Svenskt stöd stärker Ukrainas energisektor inför ännu en svår vinter

Foto: Madeleine Filander

Föregående slide Nästa slide

Fyllda gabioner på plats i Ukraina

Mellan den 1 juni 2025 och den 26 augusti 2026 attackerades 1 528 energianläggningar. Enligt siffror från energiministeriet i Ukraina använde Ryssland omkring 6 700 vapen mot energisektorn, varav 1 153 missiler och 5 547 drönare (UAV:er).

Under vintern 2025 förlorade Ukraina cirka 9 gigawatt produktionskapacitet, vilket motsvarar en betydande del av landets energiförsörjning.

- Enligt ukrainska myndigheter har mer än hälften av den tidigare energiproduktionen slagits ut eller skadats. Samtidigt fortsätter angreppen mot kraftverk, transformatorstationer och annan kritisk infrastruktur, säger Rickard Wennergrund, projektledare på sektionen för civilt stöd till Ukraina.

Inför den kommande vintern är fokus därför stort på att både återställa kapacitet och skydda de anläggningar som fortfarande är i drift.

Svenskt stöd bidrar till återställning, skydd och jobbtillfällen

Sverige har under flera år bidragit till att stärka Ukrainas energisektor, både genom återuppbyggnad och genom att skydda befintlig infrastruktur.

Genom Ukraine Energy Support Fund har Sverige bidragit med närmare 339 miljoner euro i finansiering. Stödet har bland annat gått till transformatorer, generatorer, ställverksutrustning, kablar och utrustning för modernisering av elnät och transformatorstationer. Fonden har också bidragit till att distribuera 114 megawatt produktionskapacitet till Ukraina.

Myndigheten för civilt försvar har dessutom levererat utrustning via EU:s civilskyddsmekanism.

-  Sedan 2022 har vi koordinerat och transporterat över 3 200 ton utrustning genom 308 transporter. Leveranserna omfattar bland annat donationer av generatorer, transformatorer, isolatorer, batterier, elkabel och 1 908 gabioner, säger Rickard.

Gabioner är utfällbara korgkonstruktioner som fylls med sand eller jord och används som skydd mot splitter och tryckvågor. Syftet är inte att ersätta luftförsvar, utan att minska skadorna när anläggningar träffas eller när explosioner sker i deras närhet.

- På Myndigheten för civilt försvar har vi under en tid jobbat med ett pilotprojekt som innebär att betongblock produceras lokalt i Ukraina. I stället för att transportera tunga block från Sverige har svenska aktörer finansierat lokal produktion, vilket minskar transportbehovet och samtidigt skapar arbetstillfällen i Ukraina.

Pilotprojektet omfattar skydd av tio energianläggningar, med potential att skala upp insatsen till betydligt fler anläggningar framöver.

Erfarenheter från Ukraina stärker svensk beredskap

En tydlig lärdom är att skydd av kritisk infrastruktur inte enbart handlar om avancerade tekniska system. Relativt enkla lösningar som gabioner och modulära betongblock kan bidra till att begränsa skador och öka motståndskraften hos energianläggningar, transformatorstationer, vattenverk och annan samhällsviktig verksamhet.

- Flera av de produkter som nu används i Ukraina har sedan tidigare använts i Sverige vid exempelvis översvämningar, jordskred och annan krishantering. Erfarenheterna visar att samma lösningar också kan användas för att skydda samhällsviktig verksamhet vid höjd beredskap eller väpnad konflikt, säger Rickard.

Arbetet har även visat vikten av flexibilitet. Behoven förändras snabbt i takt med att hotbilden utvecklas. De skyddslösningar som efterfrågas idag skiljer sig från dem som efterfrågades för bara ett år sedan. Därför behövs upphandlingar och beredskapslösningar som kan anpassas när nya krav uppstår.

När Ukraina nu förbereder sig för ännu en vinter med fortsatta angrepp på energisystemet bidrar det svenska stödet både till att stärka Ukrainas motståndskraft och till att ge värdefulla lärdomar för utvecklingen av Sveriges egen civila beredskap.