förbundets och medlemskommunernas webbplatser.
Informationen ska ses över och uppdateras när väsentliga förändringar genomförs vid en Sevesoverksamhet. Den information som ska finnas tillgänglig för allmänheten för Sevesoverksamheter på den högre kravnivån ska regelbundet och utan begäran lämnas till allmänheten, dock minst vart femte år. Informationen ska samtidigt lämnas till den som bedriver hälso- och sjukvård, skolverksamhet eller annan aktivitet som besöks av allmänheten, om området där aktiviteten bedrivs kan påverkas av en allvarlig kemikalieolycka.
Vad informationen till allmänheten ska innehålla
Uppgifter som ska lämnas av alla Sevesoverksamheter:
- Verksamhetsutövarens namn eller firmanamn samt fullständig adress till den berörda verksamheten.
- En upplysning att verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
- En enkel redogörelse för aktiviteterna vid verksamheten.
- Trivialnamnen eller, när det gäller farliga ämnen som omfattas av del 1 i bilaga 1, de generiska benämningarna eller faroklassificeringarna för de relevanta farliga ämnen som förekommer vid verksamheten och som kan orsaka en allvarlig kemikalieolycka, med uppgifter om deras viktigaste farliga egenskaper i enkla ordalag.
- Allmän information om hur den berörda allmänheten kommer att varnas tillsammans med adekvat information om hur man lämpligen bör agera om en allvarlig kemikalieolycka inträffar eller vägledning om var sådan information finns att tillgå i elektronisk form.
- Datum för senaste tillsynsbesök eller hänvisning till var sådan information finns att tillgå i elektronisk form, samt upplysningar om var det går att på begäran få mer ingående uppgifter om tillsynen eller den berörda tillsynsplanen.
- Uppgifter om var det går att få ytterligare information.
Uppgifter som ska lämnas av Sevesoverksamheter på den högre kravnivån:
- Allmänna upplysningar om vilken fara för allvarliga kemikalieolyckor som kan finnas, inbegripet möjliga följder av dessa olyckor för människors hälsa och miljön och en sammanfattning av de viktigaste typerna av scenarier för allvarliga olyckshändelser och de åtgärder som vidtas för att hantera dem.
- En bekräftelse på att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta lämpliga åtgärder inom verksamhetens område och särskilt skyldigheten att kontakta räddningstjänsten vid insatser i samband med allvarliga kemikalieolyckor och i så hög grad som möjligt begränsa följderna av dem.
- Lämplig information ur den externa planen för räddningsinsatser som utarbetats för att hantera de olycksföljder som uppstår utanför platsen. Informationen bör innehålla en uppmaning om att alla eventuella instruktioner och order från räddningstjänsten ska följas vid en olyckshändelse.
- Där det är tillämpligt en angivelse av huruvida verksamheten ligger nära en annan medlemsstats territorium och därmed vilken risk som finns för att en allvarlig olyckshändelse har gränsöverskridande följder, enligt konventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor.
Bestämmelser och vägledning
Texterna ovan är en sammanfattning av det som står om samråd i
14, 14 a §§ i lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
12 § och bilaga 4 i förordningen (SFS 2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
7, 8 §§ i föreskrifterna (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
Publikation
Att informera allmänheten enligt Sevesolagen
MSB1858, 2021
Vägledningen vänder sig till kommuner, verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Sevesolagen föreskriver att alla verksamhetsutövare som omfattas av lagstiftningen ska förebygga riskerna för allvarl...
Frågor och svar om aktivt utskick av information till allmänheten
Krav på aktivt utskick gäller endast för Sevesoverksamheter på högre kravnivå. Att information om Sevesoverksamheter även ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats gäller dock för både högre och lägre kravnivå.
Ansvar och roller
-
Vem ansvarar för att ta fram informationen?
Verksamhetsutövaren ansvarar för att ta fram underlag till den information som krävs enligt Sevesolagstiftningen och lämna den till kommunen.
-
Vem ansvarar för att informera allmänheten?
Kommunen ansvarar för att informationen lämnas genom aktivt utskick till allmänheten och att den når de berörda. Den praktiska distributionen kan utföras av kommunen själv eller av någon annan på kommunens uppdrag.
-
Kan verksamheterna själva få skicka ut informationen?
Kommunen kan inte enbart förlita sig på att verksamhetsutövaren genomför informationsspridningen, utan kommunen måste själv säkerställa att information når berörd allmänhet på ett ändamålsenligt och tillförlitligt sätt.
-
Vem ansvarar för att följa upp att utskicken görs?
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt Sevesolagstiftningen och ska följa upp att verksamhetsutövaren och kommunen fullgör sina skyldigheter att informera allmänheten.
Myndigheten för civilt försvar ansvarar för att följa upp länsstyrelsernas tillsyn och arbete enligt Sevesolagstiftningen.
-
Om räddningstjänsten bedrivs av ett kommunalförbund, vem ansvarar då?
Kommunen har fortfarande det juridiska ansvaret för att information lämnas till allmänheten, även om praktiska uppgifter kan utföras av ett kommunalförbund.
Innehåll i informationen
-
Vad ska den aktiva informationen innehålla?
Innehållet i det aktiva utskicket regleras genom Sevesoförordningen och bilaga 4 och finns sammanfattat här ovan.
Tänk även på följande när det gäller utformandet av utskicket:
- Kontrollera att uppgifterna överensstämmer med vad som anges i säkerhetsrapport och riskanalys.
- Om det finns flera Sevesoverksamheter intill varandra ska avgränsningen och informationen göras utifrån ett gemensamt riskområde så att en eventuell dominoeffekt även beaktas.
- Använd klarspråk - enkel, tydlig och kortfattad information utan att viktig information går förlorad eller blir för detaljerad.
- Se till att den viktigaste informationen kommer tidigt i texten och är lätt att hitta.
- Det ska vara kommunen som är avsändare för utskicket.
-
Hur vet man om informationen från verksamhetsutövaren är korrekt?
Den information som verksamhetsutövaren lämnar till kommunen behöver faktagranskas. Kommunen kan behöva rådgöra med länsstyrelsen och räddningstjänsten för att säkerställa att informationen är korrekt och uppfyller kraven för ett aktivt utskick enligt Sevesolagstiftningen.
-
Måste kommunen använda verksamhetsutövarens text som den är?
Nej. Kommunen ansvarar för informationen till allmänheten och kan därför bearbeta eller anpassa materialet för att göra det tydligare och mer begripligt för målgruppen.
-
Måste verksamhetsutövaren godkänna utskicket innan det skickas?
Nej. Det finns inget sådant krav i lagstiftningen. Däremot är det vanligt och kan vara lämpligt med samråd för att säkerställa att uppgifterna är korrekta.
-
Måste de farliga ämnena namnges i informationen till allmänheten?
Inte nödvändigtvis. I vissa fall kan ämnen beskrivas utifrån sina farliga egenskaper, exempelvis "brandfarlig gas" eller "giftig gas", i stället för att namnges. Det avgörande är att allmänheten får tillräcklig information för att förstå riskerna och hur man ska agera vid en olycka. Bedömningen av om informationen är tillräcklig görs av länsstyrelsen i det enskilda fallet.
-
Hur kan kartor utformas när verksamheten omfattas av skyddshänsyn?
Om verksamheten omfattas av säkerhets- eller sekretesshänsyn kan kartan fokusera på risk- eller informationsområdet snarare än anläggningens exakta lokalisering och utformning. Kartan bör ge allmänheten tillräcklig information för att förstå om de kan påverkas av en olycka, utan att röja skyddsvärd information.
-
Kan skyddsobjekt undantas?
Nej. Att en verksamhet är ett skyddsobjekt eller omfattas av säkerhets- eller sekretesshänsyn innebär inte att kraven på information till allmänheten enligt Sevesolagstiftningen upphör. Informationen kan dock anpassas så att skyddsvärd information inte röjs, samtidigt som allmänheten får tillräcklig information för att förstå riskerna och hur den ska agera vid en olycka. Det är länsstyrelsen som bedömer om informationen uppfyller lagstiftningens krav, vilket kan kräva dialog mellan verksamhetsutövaren, kommunen och länsstyrelsen.
Aktivt utskick och distribution
-
Vad menas med ett aktivt utskick?
Ett aktivt utskick innebär att information lämnas direkt till berörd allmänhet utan att mottagaren själv behöver söka efter eller begära informationen.
-
Vem ska få informationen och hur bestäms distributionsområdet?
Informationen ska skickas till den allmänhet som kan påverkas av en allvarlig kemikalieolycka.
Sevesolagstiftningen anger inte hur stort det geografiska området ska vara. Kommunen behöver göra en bedömning utifrån verksamhetens riskbild. Riskanalyser, säkerhetsrapporter och spridningsberäkningar kan användas som underlag. Rådgör gärna med länsstyrelsen och räddningstjänsten.
Informationen ska samtidigt lämnas till de som bedriver hälso- och sjukvård, skolverksamhet eller annan aktivitet som besöks av allmänheten, om området där aktiviteten bedrivs kan beröras eller påverkas av en allvarlig kemikalieolycka, exempelvis shoppingcenter, idrottsarena, föreningsliv, friluftsliv, camping.
-
Måste aktiv information även ges till tillfälliga evenemang?
Ja. Om en tillfällig aktivitet eller ett evenemang kan påverkas av en allvarlig kemikalieolycka bör arrangören informeras på samma sätt som vid permanenta verksamheter.
-
Räcker det att publicera informationen på kommunens webbplats?
Nej. För verksamheter på högre kravnivå krävs att informationen även lämnas aktivt till allmänheten. Enbart publicering på webbplatsen är inte tillräckligt annat än för verksamheter på lägre kravnivå.
-
Hur ska informationen skickas ut?
Lagstiftningen anger inte någon särskild metod. Exempelvis kan broschyrer eller utskick användas. Det viktiga är att kommunen säkerställer att informationen når de berörda.
-
Kan informationen skickas digitalt?
Lagstiftningen hindrar inte digital distribution, men kommunen måste kunna säkerställa att informationen når berörda personer och att lösningen ger minst samma räckvidd som ett traditionellt utskick.
-
Måste informationen skickas till varje enskild person?
Nej. Lagstiftningen ställer krav på att allmänheten ska informeras, men reglerar inte hur många exemplar som ska skickas till varje adress.
-
På vilka språk ska informationen ges ut?
Sevesolagstiftningen innehåller inga särskilda krav på vilka språk informationen ska finnas på. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet utifrån lokala förutsättningar och målgrupper.
-
Hur ofta ska informationen skickas ut?
Minst vart femte år samt när betydande förändringar sker som kan påverka riskbilden eller konsekvenserna för omgivningen.
Kostnader
-
Vem betalar för informationen till allmänheten?
Verksamhetsutövaren ska stå för kostnaderna för framtagande, produktion och distribution av informationen. Kommunen kan välja att stå för kostnaderna, men är inte skyldig att göra det.
-
Får kommunen ta betalt för arbete med sammanställning och översättning?
Ja. Verksamhetsutövarens kostnadsansvar omfattar hela kommunens kostnader för informationen, inklusive arbete med sammanställning, översättning och distribution.
-
Hur kan man fördela kostnaderna för utskicken mellan de olika anläggningarna som omfattas?
Hur fördelningen ska ske mellan olika Sevesoverksamheter är upp till kommunen att avgöra.
Övrigt
-
Gäller kraven för aktivt utskick även för farliga verksamheter som inte är Sevesoverksamheter?
Nej. Lagkravet om aktivt utskick gäller endast för Sevesoverksamheter som omfattas av den högre kravnivån. Det är dock inget som hindrar att kommunen eller verksamheten även skickar ut information om övriga farliga verksamheter om det är lämpligt.