Från brandstationen i Göteborg till övning i Ukraina – robotar kan förändra framtidens räddningsinsatser
När Fredrik Laanemets från Räddningstjänsten Storgöteborg reste till Rivne i Ukraina handlade det inte om att lära sig köra robotar. Det handlade om att studera hur ny teknik kan användas tillsammans i skarpa och komplexa situationer. Erfarenheterna från övningen visar att framtidens räddningsinsatser kan se annorlunda ut – även i Sverige.
Foto: Foto från State Emergency Service of Ukraine
Fredrik Laanemets under övningen i Ukraina
Fredrik, som har arbetat som brandman sedan 2006, har sedan 2020 varit delaktig i ett projekt som undersökt möjligheterna att använda brandrobotar inom svensk räddningstjänst. Räddningstjänsten Storgöteborg började då kartlägga vilka robotlösningar som fanns på marknaden och vilka erfarenheter andra räddningstjänster runt om i Europa hade av tekniken. Projektet ledde slutligen fram till att förbundet köpte en brandrobot under 2025. Den har nu varit i drift i ungefär ett år.
När möjligheten att skicka svensk räddningstjänst till en övning med olika brandrobotar i Ukraina fick Fredrik möjlighet att åka. När Myndigheten för civilt försvar bjöds in att delta i ukrainska räddningstjänstens övning med olika brandrobotar i Ukraina fick Fredrik möjligheten att åka
– Vi är först i Sverige med att ha en brandrobot och därför fick jag frågan att delta i övningen. Jag har både erfarenhet av roboten och av det arbete som ledde fram till inköpet. Övningen gav oss tillfälle att undersöka både hur vi organisatoriskt ska jobba med ny teknik men också multidimensionell samverkan mellan olika plattformar som drönare och markrobotar, berättar Fredrik.
Brandroboten: verktyg för farliga miljöer
Brandroboten är utvecklad för situationer där riskerna för räddningspersonal är stora.
Den larvburna roboten kan användas i undermarksanläggningar, vid kemikalieutsläpp och andra miljöer där det är osäkert att skicka in människor. Med hjälp av flera kameror och olika mätinstrument kan operatörerna identifiera läckage, farliga ämnen och andra risker på säkert avstånd. Men Storgöteborgs brandrobot analyserar inte bara situationer – den kan även släcka bränder.
– Den har en vattenkanon monterad på sig. Man kopplar en slang från brandbilen och kan sedan släcka på distans, säger Fredrik.
Det var just brandsläckning som var den ursprungliga tanken bakom investeringen, men under projektets gång har användningsområdena blivit fler.
Fokus på samverkan mellan robotar och drönare
Under övningen i Rivne var syftet att studera hur ukrainska räddningsorganisationer arbetar med olika tekniska system tillsammans. Fredrik imponerades särskilt av hur snabbt ukrainarna har integrerat drönare, markgående robotar och undervattensrobotar i sin verksamhet.
– Själva körandet kan vi redan. Det intressanta var att se hur de kombinerar systemen operativt, säger han.
Enligt Fredrik har utvecklingen gått mycket snabbt under de senaste åren. Teknik som knappt fanns tillgänglig för räddningstjänster före 2022 används idag i skarpa insatser. Under två dagar genomfördes övningar genom fiktiva moment som var baserade på verkliga händelser.
Ett scenario handlade om en cisternbrand där drönare användes för att ge överblick samtidigt som robotar sköt vatten mot branden. Från luften kunde operatörerna se om vatteninsatsen träffade rätt och om robotarna befann sig på ett säkert avstånd från värmen. I ett annat scenario användes inomhusdrönare för att söka efter personer i byggnader.
Deltagarna fick även öva på hantering av oexploderad ammunition, där robotar och drönare tillsammans användes för att identifiera och hantera riskerna utan att utsätta människor för fara.
Viktiga lärdomar för svensk beredskap
En av de viktigaste erfarenheterna från besöket handlar inte om tekniken i sig utan om människorna. Fredrik lyfter fram hur Ukraina på kort tid utbildat civil personal att använda avancerade tekniska hjälpmedel. Genom praktisk träning och tydliga instruktörer har många snabbt kunnat bli operativa.
– Vi har mycket att lära när det gäller hur vi kan implementera den här typen av system och hur civilpliktiga kan stötta räddningstjänsten i en krigssituation, säger han.
Efter hemkomsten ska erfarenheterna sammanställas och presenteras. En så kallad after action review kommer också att genomföras för att ta tillvara de lärdomar som samlats in.
Om besöket leder till nya investeringar eller förändrade arbetssätt är ännu för tidigt att säga. Men Fredrik hoppas att slutsatserna tas på allvar.
– Vi behöver agera nu. Inte om ett halvår eller ett år, utan redan idag, säger han.
På plats under övningen fanns representanter från svensk räddningstjänst, Myndigheten för civilt försvar samt delegationer från Danmark, Lettland, Litauen och Tyskland.