När varje sekund räknas – suicidprevention inom räddningstjänsten

Johan Personne har lång erfarenhet arbete med suicidprevention.

Suicidpreventiva dagen och nationell strategi

Suicidpreventiva dagen instiftades 2003 på initiativ av International Association for Suicide Prevention (IASP) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO). Syftet är att förebygga suicid, öka medvetenheten om psykisk ohälsa och skapa engagemang i samhället.

Myndigheten för civilt försvar är en av 27 myndigheter som arbetar med regeringsuppdraget och Sveriges nationella strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention: ”Det handlar om livet”. Vi medverkar i huvudsak i arbete som berör den kommunala räddningstjänsten.

Gemensam arbetsmodell för blåljusaktörer

Johan Personne är arbetsledare på Huddinge brandstation, Södertörns brandförsvarsförbund. Han är också samordnare för arbetsmodellen Akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP) som används vid hot om suicid. 

Arbetsmodellen var en del av projektet Självmordsprevention i Stockholms län (SPIS) som startade 2009. Initiativtagare var Stockholms brandförsvar och medverkade gjorde alla räddningstjänster i regionen, Polisen, Region Stockholm, SOS Alarm samt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) på Karolinska institutet.

– Tillsammans började vi diskutera åtgärder för att förebygga och förhindra självmord. En viktig del var att det inte ska spela någon roll under vilken lagstiftning larmet hamnar. Sjukvården kanske "äger" larmet, men har begärt hjälp. Då agerar vi på räddningstjänsten som om det är vårt larm om vi är först på plats, säger Johan Personne och fortsätter:

– Det viktiga är att första aktör på plats kan påbörja insatsen, exempelvis börja samtala och förhandla med personen, inte behöva vänta in andra. Arbetsmetoden har verkligen gjort stor skillnad.

Enhetligt utbildningsmaterial

Det har tagits fram gemensamt utbildningsmaterial till alla aktörer.

– Det har gett alla enhetlig kunskap och en grund att stå på, så att vi alla är överens om hur vi ska arbeta tillsammans. Exempelvis har vi alla fått lära oss de förhandlingstekniker med åtta samtalsnycklar som polisens förhandlare använder sig av.

SPIS-projektet är formellt avslutat, men modellen finns kvar i allra högsta grad.

– NASP på Karolinska Institutet har tagit över ägarskapet för materialet. Det ses över och uppdateras kontinuerligt för att alltid vara aktuellt. Modellen har spridit sig vidare ut i landet och Suicidprevention i Stockholm har sedemera blivit Suicidprevention i Sverige, säger Johan Personne.

Mer information och kontaktuppgifter gällande SPIS och AOSP finns på Karolinska Institutets webbplats:

Självmordsprevention i Stockholms län (SPIS)

Akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP)

Kamratstöd efter suicidlarm

Johan Personne är också samordnare för Kamratstöd som riktar sig till den egna personalen. 

– Det handlar om hur vi tar hand om våra kollegor efter exempelvis ett suicidlarm. Vi har avlastande samtal där vi tillsammans går igenom ärendet och lägger pussel. Syftet är att det ska bli enklare att smälta intryck, bearbeta och gå vidare, säger han och fortsätter:

– Det görs också en bedömning om medarbetarna kan fortsätta arbeta eller inte, om det behövs ytterligare insatser av exempelvis företagshälsovård etc. Ingen ska behöva känna sig ensam med sina jobbiga intryck och känslor.

Johan Personne är samordnare för både Akut omhändertagande av självmordsnära person och Kamratstöd.

Myndighetens arbete fortsätter

Myndigheten för civilt försvar presenterade tidigare i år en kartläggning av arbetet med psykisk ohälsa inom räddningstjänsten och arbetar vidare enligt handlingsplanen för att stärka stödet.

– Räddningstjänstens personal ställs inför svåra situationer, och den kartläggning vi gjort ger oss bra förutsättningar att fortsätta samarbeta för psykisk hälsa, säger brandingenjör Lars Anderman, som arbetar med frågan på Myndigheten för civilt försvar.

Under hösten anordnas ett webbinarium med temat psykisk hälsa inom räddningstjänsten. Mer information kommer i vårt nyhetsbrev och på vår webbplats.

Myndigheten arbetar också med att ta fram en webbutbildning inom fortbildningstjänsten om suicidprevention för kommunal räddningstjänst

Dessutom planeras för att utveckla praktiska insatsövningar och verka för gemensamma utbildningar för blåljuspersonal. Myndigheten vill också förbättra möjligheten att följa suicidhändelser i räddningstjänsternas insatsstatistik.