Frågor och svar om beredskap för företag

Det råder krig i vårt närområde och säkerhetsläget är det allvarligaste sedan andra världskriget. Terrorhot, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.

Sverige behöver därför stärka sin beredskap. Företag har en avgörande roll i Sveriges beredskap och för att samhället ska fortsätta att fungera även under kriser och krig. Det har visats tydligt i erfarenheter från covid-19 pandemin och kriget i Ukraina.

Regeringen gav i oktober 2025 Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att ta fram en broschyr riktad till företag. Enligt regeringsuppdraget anges i skälen till beslutet:

”Sverige ska ha en trovärdig avskräckningsförmåga och ett totalförsvar som kan möta krigets krav. En robust försörjningsberedskap utgör en grundpelare i den gemensamma försvarsansträngningen. Företagen har här en avgörande roll för säkerställa att totalförsvaret kan utvecklas och upprätthållas. För att företagen ska ha rätt förutsättningar att kunna förbereda sig för fredstida krissituationer, höjd beredskap och då ytterst krig behöver det finnas tydlig information som är riktad brett mot näringslivet.”

Informationen i broschyren ska leda till att företag vidtar konkreta åtgärder för att stärka sin beredskap. Alla åtgärder som lyfts fram i broschyren passar inte alla företag. Alla företag kan dock ta del av råden och se vad som passar eller behövs i den egna organisationen.

Ett företag kan börja med att samtala kring några av de frågorna som tas upp i broschyren. Vad skulle hända om vi får långvariga störningar i våra leveranser eller om personalen får svårt att ta sig till jobbet? Vad händer om kunderna inte kan få tillgång till våra tjänster eller produkter?

Alla företag får göra så gott de kan utifrån egna resurser och prioriteringar.

Totalförsvaret är något som berör hela samhället och vi behöver alla på olika sätt bidra.

Många samhällsviktiga verksamheter som är nödvändiga för att tillgodose totalförsvarets behov, till exempel inom transporter, livsmedel eller elektroniska kommunikationer utförs av privata aktörer. Därför behöver företag involveras i arbetet med Sveriges beredskap.

Det finns flera incitament för ett företag att öka sin beredskap, bland annat

• ett egenintresse och ansvar inför sina ägare att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet
• det är en del i att ha en störningstålig verksamhet- både i kris och krig
• en vilja att försvara det Sverige som företaget och deras anställda är en del av.

Broschyren skickas till arbetsställen med fem eller fler anställda, 130 000 exemplar.

Med urvalet arbetsställen med fem eller fler anställda når vi ut till företag som sysselsätter uppskattningsvis 85 till 90 procent av landets arbetstagare.

Den finns också i en tryckt upplaga för efterbeställning.

Eftersom Myndigheten för civilt försvar löpande kommer att uppdatera informationen om broschyren bör ni istället länka till mcf.se/beredskapforforetag.

Det finns annars risk att man missar relevant information. 

Ja du kan beställa enskilda exemplar. Ett företag eller organisation kan beställa upp till 1200 exemplar.

Ladda ner eller beställ broschyren Beredskap för företag - Om krisen eller kriget kommer

Alla broschyrer ska vara utskickade den 23 januari. Vi har tyvärr ingen möjlighet att kontrollera om ditt företag eller ditt arbetsställe finns med på sändlistan.

Skulle du fortfarande inte ha fått den under vecka 6, så kan du beställa den.

Ett enkelt sätt är att anmäla sig till Myndigheten för civilt försvars olika nyhetsbrev.

Nyhetsbrev

Åtgärder för att hantera kriser och katastrofer kan ge grundläggande beredskap men inte en sådan robusthet som krävs för att hantera en väpnad konflikt. Det handlar om nationens och befolkningens överlevnad där någon annan stat gör allt för att tvinga ett land till stora eftergifter.

Genom att bygga upp ett starkt försvar och totalförsvar signalerar vi också till en potentiell motståndare att vi är beredda och kommer att kämpa för vår frihet. En god beredskap för kriser i fred signalerar inte på samma sätt att vi är beredda på den yttersta krisen, det vill säga ett väpnat angrepp.

Den ryska invasionen av Ukraina påverkar Sveriges säkerhet. Men risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms just nu som låg enligt Försvarsmakten. Samtidigt finns det en ökad risk för påverkansoperationer och andra fientliga aktioner. Sabotage mot infrastruktur under havsytan har skett, cyberangrepp sker återkommande och politiska påverkanskampanjer riktade mot Sverige pågår.

Försvarsmakten följer utvecklingen noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt.

Aktuell information om säkerhetsläget på Krisinformation.se

Typsituationerna kan drabba Sverige enskilt eller samtidigt. De är exempel och används i planering – poängen är att man ska börja tänka hur olika situationer kan drabba den egna verksamheten. De konsekvenser som beskrivs kan inträffa både i kriser och krig.

Totalförsvarsplikten gäller alla som bor i Sverige, från början av det år du fyller 16 till slutet av det år du fyller 70. Plikten innebär att du kan bli skyldig att bidra till totalförsvaret vid fara för krig eller krig genom plikttjänstgöring. Det kan ske genom värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.

Om du inte är värn- eller civilpliktig kan du komma att omfattas av allmän tjänsteplikt.

Vid höjd beredskap kan regeringen öppna upp för att allmän tjänsteplikt ska användas, men bara om det krävs för att upprätthålla verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret. 

Allmän tjänsteplikt kan användas på tre sätt:

1. Om Arbetsförmedlingen fattar ett särskilt beslut kan du som arbetar i ovannämnd verksamhet bli skyldig att med plikt fortsätta ditt arbete, och du inte får sluta ditt arbete så länge beslutet gäller.
2. Du som via en frivillig försvarsorganisation har tecknat ett avtal om att tjänstgöra hos en offentlig aktör vid höjd beredskap, så kommer det avtalet att gälla med allmän tjänsteplikt.
3. Inom begreppet allmän tjänsteplikt ryms också anvisning, som främst gäller totalförsvarspliktiga personer utanför arbetsmarknaden, det vill säga arbetssökande, studerande från 16 år och pensionärer under 70 år.

Mer information om Tjänstgöringsplikt vid höjd beredskap och allmän tjänsteplikt på webbsidan Bemanna krigsorganisation

Det finns inga lagkrav för företag att ta fram och bemanna krigsorganisationer.

Men det kan bli aktuellt för vissa företag, exempelvis för:

• Verksamhet som ska leverera i hela hotskalan via civilrättsligt bindande avtal med offentliga aktörer.
• Verksamhet som omfattas av lagkrav kring beredskapsfrågor inom särskilda försörjningsområden, till exempel kopplat till beredskapslagring av olja. Lagkraven kan komma att bli fler i takt med att den svenska beredskapen utvecklas.
• Verksamheter som i samråd med myndighet, region eller kommun konstaterats behöver en krigsorganisation utifrån sin roll i totalförsvaret.

Krigsplacering enligt lagen gäller bara värnplikt och civilplikt. Det som kallas krigsplacering med anställningsavtalet som grund är en planeringsåtgärd utan juridisk betydelse. Företag och deras anställda omfattas inte av någon skyldighet att krigsplacera.

Vid höjd beredskap ska anställda fortsätta sitt vanliga arbete.

Det finns dock undantag, exempelvis för den som

• är krigsplacerad med värnplikt hos Försvarsmakten
• är krigsplacerad med civilplikt, till exempel inom räddningstjänsten eller elförsörjningen
• har utbildning och frivilligavtal för en viss roll i totalförsvaret, exempelvis via en frivillig försvarsorganisation.

För att kunna ianspråkta personal (krigsplacera med anställningsavtalet som grund) krävs att en central aktör inom totalförsvaret har identifierat att verksamheten är viktig för totalförsvaret och meddelat Plikt- och prövningsverket detta.

Den centrala aktören är ofta en sektorsansvarig myndighet eller en beredskapsmyndighet, men det kan även vara en annan myndighet, kommun eller region.

Det är Plikt- och prövningsverket som har hand om registret över krigsplaceringar. 

Registrering av krigsplacering civila organisationer på Plikt- och prövningsverkets webbplats

För att få göra disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket krävs att en central aktör inom totalförsvaret har identifierat att verksamheten är viktigt för totalförsvaret och meddelat detta till Plikt- och prövningsverket. Den centrala aktören är ofta en sektorsansvarig myndighet eller en beredskapsmyndighet, men det kan även vara en annan myndighet, kommun eller region.

Fullmaktslagstiftningen är ett regelverk som kan tillämpas om Sverige hamnar i höjd beredskap eller krig. När lagarna används kan staten få särskilda befogenheter för att skydda samhället.

Det kan innebära att:

• Varor och förnödenheter ransoneras – till exempel mat, bränsle eller mediciner.
• Staten kan ta över egendom eller tjänster – som att använda privata fordon eller annan utrustning för försvarsändamål.

För vanliga människor och företag kan detta betyda att vardagen påverkas. Man kan behöva acceptera begränsningar, som att inte få köpa hur mycket man vill av vissa varor, eller att staten tar över något man äger.

Därför är det viktigt att myndigheter och företag förbereder sig på hur dessa regler ska hanteras, så att konsekvenserna blir så ordnade och rättvisa som möjligt.

Ja, under särskilda omständigheter kan staten, enligt lag, ta i anspråk privatägda fordon.

Förfogandelagen är en del av de särskilda lagar som kan börja gälla om Sverige hamnar i ett allvarligt läge, som vid krig eller höjd beredskap.

Den innebär att staten kan ta över och använda privat egendom eller resurser om det behövs för att skydda samhället. Det kan handla om:

• Fordon – till exempel att staten får använda bilar, lastbilar eller andra transportmedel.
• Lokaler och utrustning – byggnader, maskiner eller andra resurser som kan behövas.

Planeringen för detta kan liknas vid ett bokningssystem: redan i fredstid kan myndigheter besluta vilken egendom eller tjänst de får använda om läget blir allvarligt. Detta kallas uttagning – ett förhandsbeslut om vad som kan tas i anspråk.

I praktiken betyder det att staten bara kommer att använda just era resurser om det finns en tydlig plan för det. Sådana åtgärder görs inte slumpmässigt, utan bygger på förberedelser och behov.

Nationella försörjningsanalyser ska kartlägga och analysera behov, tillgång och andra förutsättningar för kritiska varor och tjänster som är nödvändiga för Sveriges totalförsvar i krig. Syftet är att ta fram beslutsunderlag för åtgärder som stärker landets försörjningsförmåga.

Staten har ett övergripande ansvar för Sveriges beredskap och finansierar vissa delar av totalförsvaret. Just nu görs miljardsatsningar på hela Sveriges beredskap. Men företag förväntas stå för en grundläggande beredskap kopplad till den egna verksamheten. Varje aktör har ansvar för sin egen förmåga att hantera störningar. Alla måste bidra och om man planerar behöver det inte bli dyra åtgärder.

Det finns flera incitament för företagen att öka sin beredskap utan ersättning, både direkta och indirekta:

• Varje företag bör ha ett egenintresse och ansvar inför sina ägare att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet
• Det är en del i att ha en störningstålig verksamhet - både i kris och krig.
• Det är en del av det egna ansvaret för kontinuitetshantering.
• En vilja att försvara det Sverige som företaget och deras anställda är en del av!

Nej. Myndigheten för civilt försvar är en politiskt styrd organisation och i nuläget finns inte några projektpengar som riktar sig direkt till företag att söka.
Istället jobbar myndigheten i huvudsak med att ge stöd i form av vägledning och råd både till företag och andra myndigheter.

Nato finansierar inte enskilda företag.

Däremot kan Nato- projekt och samarbeten innebära avtal eller uppdrag med företag via medlemsländer eller gemensamma program.

I så fall sker finansiering genom myndigheter eller internationella projekt, inte direkt från Nato.

Ett beredskapsavtal är ett avtal mellan staten och ett företag som syftar till att säkerställa att viktiga varor och tjänster finns tillgängliga även under kriser eller svåra förhållanden.

Det finns ingen exakt juridisk definition, men avtalen kan se olika ut. De kan till exempel innebära att företaget

• håller igång sin samhällsviktiga verksamhet även vid störningar
• garanterar leveranser av varor och tjänster till viktiga funktioner i samhället
• förbereder sig för att hantera kriser som kan påverka verksamheten
• skyddar känslig information genom säkerhetsskyddsarbete.

Kort sagt: beredskapsavtal är ett sätt för staten och företag att tillsammans stärka samhällets motståndskraft vid kriser.

Det är beredskapsmyndigheternas uppgift att identifiera verksamheter som är viktiga för totalförsvaret och skriva de avtal som behövs för att de ska kunna fortsätta fungera vid kris eller krig.
Eftersom det inte finns någon exakt juridisk definition av vad ett beredskapsavtal är, kan i princip vilken aktör som helst teckna ett sådant avtal – så länge båda parter är överens om innehållet.

Nej, det begreppet och tillhörande system med kris och krigsviktiga företag finns inte längre kvar i Sverige.

Systemet är nedlagt och kommer inte återinföras.

I den statliga utredningen ”Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68) förekommer begreppet F-avtal.

F står för försörjningsberedskap och förslaget är att avtal som bedöms ha en särskild betydelse för försörjningsberedskapen ska registreras hos Myndighetens för civilt försvar. Avtalen syftar till att säkerställa tillgången till kritiska varor, tjänster och produktionskapacitet vid kriser och höjd beredskap. F-avtal ska enligt förslaget kunna ingås av beredskapsmyndigheter. Det är dock inte fråga om en särskild avtalsform utan kan handla om ett flertal olika avtalstyper som genom registreringen hos Myndigheten för civilt försvar blir ett F-avtal.

Om ert företag bedriver samhällsviktig verksamhet är det särskilt viktigt att ni kan hålla igång verksamheten även vid kriser eller angrepp. Ni förväntas bygga upp förmågan att leverera varor och tjänster, hantera störningar och skydda känsliga uppgifter.

För stöd finns vårt material om kontinuitetshantering, där ni kan hitta praktiska råd för att kartlägga kritiska aktiviteter, planera för bortfall av resurser och stärka skyddet mot hybrida hot som cyberangrepp eller sabotage.

Kontinuitetshantering

Samhällsviktig verksamhet är sådan verksamhet som behövs för att samhället ska fungera även vid kriser – till exempel elförsörjning, transporter, vård eller informationssystem. Det handlar om verksamheter, tjänster och infrastruktur som är nödvändiga för våra grundläggande behov, värden och säkerhet.

Det är ni själva som behöver ta reda på om er verksamhet är samhällsviktig. Utgångspunkten är om ni upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för grundläggande behov, värden eller säkerhet. Myndigheten för civilt försvar erbjuder stödmaterial som kan hjälpa er att göra den bedömningen.

För att identifiera om du är samhällsviktig utgår du från följande två stöd:

• Lista med viktiga samhällsfunktioner - Utgångspunkt för att stärka samhällets beredskap
• Metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhet

Privata aktörer har i dagsläget inga formella krav, men samhället förväntar sig att verksamheten fungerar även vid kriser. Myndigheten uppmanar därför till arbete med riskhantering, kontinuitet, cybersäkerhet och krishantering.

Statliga myndigheter har tydligare krav enligt förordning, och vissa aktörer omfattas av lagstiftning som NIS2, CER och lagen om utländska direktinvesteringar.

Samhällsviktig verksamhet är sådan som behövs för att samhället ska fungera vid kriser. Verksamhet som är viktig för totalförsvaret är den del av samhällsviktig verksamhet som dessutom är nödvändig för att Sverige ska kunna försvara sig vid höjd beredskap och krig.

Det finns ingen utpekad myndighet som är ansvarig för att sammanställa samhällsviktig verksamhet i Sverige.

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar alla organisationer, offentliga som privata, att identifiera den samhällsviktiga verksamhet som man själv tillhandahåller.

Med verksamhet, tjänst eller infrastruktur menas allt som gör att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas.
Det kan handla om en organisation eller process, en tjänst som levereras till befolkningen, eller en fysisk eller digital infrastruktur som elnät, transporter eller informationssystem.
Begreppet är brett och omfattar även anläggningar, system och noder som behövs för att samhället ska fungera.

Med grundläggande behov, värden eller säkerhet menas det som samhället absolut måste skydda och upprätthålla – som mat, vatten, energi, vård, trygghet och demokratiska värden. Det handlar om funktioner som gör att människor kan leva ett säkert och värdigt liv, även vid kriser.

En viktig samhällsfunktion är något som måste fungera för att samhället ska klara kriser – till exempel elförsörjning, transporter, vård eller informationssystem. Det handlar om funktioner som är nödvändiga för våra grundläggande behov, värden och säkerhet.

Läs mer om CER-direktivet

Läs mer om NIS2-direktivet

Om det blir en fråga om prioritering på samhällsnivå, likt de som gjordes under pandemin, kan vissa, men inte alla, samhällsviktiga verksamheter prioriteras.
Det beror på händelsen och omfattningen, såväl som vilka viktiga samhällsfunktioner som hotas. Prioriteringar kommer att skilja sig åt mellan fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig utifrån gällande behov, inriktningar och författningar.

Sverige har ungefär 220 statliga myndigheter. De ska alla bidra till att minska sårbarheter i samhället.

Av de 220 myndigheterna är 67 beredskapsmyndigheter. De har ett särskilt ansvar för krisberedskap och höjd beredskap.

Det innebär att de måste:

• planera för störningar och kriser
• följa utvecklingen i omvärlden
• göra risk- och sårbarhetsanalyser
• utbilda och öva sin personal
• utveckla sin förmåga att klara uppgifterna även vid krig eller krigsfara.

Beredskapsmyndigheter kan också skriva avtal med företag för att säkra viktiga varor och tjänster till totalförsvaret.

Sveriges kommuner har en central roll i Sveriges beredskap. Varje kommun ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där människor lever och bor. Kommunerna är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag exempelvis förskola, skola, räddningstjänst, socialtjänst och äldreomsorg.

Sveriges regioner ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden. Det handlar om hälso- och sjukvård, smittskydd, kultur, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling.
 
Vid en samhällsstörning är regionens uppgift exempelvis att fördela resurser inom främst sjukvård och kollektivtrafik så att störningens påverkan på ordinarie verksamhet blir så liten som möjligt.

Många samhällsviktiga verksamheter, till exempel inom transporter, livsmedel och telekom utförs idag av privata aktörer. De resurser som ägs av privata aktörer är nödvändiga för att tillgodose totalförsvarets behov. Därför behöver näringslivet involveras i arbetet med Sveriges beredskap.

Företag i Sverige omfattas i olika grad av skyldighet att bidra till Sveriges beredskap. Vilka skyldigheter företag har beror på vilken typ av företag det är och om det finns ett avtal med en myndighet eller annan offentlig aktör.

I många samhällssektorer är företag centrala leverantörer till det offentliga och har därmed skyldighet att bidra till Sveriges beredskap.

Ja. Det finns en särskild lag som ger vissa myndigheter rätt att kräva att företag deltar i planeringen för totalförsvaret.

Men skyldigheten gäller inte alla företag. I fredstid bygger deltagandet oftast på avtal eller frivillig samverkan, snarare än på ett generellt lagkrav.

Lagen heter: Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen

Den kommande standarden innebär att organisationer ska ha tydliga krav och riktlinjer för hur de ska kunna fortsätta fungera vid krigsfara och krig. Den syftar till att stärka totalförsvaret genom att säkerställa att både offentliga och privata aktörer kan upprätthålla samhällsviktiga funktioner även under mycket svåra förhållanden.

Ansvaret för att initiera och utveckla samverkan med, samt att involvera näringslivet, ligger på beredskapsmyndigheterna.

Detta behöver bland annat ta sig uttryck i forum för privat-offentlig samverkan. I dessa forum bör myndigheter och näringsliv tillsammans arbeta med

• identifiering av samhällsviktig verksamhet
• försörjningsanalyser
• gemensamma övningar
• förmågehöjande aktiviteter av olika slag
• informationsdelning som bidrar till gemensam lägesbild.

Allt i syfte att stärka vår beredskap.

Företag är en central del av Sveriges beredskap eftersom många samhällsviktiga funktioner drivs av privata aktörer. När företag övar stärker de både sin egen motståndskraft och hela samhällets förmåga att hantera störningar.

Att öva gör det möjligt att:

• Upprätthålla verksamheten under svåra förhållanden.
• Utveckla beredskapen genom att hitta brister och förbättra rutiner.
• Pröva förmågan att snabbt ställa om och samarbeta med myndigheter och andra aktörer.

Kort sagt: övningar gör att företag och samhälle står bättre rustade när krisen eller kriget kommer.

Öva enkelt! är ett övningsstöd som möjliggör för enskilda aktörer att med enkla förberedelser, begränsad resursåtgång och utifrån egna förutsättningar och behov utvecklas inom ett antal förmågor.

Övningspaketen är självinstruerande och består av olika delar

• användarinstruktion
• övningsbestämmelser
• checklista
• mål och scenario
• inspel och understödjande frågor
• utvärderingsenkät
• mall för utvärderingsrapport och åtgärdsplan.