Sveriges civila beredskapsarbete i Nato

Sverige representeras av ett antal myndigheter i de tematiska planeringsgrupperna som arbetar med civila beredskaps- och resiliensfrågor inom Nato. Samarbetet i planeringsgrupperna erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte om hur olika länder arbetar för att stärka den samhälleliga motståndskraften i förhållande till Natos civila förmågekrav (NATO Baseline Requirements).

Inom Natos civila beredskapsarbete ska de svenska myndigheterna som representerar Sverige enligt raminstruktion (Fö 2024/02069) arbeta utifrån följande utgångspunkter:

• Bidra till Natos policyutveckling och bygga Natos kompetens inom området resiliens och civil beredskap samt dela erfarenheter från att stärka och utveckla det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret med Nato och dess allierade.
• Med utgångspunkt i målet för civilt försvar ta del av och tillvarata möjligheter att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar som följer av Nato och dess allierades erfarenheter av att arbeta med de sju civila förmågekraven.
• Bidra till och ta del av Natos samlade erfarenheter inom psykologiskt försvar samt bidra till att bygga kompetens inom Nato på området.
• Verka för att ökad samverkan mellan Nato och EU inom resiliensområdet samt bidra till en ökad förståelse av hur Nato och EU kompletterar varandra respektive skiljer sig åt.
• Ta tillvara möjligheter till samarbete med de andra allierade kring att utveckla och planera arbetet med krisberedskap och civilt försvar, för att underlätta stöd och samverkan över gräns.

De myndigheter som enligt raminstruktionen representerar Sverige i planeringsgrupperna är också sektorsansvariga myndigheter och har därmed ett ansvar att driva på utvecklingsarbetet inom sina respektive beredskapssektorer.

Bilden visar hur Sverige är representerad i Natos civila struktur. Överst finns Nordatlantiska rådet som under sig har Resilienskommittén där Försvarsdepartementet/Sveriges ständiga representation vid Nato ingår. Under Resilienskommittén finns sex arbetsgrupper: Civil Protection Group (Myndigheten för civilt försvar), Civil Communications Planning Group (Post- och telestyrelsen), Energy Planning Group (Energimyndigheten), Transport Group (Trafikverket ingår med stöd av Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket), Food and Agriculture Planning Group (Livsmedelsverket och Jordbruksverket ingår), Joint Health Group (Socialstyrelsen ingår). Som stöd i strukturen finns Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Centre där Myndigheten för civilt försvar är nationell kontaktpunkt.

Resilienskommittén använder sig också av civila experter för att utveckla det civila beredskapsarbetet i Nato. De civila experterna nomineras in av nationerna och väljs ut och antas av Nato.

Myndigheten för civilt försvars roll i det civila beredskapssamarbetet med Nato

Myndigheten för civilt försvar har uppgiften att upprätthålla en samlad bild av det svenska deltagandet i Natos civila beredskapsarbete. Inom ramen för det uppdraget sammankallar vi regelbundet de svenska myndigheter som deltar i det civila beredskapsarbetet till möten i en samverkansgrupp för att dela erfarenheter och information om aktuella frågor i Nato samt Natos förväntningar på civila förmågor. Myndigheten för civilt försvar har även ett utpekat ansvar för civila beredskapsfrågor inom samarbetet, och deltar som Sveriges representant i planeringsgruppen med ansvar för de frågorna (Civil Protection Group, CPG).

Enligt raminstruktion (Fö 2024/02069) har Myndigheten för civilt försvar ett ansvar att sprida relevant Natoinformation till myndigheter som har behov av det inom sin verksamhet. Därtill har vi uppgiften att löpande informera Regeringskansliet om myndighetens samordningsarbete med fokus på tvärsektoriella aspekter av arbetet i planeringsgrupperna.