Om utrymning under höjd beredskap

Vad är utrymning och vem beslutar om utrymning under höjd beredskap

Utrymning är en förflyttning av människor från en geografisk plats med stöd av myndighetsbeslut.

När det gäller utrymning under höjd beredskap kan beslut om utrymning ske om området blivit eller kan antas bli utsatt för krigshandlingar och utrymningen är nödvändig för att skydda befolkningen eller det i området behöver vidtas militära åtgärder av väsentlig betydelse och åtgärden allvarligt försvåras om inte utrymning sker. Länsstyrelsen tar beslut om utrymning i det egna länet.

Myndigheten för civilt försvar har bemyndigande att ge ut föreskrifter om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Försvarsmakten och Polismyndigheten ska ges tillfälle att yttra sig. Utöver föreskriftsrätt får Myndigheten för civilt försvar besluta om att ett område ska planläggas för utrymning eller inkvartering under höjd beredskap. Besluten ska utarbetas i samråd med Försvarsmakten och länsstyrelserna ska ges tillfälle att yttra sig.

I fredstid kan beslut om utrymning ske med utgångspunkt från lagen om skydd mot olyckor eller och polislagen.

Vilka andra, utöver länsstyrelser, har ett ansvar eller en uppgift inför eller vid utrymning?

I samband med planläggning för utrymning eller inkvartering under höjd beredskap ska samverkan ske mellan länsstyrelse och kommun och vidare ska region medverka. Försvarsmakten ska ges tillfälle att yttra sig över en länsstyrelses inriktning för utrymning eller inkvartering under höjd beredskap liksom en kommuns planering. Andra berörda statliga myndigheter, utöver Försvarsmakten, ska också få tillfälle att yttra sig, i första hand Polismyndigheten men också andra om de berörs exempelvis Trafikverket, Socialstyrelsen, Kriminalvården, Migrationsverket, Statens institutionsstyrelse, Strålsäkerhetsmyndigheten och Jordbruksverket.

Det ska noteras att en kommun ansvarar för verkställigheten av en utrymning. Polismyndigheten har uppgift att i nödvändig utsträckning delta i verkställigheten.

Typer av utrymning och vissa begrepp

Utrymning kan beslutas för all eller för del av befolkningen (partiell utrymning) i ett län. Den kan inriktas mot den del den del av befolkningen som har behov av hjälp i samband med utrymning.

Det förekommer att begreppet ”evakuering” används som synonymt med utrymning men utrymning är det begrepp som ska användas.

Människor har rätt att förflytta sig på eget initiativ inom Sverige, i samband med eller inför ett beslut om utrymning används ofta begreppet ”spontanutrymning”.

Länsstyrelsen har, utöver att besluta om utrymning, också rätt att besluta om utflyttningsförbud såväl som inflyttningsförbud avseende geografiskt område och inom sitt eget län.

Om människor förflyttar sig över en landsgräns för att undkomma ett krig, eller en risk för sådan, finns särskilda bestämmelser som hanterar status som flykting, annan skyddssökande eller EU-medborgarskap och liknande. Det finns anledning att skilja människors förflyttning över gräns från den form av utrymning under höjd beredskap som avser att omfatta befolkningens rörelser inom Sverige.

Samhällsviktig verksamhet och försörjningsberedskap

Det finns behov av diverse funktionaliteter i samband med utrymning av befolkning men också av till exempel beslut om samhällsviktig verksamhet fortsatt ska bedrivas eller om sådan verksamhet ska förflyttas eller avslutas tillfälligt. Exempel på samhällsviktig verksamhet kan vara verksamhet som upprätthåller teknisk infrastruktur som el, vatten, avlopp och/avfallshantering eller kan bestå av posthantering, hälso- och sjukvård eller skolverksamhet. I övrigt måste också försörjningsberedskap beaktas.

Förhållandet att planera för återflytt av befolkningen efter genomförd utrymning och inkvartering har också betydelse för planeringen av samhällsviktig verksamhet.