Lärarstöd för temadag på tema beredskap för kris och krig

Till varje avsnitt av ljuddramat finns också ett eftersnack där en krisexpert kommer med användbara tips och diskuterar med skådespelarna Beri Gerwise och Malte Gårdinger.

Avsnitt 1: ”Om ni lyssnar på det här är jag död" 
Sårbarheter i samhället, att betala när banksystemen ligger nere och olika egenskaper som behövs i en kris.

Avsnitt 2: ”Jag tror jag blödigt genom jackan” 
Första hjälpen, hur samhället fungerar i en kris, att ha vatten när det är slut i kranarna och annan hemberedskap.

Avsnitt 3: ”Kan vi snälla bara vara tysta” 
Källkritik, vikten av samarbete och om att höja lägstanivån i hemberedskapen.

Avsnitt 4: ” Vad det än är ska jag slå ihjäl det” 
Laga mat utan el och vatten, kommunens ansvar för vattenförsörjning i kris och om att få bättre kriskoll.

Avsnitt 5: ”Ingen brinner upp. Inte än” 
Konspirationsteorier, civilkurage och totalförsvar. 

Förslag på inledande diskussionsfrågor

• Varför behöver samhället ha en planering för kris och krig?
• Vilka är dina rättigheter och skyldigheter i en krissituation?
• På vilket sätt påverkar individernas agerande hela landets beredskap?
• Vad är viktigt att veta för att vara väl förberedd?
• Ensam är stark – stämmer det?
• Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vad tänker du utifrån dig själv? På vilket sätt kan du bidra?
• Vad är det viktigaste du tar med dig från ljuddramat eller diskussionen?

Alternativ: Alla kan göra något - se filmen och diskutera

På Myndigheten för civilt försvars webbplats finns filmen Hela Sverige tillsammans – en liten film om beredskap för kris och krig, och civilförsvar.

Film: Hela Sverige tillsammans

Förslag på diskussionsfrågor till exempel enskilt, i par och/eller alla

• En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Ge exempel på allvarliga kriser och hur de kan vända vardagen upp och ner. Behöver man förbereda sig på olika sätt beroende på vilken typ av kris det är?

• Hur skulle du och personer i din närhet kan klara en situation när samhällets normala service inte fungerar som vanligt?

• Varför tror att det är vid 16-års ålder som man ingår i det civila försvaret?
• Vad kan du som ungdom göra för att hjälpa till innan/under en kris?
• Ensam är inte stark – samarbete är allt. Kan ni ge exempel på en allvarlig kris eller krig, i Sverige eller internationellt, när samarbetet har varit viktigt?
• Kan ni ge exempel på när förberedelse i en kris har varit viktig för att det har gått bra?

1. Gör quizet: Vem är du i krisen?
2. Dela in i om möjligt jämna grupper med prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren.
3. Diskutera i gruppen – alla kommer till tals. Vem är du i krisen? Är du prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren:
   • Hur kan de olika personlighetstyperna underlätta krissituationen?
   • Vad tror ni är svårast för de olika personlighetstyperna att hantera i en krissituation?
4. Diskutera i gruppen – alla kommer till tals. Vad är dina skills? Kan du göra knopar i mörkret, talar du kinesiska, kan du laga mat av nästan ingenting, kan du tidtabellerna i huvudet, klurar på grejer, klättra, orientera, fixa teknik, får människor på glatt humör eller att göra sitt bästa, eller vad som helst?
   
   • Ge exempel på vad ni gruppen har för skills som ni skulle ha nytta av vid en kris.
   • Hur kan ni samarbeta i gruppen?

Quiz: Vem är du i krisen?

Steg 1: Vad kännetecknar ett bra skydd? Förbered med att läsa på om vad som kännetecknar ett bra vind/regnskydd (läge, material etc.). På Naturskyddsförenings webbplats finns ett lektionsupplägg för hur man bygger vindskydd. Bygga vindskydd (Naturskyddsföreningen)

Steg 2: Hitta bästa platsen: Bygg ett vindskydd av presenning och rep som skyddar mot vind, nederbörd och hjälper att hålla värmen. När man gör det tillsammans blir det även en övning i samarbete och problemlösning. Hur har olika grupper löst utmaningen, vilka olika sätt finns det?

Steg 3: Titta på andra grupper hur de lös uppgiften och diskutera vad som funkade och inte?

Vi har tagit fram ett krisspel/diskussionsduk för mer övergripande grupparbete kring beredskap för kris och krig. Eleverna får under 1,5–2 timmar diskutera 12 frågeställningar i fyra områden: någon gång händer det, så påverkas du av en samhällskris, så förbereder du dig och så klarar du en kris. Separat lärarhandledning och elevpresentation samt frågeduken finns digital för utskrift. Dessutom finns en tryckt version av spelplanen att beställa och ingår i bokkassen Klara färdiga.

Diskussionsduk: Din beredskap

Steg 1: Bli expert på stormkök

Hur sätter du upp ett stormkök och vad behöver man tänka på vad gäller säkerhet, bränsle och tvätta ett stormkök?

På Myndigheten för civilt försvars webbplats finns en film om hur du sätter upp ett stormkök. Filmen visar hu du lär dig hantera brandfarliga vätskor (t.ex. tändsprit och tändgelé) när du gör upp eld utomhus. Filmen ska minska risken för att barn och vuxna brännskadas på utflykter.

Film: Om stormkök och brandfarliga vätskor på utflykten

Steg 2: Energisnål matlagning

Hitta på eller sök efter recept på internet, utifrån krislådans ingredienser som kräver lite energi (hur kan man på ett smart sätt använda flera delar av stormköket kokkärlen).

Livsmedelsverket har information om matlagning utan el på sin webbplats.

Laga mat utan el på Livsmedelsverkets webbplats

Steg 1: Det du kan, kan vara allt någon kan behöva

Se dokumentären Klara, färdiga och diskutera, till exempel:

• Ett budskap i filmen ”det du kan, kan vara allt någon annan behöver”, fundera på vad du skulle kunna bidra med i en krissituation?
• Är det något du gör redan idag som kan hjälpa andra?
• Hur skulle man kunna få fler att känna att de behövs och verkligen hjälpa till?

Steg 2: Hur kan vi bidra för vår frihet?

• Hur kan du engagera sig i civilsamhället och vilka frivilliga organisationer kan vara aktuella för det? Titta på Myndigheten för civilt försvars webbplats. Välj en organisation och läs om den. Vad betyder den organisationen för hur vi i Sverige kan klara en kris eller krig?Ungdomsverksamhet - organisationer
• Vilka styrkor och förmågor har du som du skulle kunna bidra med?

Steg 3: Utforska verkligheten

Bjud in eller intervjua en person från en frivillig försvarsorganisation som verkar lokalt/i kommunen, till exempel bilkårister/A-traktorer och hemvärnet. Vad är den personens drivkrafter? Vad betyder det för personen att vara engagerad? Vad betyder personens engagemang för andra människor och för samhället i stort?

Steg 1

Varje år dör ca 3000 människor i Sverige efter olika typer av skador. Många av dem avlider i sviterna av svåra blödningar som kan leda till döden på bara några minuter. Det kan vara bra att förbereda sig mentalt för att någon gång behöva stoppa en blödning - att man vågar agera och hålla tryck kan rädda liv.

Film: Stoppa blödningen

Förslag på diskussionsfrågor

• Hur känner du igen en livshotande blödning?
• Hur ska du agera om du är först på plats?
• Hur skapar du tryck på såret?
• Hur hanterar man den skadade?
• Vad är en tourniquet?

Steg 2

Öva i grupp (rollspel), där eleverna får rotera att spela skadad. Man kan även låta eleverna öva på ett scenario med flera skadade: kan man behöva prioritera, vilka kläder eller hjälpmedel kan man använda, hur gör man om man inte har telefon för att larma?

I broschyren Om krisen eller kriget kommer finns exempel på vad man behöver ta med sig när man akut måste utrymma en plats.

Steg 1: Förbered tre olika stationer med en hög av olika saker – både viktiga och oviktiga vid en utrymning. Dela in eleverna i olika grupper om tre personer och förse varje grupp en ryggsäck. Låt gruppens deltagare springa till var sin station där de får plocka tre viktiga saker och sedan spring tillbaka till gruppen där de lägger ihop dessa saker till en optimal packning.

Exempel på viktiga saker att fördela mellan de tre olika stationerna:

1. Mat och vatten för några dagar.
2. Id-handlingar, bankkort och kontanter.
3. Mediciner och hjälpmedel, exempelvis hörapparat.
4. Radio som drivs med batteri, solceller eller vev.
5. Varma kläder, regnkläder och ombyte.
6. Hygienartiklar.
7. Mobiltelefon och laddare.
8. Karta, kompass.
9. Viktiga uppgifter på papper, exempelvis telefonnummer och försäkringsbevis.

Steg 2: Ge poäng till gruppen utifrån tid och antal rätt delar utifrån listan ovan. Låt eleverna diskutera deras val och jämför med listan i broschyren.

Kahoot-tävling mellan alla grupperna

Oväder, strömavbrott, terrorattack, jordskred, brand eller torka kan hastigt få stor påverkan på hela samhället. En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra. Vid en kris måste därför så många som möjligt kunna ta hand om sig själva så att sjukvård och räddningstjänst kan koncentrera sig på att hjälpa dem som behöver mest hjälp. Genom att ha koll och vara förbered bidrar du till Sveriges beredskap.

Här följer 16 frågor om:

• Hur man överlever i naturen, kris- och krigsberedskap
• Varningslarm och var man hittar viktig och säker information vid allvarliga händelser samt första hjälpen/HLR.

1. Viktigt Meddelande till Allmänheten – VMA – är ett system för att varna allmänheten när något allvarligt händer som hotar liv, hälsa, miljö eller egendom. Du kan få information om pågående VMA på flera olika sätt, två av dem är SE-Alert och Hesa Fredrik.

Hesa Fredrik, eller utomhusvarningssystemet som det egentligen heter, består av ljudsändare utomhus. Signalen viktigt meddelande betyder att du ska gå inomhus, stäng dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för att få reda på vad som hänt.

Hörs Hesa Fredrik i hela Sverige?

• Ja, det kan höras överallt i Sverige.
• Nej, det hörs i tätorter och i områden med farlig verksamhet, till exempel vissa industrier som hanterar farliga ämnen

Svar: Det finns omkring 4 500 utomhustutor/sirener i Sverige och det är varje kommun som bestämmer var de ska placeras. Larmet testas första måndagen i mars, juni, september och december kl. 15:00.

 

2. Ett VMA kan också skickas direkt till smarta mobiltelefoner i det berörda området. Det kallas för SE-Alert kommer som en skarp signal och ett textmeddelande. Det innehåller alltid information om vad som hänt och instruktioner hur man ska agera.

Behöver man ladda ner en särskild app för att få VMA i mobilen via SE-Alert?

• Ja. Man behöver ladda ner en mobilapp och registrera sig.
• Nej. Signalen och textmeddelandet kommer automatiskt till alla kompatibla smarta mobiltelefoner i det berörda området.

Svar: VMA med SE-Alert skickar en ljudsignal och textmeddelande till alla mobiltelefoner i det berörda området. För att ta emot det behöver mobiltelefonen vara:

• en smart mobiltelefon, det vill säga utöver att kunna ringa och skicka SMS har den en pekskärm, den är ansluten till internet och låter dig ladda ner appar för olika funktioner.
• ansluten till ett mobilnätverk, det väl säga du har ett aktivt SIM-kort/e-SIM och ett aktivt abonnemang eller kontantkort
• uppdaterad med den senaste programvaran
• påslagen

 

3. Utöver Hesa Fredrik och SE-Alert, finns det flera sätt att ta del av ett pågående VMA.Vilka sätt ? (flera alternativ är möjliga)

• TV-kanaler som SVT (Sveriges Television kanaler och Text-tv) och TV4
• SR (Sveriges radios kanaler)
• Utskick via sms till mobiltelefoner i det berörda området
• Appar från bland annat Krisinformation, SOS Alarm och Sveriges Radio
• Webbplatser från kommuner, länsstyrelser eller på krisinformation.se

Svar: Alla stämmer. Du kan också ringa 113 13 för att få krisinformation.

 

4. Du måste akut lämna hemmet. Du tar med mobil och vevradio, men du hinner bara få med dig en av följande, vad väljer du?

• Sovsäck
• Liggunderlag

Svar: Förutsatt att du har något varmt redan på kroppen som en tjock jacka/tröja så är liggunderlaget bäst. Det handlar om att kylan kommer underifrån och är ni flera kan ni sova nära varandra som gör det varmare. 

 

5. Vilken är Sveriges officiella beredskapskanal?

• Sveriges Radio P1
• SVT 1
• SVT 2
• Sveriges Radio P4

Svar: Radion och särskilt lokalradion har en viktig del i Beredskapssverige eftersom den finns på ett femtiotal platser i landet. Den sänder även vid elavbrott och internetstörningar. Det kan vara bra att ha en vevradio hemma.

 

6. Vilka livsmedel är bra exempel på mat att ha hemma om en kris hindrar att man kan handla som vanligt?

• Bananer
• Tortilla
• Krossade tomater i burk/tetra
• Mjölk
• Marmelad
• Havredryck

Svar: På Myndigheten för civilt försvars webb finns en checklista med krismat att ha hemma. Det är mat som har lång hållbarhet, innehåller mycket näring och energi och helst går att tillaga/äta utan uppvärmning/el.

Tillgång till mat i kris

 

7. När det gäller stormkök, vilka av följande påståenden är sanna?

• Det tar längre tid att tillaga mat med spritbrännare/spritkök än gaskök
• Det går inte att reglera värmen med gasbrännare/gaskök
• Det är enklare att portionera t-sprit än gas
• När du är klar med gasköket är det bara att stänga av brännaren

Svar: Se en film om hur du lagar mat utan el på Livsmedelverkets webbplats.

Livsmedelsverket – Laga mat utan el

 

8. Du har vatten men är osäker på vattnets kvalitet. Hur ska du koka det för att vara säker på att det inte är dåligt?

• Låt vattnet sjuda, det vill säga koka med småbubblar, i cirka 20 min
• Låt vattnet koka hårt med stora bubblor

 

9. Hur mycket vatten behöver en vuxen om dagen?

• 0,5-3 liter
• 3-5 liter
• 5-10 liter

 

10. Hypotermi – vad är det?

• Du lider av vätskebrist, men kan inte dricka.
• Du är överhettad, men du känner dig kall och vill ta på dig mer kläder.
• Du är nerkyld, men känner dig svettig och vill ta av dig kläderna

Svar: Vid nedkylning är det viktigt att sätta på sig mössa, kläder, vira in sig i en filt. Nedkylning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd som kan ge hjärtstopp. Se mer på 1177.

 

11. Hur håller man värme om det är strömlöst och nerkylt inomhus? (fler svar möjliga)

• Man plockar fram och använder varma kläder
• Alla samlas i samma rum, då är det lättare att hålla värme
• Man gör en koja under ett bord och sover där
• Isolera fönster som läcker ut värme med textilier

 

12. Vad är en Heimlichmanöver?

• Att man tar skydd under en dörrpost vid en jordbävning
• Om någon har stopp i luftvägarna trycker man till häftigt under bröstkorgen bakifrån
• En utflykt med stormkök
• En smart undanmanöver från 2:a världskriget

 

13. När lägger man någon i stabilt sidoläge?

• Om personen skadats allvarligt i kroppen, men är medveten.
• Om personen är medvetslös och andas normalt.
• Om personen inte andas.

 

14. Hur ska man räkna vid HRL?

• 15 kompressioner och 15 inblås
• 10 kompressioner och 2 inblås
• 3 kompressioner och 3 inblås
• 30 kompressioner och 2 inblås

Förslag på uppföljande frågor/polls i Kahoot

• Kan du HLR (Hjärt och lungräddning)?
• Har du ringt 112 någon gång, vad hände då?
• Har du en krislåda hemma?
• Vad är det viktigaste du tar med dig från quizet?

 

15. Vid terrorattentat och väpnat våld är det viktigt att försöka fly, söka skydd och larma. Vad mer ska du göra?

• Ring till alla du känner.
• Sätt telefonen på ljudlöst.
• Ringa någon som kan vara i fara.

Svar: Ring bara om du ska kalla på hjälp. Nätet kan annars bli överbelastat. Ring inte någon som kan vara i fara. Du kan avslöja var personen gömmer sig.

 

16. Krig är det yttersta hotet mot vår frihet. Stämmer det att "Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska"?

• Nej, det stämmer inte. Det finns alltid en gräns när vi behöver ge upp.
• Ja, det stämmer. Vi måste ha vilja och mod att försvara vårt öppna fria samhälle.

Förslag på uppföljande frågor/polls i Kahoot

• Kan du HLR (Hjärt-och lungräddning)?
• Har du ringt 112 någon gång, vad hände då?
• Har du en krislåda hemma? Vad har ni i den?
• Har ni i familjen/hemma koll på de olika sätten som VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) skickas ut?
• Har du varit i ett område i Sverige eller i annat land där du fått ett VMA-utskick med text och signal i mobilen (SE-Alert i Sverige, men motsvarande varningssystem kan ha andra namn i andra länder). Vad hade hänt? Vad gjorde du då?
• Vad är det viktigaste du tar med dig från quizet?

 

Källor

Fråga 1-2, samt uppföljningsfrågan om SE-Alert: https://www.mcf.se/sv/rad-till-privatpersoner/skyddsrum-utrymning-och-varningssystem/viktigt-meddelande-till-allmanheten-vma-och-andra-varningar/se-alert/ samt från krisinformation.se.

Fråga 78-9, 11: Myndigheten för civilt försvars webbplats

Fråga 12–14: Se bland annat på 1177

Fråga 15–16: MCF-broschyren om krisen eller kriget kommer

Syftet med övningen är att lära sig om VMA med fokus på SE-Alert samt träna sig på att förstå informationen och agera.

1. Titta på film/erna om SE-Alert (gemensamt)

Information om SE-Alert

Frågor och svar om SE-Alert

2. Gör snabbquizet om VMA i mobiltelefonen via SE-Alert (gemensamt)

 

Ett VMA i mobiltelefonen via varningslarmet SE-Alert kommer både med en skarp ljudsignal och med ett textmeddelande.

• Sant
• Falskt

 

Ljudsignalen hörs även om telefonen är på ljudlöst.

• Sant
• Falskt

 

För att ta emot ett VMA i mobiltelefonen via SE-Alert behöver man ha en smart mobiltelefon.

• Sant
• Falskt

 

Det är bara personer från 18 år och äldre som kan ta emot ett VMA i mobilen via SE-Alert.

• Sant
• Falskt

 

Det behövs en särskild app för att få VMA-alarm via SE-Alert i mobiltelefonen.

• Sant
• Falskt

 

Avsändare av ett VMA i mobilen via SE-Alert kan till exempel vara räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket, Myndigheten för civilt försvar.

• Sant
• Falskt

 

Även en avstängd mobiltelefon eller urladdad mobiltelefon kan ta emot ett VMA via SE-Alert. 

• Sant
• Falskt

 

Det är unikt för Sverige att skicka ut viktiga meddelanden till allmänheten till mobiltelefoner i ett visst området, för att varna vid allvarliga händelser för att skydda liv, hälsa, miljö och egendom.

• Sant
• Falskt

 

När man får ett VMA i mobiltelefonen ska man läsa meddelandet direkt och följa instruktionerna.

• Sant
• Falskt

 

De rätta svaren:

• Ett VMA i mobiltelefonen via varningslarmet SE-Alert kommer både med en skarp ljudsignal och ett textmeddelande.
• Ljudsignalen hörs även om telefonen är på ljudlöst.
• För att ta emot ett VMA i mobiltelefonen via SE-Alert behöver man ha en smart mobiltelefon.
• Alla som en kompatibel och uppdaterad smart mobiltelefon som kan ta emot VMA i mobilen via SE-Alert.
• Det behövs INTE en särskild app för att få VMA-alarm via SE-Alert i mobiltelefonen.
• Avsändare av ett VMA i mobilen via SE-Alert kan till exempel vara räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket, Myndigheten för civilt försvar.
• Man får INTE VMA via SE-Alert på en avstängd mobiltelefon eller urladdad mobiltelefon.
• Det är INTE unikt för Sverige att skicka ut viktiga meddelande till allmänheten till mobiltelefoner i ett visst området, för att varna vid allvarliga händelser för att skydda liv, hälsa, miljö och egendom. Till exempel i Rumänien finns det för att varna för björnar. När man får ett VMA i mobiltelefonen ska man läsa meddelandet direkt och följa instruktionerna.

 

3. Träna på att tolka ett VMA via SE-Alert och agera:

 

a) Läraren visar/ läser upp ett/några exempel på VMA (gemensamt):

OBS! Det finns riktiga (tidigare) VMA på VMA-kartan på krisinformation.se

Scenario: Brand i återvinningscentral

Viktigt meddelande till allmänheten från Räddningstjänsten
Datum och tid: X/X 20XX 02:30

Det brinner på en återvinningscentral i X‑kommunen. Kraftig rök sprids över närliggande områden och kan vara skadlig att andas in.

För din säkerhet undvik att vistas i röken. Lämna området om du befinner dig nära branden. Gå inomhus och stäng dörrar, fönster och ventilation.

Bra att tänka på i den här situationen:

• Informera personer i närheten som inte nåtts av meddelandet.
• Hjälp de som inte klarar sig på egen hand. Följ räddningstjänstens instruktioner.
• Håll dig uppdaterad via Sveriges Radio P4, Krisinformation.se eller ring 113 13.

Scenario: Pågående dödligt våld

Viktigt meddelande till allmänheten från Polisen
Datum och tid: X/X 20XX 16:05

Polisen hanterar en pågående allvarlig händelse med dödligt våld i X‑området. Det finns risk för allmänheten.

För din säkerhet sök omedelbart skydd inomhus. Lås dörrar och håll dig borta från fönster. Var uppmärksam på information från Polisen.

Bra att tänka på i den här situationen:

• Informera personer i närheten som inte nåtts av meddelandet.
• Ring inte 112 om du inte har akuta uppgifter om händelsen.
• Håll dig uppdaterad via Sveriges Radio P4, Krisinformation.se eller ring 113 13.

Scenario: Misstänkt farligt föremål

Viktigt meddelande till allmänheten från Polisen
Datum och tid: X/X 20XX 07:45

Polisen har fått larm om ett misstänkt farligt föremål i X‑området. Området är avspärrat medan situationen utreds.

För din säkerhet lämna området om du befinner dig i närheten. Håll avstånd och respektera avspärrningar och rör inte misstänkta föremål. Följ polisens anvisningar.

Bra att tänka på i den här situationen:

• Informera personer i närheten som inte nåtts av meddelandet.
• Hjälp de som inte klarar sig på egen hand.
• Håll dig uppdaterad via Sveriges Radio P4, Krisinformation.se eller ring 113 13.

 

b) Dela upp i smågrupper: Diskussion

• Vad är det viktigaste budskapet i VMA:t?
• Vad gör du de första 5 minuterna om ni är i skolan? Eller hemma? Vad blir skillnaden om meddelandet kommer på natten eller dagen?
• Finns det instruktioner på skolan för den här typen av händelser?
• Vad kan hända om du eller andra inte följer råden?
• Kan det finnas personer i din närhet som du kan behöva hjälpa eller informera?
• Hur kan du agera om någon i din närhet blir väldigt orolig eller är ifrågasättande?

 

c) Reflektion i helgrupp (gemensamt)

• Vad var svårast i situationen?
• Hur kan man förbereda sig i förväg (både vad gäller prata om det hemma, uppdatera, telefonen, ha tänkt i förväg på olika saker och träna, fundera om det är någon du kan hjälpa som inte har en telefon eller som har svårt att förstå informationen.)

 

d) Repetition i grupp – viktiga beteenden vid VMA:

• Ta alltid ett VMA på allvar
• Läs hela meddelandet
• Följ instruktionerna
• Sök säker information (Sveriges Radio P4, krisinformation.se, på kommunens webbplats)
• Hjälp andra i din närhet

Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

Myndigheten för civilt försvar går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som dåvarande MSB fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

Läs mer om totalförsvaret och totalförsvarsplikten

Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Om oro på Krisinformation.se

Vad händer året du fyller 18 år? Information om mönstring från Plikt- och prövningsverket

Nyfiken på militärtjänst? Information om värnplikten från Försvarsmakten

Vill du bidra redan nu? Gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet på frivilligutbildning.se

Vad är din roll i totalförsvaret på frivilligutbildning.se