Offentliga aktörers roll och ansvar vid kriser och krig

Offentliga aktörer har ett särskilt ansvar enligt lagar och förordningar att planera arbete med krisberedskap och totalförsvar. 

Alla civila myndigheter ska minska sårbarheter inom sitt ansvarsområde och kunna hantera sina uppgifter även i kris, vid krigsfara och krig.

Beredskapsmyndigheter har större ansvar

Vissa myndigheter på nationell nivå och samtliga länsstyrelser är beredskapsmyndigheter. De har större ansvar och fler skyldigheter än andra. Beredskapsmyndigheter ska exempelvis genomföra de förberedelser som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap, genomföra risk-och sårbarhetsanalyser samt utbilda och öva. De ska även samverka med näringslivet.

Beredskapssektorer och sektorsansvariga

Det finns tolv beredskapssektorer. Varje beredskapssektor har en sektorsansvarig myndighet. Denna myndighet har ett särskilt ansvar för att leda arbetet med att samordna åtgärder inom sektorn. Den ansvarar också för att stödja de beredskapsmyndigheter som ingår i sektorn.

Det militära försvaret både stödjer och tar emot stöd från det civila försvaret, men är inte en del av det civila försvaret och ingår därför inte i någon enskild beredskapssektor.

Beredskapssektor och sektorsansvarig myndighet

• Ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan
• Elektroniska kommunikationer och post: Post- och telestyrelsen
• Energiförsörjning: Energimyndigheten
• Finansiella tjänster: Finansinspektionen
• Försörjning av grunddata: Skatteverket
• Hälsa, vård och omsorg: Socialstyrelsen
• Industri, byggande och handel: Tillväxtverket
• Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Livsmedelsverket
• Ordning och säkerhet: Polismyndigheten
• Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: Myndigheten för civilt försvar
• Transporter: Trafikverket
• Utrikeshandel: Kommerskollegium

Länkar till respektive myndighet finner du längst ner på denna sida. 

Mer om roller och ansvar

På webbsidan om det civila beredskapssystemet finns bland annat information om roller och ansvar för olika aktörer som kommuner och regioner, en lista med beredskapsmyndigheter och grundläggande principer inom krisberedskap och civilt försvar.

Inriktning och samordning

Inom det civila försvaret finns en gemensam syn på hur ledningen inom det civila försvaret på nationell nivå ska utövas och utvecklas. Det finns beskrivet i en inriktning och vägledande principer. Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för att inriktning och samordning uppnås inom ett geografiskt område och vissa ansvarar för att hålla samman och stödja arbetet inom beredskapssektorer.

Det civila beredskapssystemet

Inriktning och vägledande principer på webbsidan om Civilt beredskapsråd

Inriktning för det militära försvaret

Försvarsmakten ansvarar för det militära försvarets inriktning på både nationell och regional nivå. På regional nivå samverkar militärregionerna med civila aktörer som civilområdesansvariga länsstyrelser, övriga länsstyrelser, kommuner och regioner. Dessutom samverkar förbandsenheter på lokal nivå inom sina geografiska områden.

Så leds Försvarsmakten på forsvarsmakten.se

Sveriges roll som allierad i Nato

Sverige har också internationella åtaganden och samarbeten som påverkar beredskapsarbetet. Som medlem i Nato ska Sverige bidra med både militära och civila resurser. En del är så kallat värdlandsstöd. Det innebär att planera för att ta emot internationella aktörer som behöver baseras i, verka från eller transportera sig genom Sverige.

Försvarsmakten har det övergripande ansvaret för det värdlandsstöd som Sverige ska tillhandahålla till utländska militära förband. Det kan även bli aktuellt att ge värdlandsstöd till internationella civila aktörer, för att kunna ta emot civil och humanitär hjälp. Ditt företag kan behöva bidra till värdlandsstödet genom bland annat transporter, sjukvård, energiförsörjning och livsmedel.

Generell information om Natosamarbetet och Sveriges civila beredskapsarbete kopplat till Nato