Stöd till Ukrainas kritiska infrastruktur

Under Rysslands krig mot Ukraina har detta blivit särskilt tydligt, då tele‑ och kommunikationssystem varit direkta mål för cyberattacker. Ett tydligt exempel är cyberattacken mot Kyivstar, Ukrainas största teleoperatör, där miljontals människor tillfälligt förlorade tillgång till telefoni och mobildata. Detta påverkade både civilbefolkning, sjukvård och krishantering. Attacker sker även regelbundet mot fysisk infrastruktur som järnvägar och vägar.

I februari 2025 fick myndigheten ett regeringsuppdrag att inleda ett samarbete med State Service of Special Communications and Information Protection of Ukraine (SSSCIP) för att stödja Ukraina med skydd av kritisk infrastruktur.  

Stöd till skydd av kritisk infrastruktur 2026

Under 2026 omfattar stödet till skydd av kritisk infrastruktur cirka 31 miljoner kronor. Finansieringen kommer från Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet. Stödet riktar sig särskilt till den ukrainska myndigheten SSSCIP som i flera delar har ett liknande uppdrag som Myndigheten för civilt försvar.

Ökad förmåga att analysera skyddsbehov

Samarbetet med SSSCIP har inledningsvis kretsat kring samarbete inom Cyberområdet samt mjukvarustöd för att hjälpa SSSCIP att kartlägga samhällskritisk infrastruktur utifrån skyddsbehov. Mjukvaran ska möjliggöra förbättrade lägesbilder samt utgöra beslutsunderlag för chefer och beslutsfattare kring hur skydd ska prioriteras. Myndigheten har även inlett ett samarbete med SSSCIP som rör innovation inom det civila försvaret.

Materielstöd

I början av 2026 fick Myndigheten för civilt försvar en förfrågan om Sverige skyndsamt kunde leverera ett materielstöd till SSSCIP. Inom tre veckor hade 80 procent av det efterfrågade materielstödet levererats till Ukraina och inom sex veckor var materielstödet fullt levererat.

Erfarenhetsutbyte och EU-närmande

Vid sidan av att vinna kriget är ett EU-medlemskap en av Ukrainas viktigaste politiska prioriteringar. I den EU-närmandeprocess som Ukraina inlett ingår att utveckla lagstiftning på olika områden. EU har flera direktiv som syftar till att stärka förmågan hos kritiska verksamheter att skydda sig mot hot och angrepp och snabbt kunna återhämta sig från störningar. Exempelvis CER- och NIS2-direktiven. Både Sverige och Ukraina arbetar med att utveckla och implementera lagstiftning som kopplas till CER- och NIS2-direktiven. Myndigheten för civilt försvar och SSSCIP samverkar och utbyter aktivt erfarenheter i detta arbete.

Myndigheten för civilt försvar samverkar även med systermyndigheter i andra nordiska länder, samt med flera totalförsvarsmyndigheter i Sverige för att leverera ett effektivt stöd till skyddet av Ukrainas kritiska infrastruktur.