Arbetssätt för insatshantering
I vår insatsverksamhet drar vi nytta av den kompetens inom beredskapsfrågor som finns hos oss på Myndigheten för civilt försvar. Vi har en resursbas med utbildade experter, ett materiellager, etablerade rutiner för projektledning och tvärgående stödfunktioner för säkerhet, hälsa, miljö och jämställdhet.
Insatshantering sker enligt en fördefinierad process med planering, genomförande och avslutning av insatser. Under en insatscykel arbetar olika funktioner gemensamt för att säkerställa att insatserna är behovsbaserade, håller hög kvalitet och leder till de förväntade resultaten. Myndighetens projektledare ansvarar för att insatserna planeras, genomförs och avslutas enligt beslutade arbetssätt och rutiner. Övriga funktioner som är involverade är sakkunniga, HR-handläggare, logistiker, rådgivare inom säkerhet, hälsa, psykosocialt stöd, jämställdhet och miljö, samt tjänsteman i beredskap, projektekonomer med flera.
Gemensamma arbetssätt inkluderar bland annat:
- Identifierade behov. Förfrågan om stöd och evidens är utgångspunkten, inte vad myndigheten kan erbjuda. Samtidigt, ska våra insatser grunda sig i myndighetens komparativa fördelar som insatsaktör och mervärdet i den nationella-internationella mandatet.
- Kontexten är av stor vikt i insatsverksamheten för att bidraget ska vara behovsstyrt och relevant. Kontexten är av föränderlig karaktär och vi arbetar därför för en förståelse och analys, så att risker eller orsaker kan adresseras och undvikas.
- Mål, resultatstyrning, effektivitet och kontinuerligt lärande som genomsyrar alla insatser.
- Proaktivitet genom kontinuerlig dialog med nationella och internationella samarbetsaktörer för att tillgodose behov eller förändrade behov.
- Svenska policys och inriktningar styr verksamheten, både nationellt och internationellt. Nationellt styrs vi av krisberedskapens principer om ansvar, närhet och likhet. Inom det internationella är Sveriges utrikespolitik, biståndspolitik och säkerhetspolitik utgångspunkten.
- Grunden är tidigare erfarenheter, kontinuerligt lärande och strävan efter ökad effektivitet för att nå drabbade människor i kriser, katastrofer och konflikter och för att stötta samarbetsaktörer att uppnå upprättade kapacitetsmål.
- Kvalitetshöjande perspektiv och tvärgående perspektiv som jämställdhet och utsatta grupper och miljö och klimat integreras i alla insatser. Beroende på insats, ska också mänskliga rättigheter och demokrati, konfliktperspektivet, säkerhet och hälsa integreras.
- Kontinuerliga riskbedömningar görs genomgående för att säkerställa insatspersonalen välmående och säkerhet. Riskbedömningarna är också är ett instrument för vidare analys.