Bedömning av byggnadsras i krig – en konstruktörs erfarenheter från Ukraina
Hur hittar vi säkra vägar in i en byggnad som just träffats av en missil? Och hur fortsätter människor sina liv när attacker blivit en del av vardagen? Under en erfarenhetsresa till Kyjiv fick konstruktören Mattias Carlsson se både räddningsarbetets komplexitet och den mänskliga motståndskraften på nära håll.
Foto: Madeleine Filander
Foto: Madeleine Filander
Foto: Madeleine Filander
Mattias Carlsson på platsbesök i Ukraina
Som konstruktör inom Myndigheten för civilt försvars resursbas arbetar Mattias Carlsson med en ovanlig men avgörande uppgift: att ge råd om hur räddningspersonal kan arbeta i byggnader som skadats eller kollapsat.
– Som konstruktör stöttar jag räddningstjänsten med frågor som: Var kan vi säkrast gå in? Behöver vi göra håltagningar? Vad väger det som ska lyftas? Vad händer med resten av konstruktionen om vi flyttar något? säger Mattias Carlsson.
Mattias beskriver ett byggnadsras som ett gigantiskt plockepinnspel där varje rörelse kan få konsekvenser för helheten. Därför handlar arbetet aldrig om att skapa fullständig säkerhet.
– Man kan inte jobba med begreppet ”säkert” i ett byggnadsras. Man får jobba med begreppet ”tillräckligt säkert”.
Att förstå byggnadsras i krig
Erfarenhetsresorna till Ukraina anordnas inom projekt Nyman. Projekt Nyman syftar till att skapa möjlighet för erfarenhetsutbyte mellan svensk och ukrainsk räddningstjänst. För Mattias handlade resan om att förstå hur ukrainska räddningsstyrkor använder konstruktörer i sina insatser, hur de bedömer rasade byggnader och vilka erfarenheter som kan vara relevanta för svenska förhållanden.
En av lärdomarna handlade om den avgörande roll som maskiner spelar i räddningsarbetet. Bulldozrar används för att skapa framkomlighet. Grävmaskiner hjälper till att hantera stora mängder rasmassor och kan samtidigt stabilisera skadade byggnader. Höga kranar ger tillgång till platser som annars skulle vara omöjliga att nå.
Han noterade också tydliga skillnader i arbetssätt.
– I Ukraina arbetar de mer uppifrån och ned med hjälp av rep, medan vi i svenska sök- och räddningsinsatser ofta arbetar nerifrån och upp med stöttning av konstruktionen.
Byggtekniska skillnader ger nya insikter
Besöket gav också viktiga byggnadstekniska lärdomar. Mattias såg flera skillnader mellan ukrainska och svenska konstruktioner.
I Sverige används ofta förspända prefabricerade betongbjälklag, medan ukrainska byggnader i större utsträckning verkar vara byggda med traditionellt armerad betong. Dessutom består många byggnader av betongpelare där mellanrummen fyllts med tegelväggar.
– Det är inte särskilt vanligt i Sverige. Här använder vi nästan bara fasadtegel, som inte är bärande.
För en konstruktör som analyserar rasförlopp blir sådana skillnader viktiga för att förstå hur byggnader kollapsar och vilka risker som uppstår för räddningspersonal.
Massiva ryska attacker sista natten
Ett av de starkaste ögonblicken kom under den sista natten. Mattias och hans kollegor tillbringade flera timmar i ett parkeringsgarage medan drönare och missiler rörde sig genom luftrummet ovanför dem. Via mobiltelefoner följde de utvecklingen i realtid och försökte bedöma avstånd och risker.
– Det blev väldigt verkligt för mig då. Jag funderade på om det här kunde vara min sista stund i livet. Jag tänkte på min familj och mina vänner.
Samtidigt väcktes en annan fråga. Om en missil skulle träffa en byggnad i närheten – vad skulle de göra? Gruppen var på plats som observatörer, inte som insatspersonal. När Mattias ställde frågan till gruppens guide kom svaret instinktivt:
– Jag tänker då inte sitta kvar här.
Det skedde inga nedslag i det direkta närområdet, men svaret landade starkt hos Mattias.
– Jag kände direkt att jag instämde. På något sätt förberedde jag mig mentalt på det. Det var ett väldigt starkt ögonblick.
Att vara på plats ger en djupare förståelse
Med sig hem tar Mattias mer än lärdomar inom byggnadsteknik och räddningsmetoder. Upplevelsen har gett en djupare förståelse för krigets konsekvenser och hur människorna hanterar kriget i sin vardag.
– Att uppleva och se krigets konsekvenser på plats går inte att jämföra med digitala möten eller nyhetsrapportering. Att se byggnaderna och träffa människorna ger en förståelse som är svår att beskriva. Nästa gång jag ser en bild från kriget så kommer den bilden säga mig mer än den gjorde innan.
Bakom namnet Projekt Nyman
Projekt Nyman är döpt till minne av Henrik Nyman, en kollega som lämnade oss alldeles för tidigt. Henriks engagemang, hjärta och driv var avgörande i projektets startskede. Han visade ett stort engagemang i myndighetens stöd till Ukrainas räddningstjänst. Detta har uppmärksammats genom att Henrik, som en av få utländska medborgare, tilldelats den ukrainska räddningstjänstens förtjänstmedalj. Projektets namn är en påminnelse om att fortsätta arbetet i samma anda av nyfikenhet, vilja att lära och samverkan.