Fredsfrämjande insatser
Fredsfrämjande insatser är ett av regeringens instrument för att förhindra och stävja konflikter samt skapa förutsättningar för varaktig fred. Genom de fredsfrämjande insatserna bidrar myndigheten till detta genom att bistå med svensk expertis, materiel och utbildning till olika fredsfrämjande insatser i världen.
Syftet med det fredsfrämjande bidraget är att stärka samhällens förmåga att återhämta sig från krig eller konflikter, stödja övergången från konflikt till stabilitet och förebygga att nya eller återkommande konfliktsituationer uppstår.
Myndigheten för civilt försvar stärker EU, FN, OSSE och Nato med fredsfrämjande insatser och är del av ett betydande bidrag tillsammans med sex andra svenska myndigheter, vilket innebär att över 200 experter sekonderas till dessa organisationer varje år. Det innebär olika typer av insatser för att stabilisera konflikt-, postkonfliktländer och sviktande stater för att förebygga lokala, nationella och globala hot och risker. Genom fredsfrämjande insatser kan gränsöverskridande säkerhetshot också förebyggas och därmed också förbättra Sveriges säkerhet. Insatserna finansieras i huvudsak av Utrikesdepartementet via ett årligt regleringsbrev.
Del av det civila försvaret
Myndigheten bidrar till dessa insatser som en del av att stärka civilt försvar i länder som befinner sig i kris eller konflikt, ofta i samverkan med EU, FN, OSSE och Nato. De internationella uppdragen fokuserar ofta på att stärka motståndskraft i samhällen genom rådgivning, utbildning och kapacitetsstärkande insatser inom krisberedskap, säkerhetssektorns styrning och civil-militär samverkan. De sekonderade experterna kan till exempel stödja regeringar och myndigheter i att bygga upp robusta civila strukturer som kan hantera kriser, skydda befolkningen och upprätthålla samhällsfunktioner även under svåra förhållanden. Genom sekonderingar bidrar myndigheten till att främja demokrati, rättssäkerhet och inkluderande samhällsbyggande, som är viktiga komponenter i ett fungerande civilt försvar.
Civilt försvar utomlands handlar ofta om att stärka lokala aktörers förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från konflikter, kriser och andra samhällsstörningar och att ta lärdom av det arbetet för att stärka arbetet med civilt försvar i Sverige.
Tematiska områden
De fredsfrämjande insatserna kan innefatta insatsnära stöd, det vill säga sådant stöd som verkar för partnerorganisationernas interna effektivitet (exempelvis HR och upphandling, IT och kommunikation) eller säkerhet för sin personal (som till exempel medicinska experter eller säkerhetsanalytiker) men insatserna kan också vara utåtriktade och assistera i att stärka kapacitet hos nationella aktörer inom exempelvis maritim säkerhet eller reducera explosiva hot. De fredsfrämjande insatserna utförs som sekonderingar av experter, insatsteam, kapacitetsutveckling, materiel eller utbildning och genomförs både i konfliktdrabbat land och vid huvudkvarter. Nedan beskrivs de huvudsakliga tematiska områden som bedrivs inom myndighetens fredsfrämjande verksamhet. Utgångspunkten är ofta att stärka det civila försvaret och kan utöver nedan beskrivna områden också bedrivas till förmån för maritim säkerhet, samordning och samverkan, demokratisk statsbyggnad och förvaltning.
Stärkt effektivitet, kvalitet och svarsförmåga
Inom den fredsfrämjande verksamheten och särskilt i EU:s civila krishanteringsinsatser är medlemsländernas personalbidrag för att kunna genomföra sina uppdrag av stor vikt. EU:s insatser kan bestå av hundratals missionsmedlemmar och för att kunna leverera stöd till mottagande land måste det finnas en väl fungerande och effektiv organisation som snabbt kan reagera på förändringar i situationen eller ändrade förutsättningar. Syftet med insatser inom HR, finans, upphandling, IT och logistik är därför för att stärka den interna organisationen att utföra sitt fredsfrämjande mandat med kvalitet, hållbarhet och effektivitet.
Sammantaget är det en del i att stärka samarbetsaktörens övergripande kapacitet och svarsförmåga, så att de med mindre resurser kan göra mer. I många fall finns också en säkerhetskomponent kopplat till de olika funktionernas arbete till exempel med säkra kommunikationer och personaltransporter då insatserna verkar i länder med pågående konflikter eller i instabila stater.
Ansvars- och omsorgsplikt
Insatserna inom detta tematiska område förväntas främst resultera i en stärkt beredskapsorganisation för en fortsatt säker närvaro, förebyggande av sjukdom och skada på liv och hälsa. Insatser inom området är oftast en förutsättning för att operativ verksamhet kan genomföras och en del i att säkerställa att samarbetsaktörens omsorgsplikt efterlevs. Insatserna sker främst via personalbidrag men myndigheten genomför också utbildningar inom området till EU, FN och OSSE.
Min-och ammunitionshantering
Syftet med insatser inom min- och ammunitionsröjning, vapen- och ammunitionshantering (inklusive förrådshållning och minriskutbildning) är att minska mänskligt lidande, samt främja fred, mänsklig säkerhet och socioekonomisk utveckling. Genom exempelvis röjning och destruktion av minor och vapen, minskat antal minor och ammunition i omlopp, märkning av vapen, säker förvaring och lagerhållning, förbättrad uppföljning, kunskapsspridning och påverkansarbete, ska insatserna leda till ett minskat explosivt hot för drabbad befolkning. På så sätt skapas förutsättningar för minskad fattigdom och möjligheter till utveckling, såväl för den utsatta befolkningen som nationen som helhet.
Miljö, klimat och säkerhet
Insatser inom detta område syftar till minskat miljö- och klimatavtryck, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar. Mottagande organisation ska därmed få ökad kapacitet för etablering, utökning och fortsatt säker närvaro genom säkerställd kapacitet att förebygga och hantera direkta miljökonsekvenser av den operativa verksamheten, och att integrera miljö- och klimatfrågor som inriktning och mandat.
Vikten av expertis inom miljö och klimat i fredsfrämjande insatser är stor, då kopplingen till säkerhet och stabilitet är stark och klimatförändringarna nu anses som en potentiell konfliktutlösare, samt att klimatförändringar, negativ miljöpåverkan och naturkatastrofer drabbar ofta redan utsatta befolkningar som hårdast.
-
Bakgrund
Klimatförändringar utgör ett allvarligt hot mot samhällens stabilitet. De kan leda till resursbrist, torka, översvämningar och ökade sociala spänningar. Sådana effekter påverkar människors hälsa, ekosystem, livsvillkor och ekonomiska sektorer som jordbruk, energi, försäkringar och turism.
Internationellt har flera aktörer tagit initiativ för att integrera miljö- och klimatfrågor i säkerhetsarbete:
- EU: Genom Gröna given, Strategiska kompassen och civila pakten 2.0 har miljö integrerats i säkerhetsanalysen.
- FN: Klimatsäkerhetsmekanismen och Agenda 2030 ger vägledning för hållbar fred och säkerhet.
- OSSE och Nato: Har båda tagit fram handlingsplaner för att motverka klimatrelaterade säkerhetshot.
Sverige har både expertis och ett ansvar att bidra, både nationellt och internationellt. Myndigheten för civilt försvar gör det genom vårt arbete med katastrofförebyggande åtgärder och klimatanpassning.
-
Påverkade säkerhetsområden
1. Klimat som konfliktdrivande faktor
Miljöförändringar kan förvärra befintliga konflikter och skapa nya. Säkerhets- och rättsväsendet måste integrera klimatperspektivet i utbildning, analys och beredskap.
2. Miljöbrott och organiserad brottslighet
Miljöbrott är en av de mest lukrativa olagliga verksamheterna globalt. Dessa påverkar både miljön och samhällens stabilitet. Att kontrollera resurser som vatten blir ibland en maktstrategi för illegala aktörer.
3. Klimatdriven migration
Antalet människor på flykt till följd av klimatförändringar förväntas öka drastiskt. Det skapar tryck på samhällssystem och kräver internationellt samarbete.
Myndigheten för civilt försvar har särskilda styrkor att bidra med, både operativt och analytiskt, till detta arbete – genom våra erfarenheter inom samhällsskydd, klimatanpassning och internationellt partnerskap.
-
Verksamhetsområden för sekonderade miljörådgivare
Myndigheten för civilt försvar sekonderade miljörådgivare arbetar både internt i insatsverksamheten och externt mot partners.
Internt:
- Mätning och dokumentation av missionens miljöpåverkan (till exempel energi, vatten, avfall, biologisk mångfald)
- Rådgivning om miljövänliga lösningar utan att kompromissa med säkerhet eller mandat
- Personalutbildning i klimat- och miljöfrågor
- Stöd vid implementering av miljöledningssystem
- Hälsorelaterat stöd genom miljödata (till exempel luft- och vattenkvalitet)
Externt:
- Integrering av klimatperspektiv i analyser och insatsplanering
- Utföra risk- och säkerhetsanalyser med klimat- och miljöfokus
- Kartlägga miljöbrott och ge juridisk rådgivning
- Bidra med policyutveckling (till exempel skydd av marina miljöer)
- Arbeta med stabiliseringsinsatser och konfliktförebyggande arbete kring naturresurser
-
Budskap
- Hållbar utveckling minskar risken för konflikt
Lokalt stöd i klimatanpassning är centralt för fredsbyggande. - Biologisk mångfald är en säkerhetsfråga
Förlust av ekosystemtjänster hotar både hälsa och försörjning. - Klimat – miljö – säkerhet: ett sammanhängande system
Helhetssyn krävs för långsiktigt hållbar säkerhet. - Klimatutmaningar kan främja samarbete
Gränsöverskridande miljöfrågor kräver gemensamma lösningar. - Säkerhetspolitiken måste anpassas
Klimatberedskap måste vara en del av alla samhällsnivåer. - Ingen löser klimatet ensam
Internationell samverkan är avgörande för att hantera kriser och minska framtida konflikter.
- Hållbar utveckling minskar risken för konflikt