Lärdomar från Polen: Människor i rörelse
När miljontals människor på kort tid korsade gränsen mellan Ukraina och Polen blev den första uppgiften att tillgodose grundläggande behov. Men erfarenheterna från Polen visar att utmaningen inte enbart ligger i att ge människor skydd, utan också i hur mottagande, integration och samhällsservice kan fungera när situationen blir långvarig.
Polens mottagande av flyktingar från Ukraina sedan februari 2022 saknar historiskt motstycke i landet och aktiveringen av massflyktsdirektivet var avgörande för att hantera situationen, både juridiskt och praktiskt. För Polen blev den första uppgiften att snabbt tillgodose grundläggande behov. Boenden etablerades i sporthallar, arenor och tillfälliga mottagningscentra, och omfattande stöd kom från EU:s civilskyddsmekanism och UNHCR.
Civilsamhället, företag och privatpersoner spelade en avgörande roll under de första månaderna. Den samhälleliga mobiliseringen blev avgörande i att hantera situationen trots att det statliga mottagningssystemet inte var dimensionerat för så stora volymer.
- Vi har också sett att den akuta fasen relativt snabbt övergick i en integrationsfas. Mer långsiktiga frågor om arbete, utbildning, bostäder, sjukvård och social delaktighet uppstod nästan omedelbart och behövde lösas samtidigt som den akuta hanteringen pågick, säger Camilla Arvastson, analytiker på Myndigheten för civilt försvar.
Polen påbörjade därför tidigt en gradvis förflyttning från tillfälliga lösningar till mer permanenta strukturer. De Blue Dots – akuta mottagningscentra – som etablerades i det första skedet började under 2023 att ersättas med kommunala community centers. Den lokala anknytningen gjorde stödet mer långsiktigt och integrerat i ordinarie samhällsservice.
Belastning på sjukvårdssystemet
Det polska hälso- och sjukvårdssystemet var i mars 2022 redan hårt belastat efter pandemin och fick på en kort tid ta emot ett stort antal patienter med både akuta och kroniska vårdbehov. Den brist på personal och vårdplatser som redan utmanade systemet förvärrades snabbt i och med det stora inflödet av flyktingar.
Fungerande och snabbt skalbar primärvård är avgörande för att upprätthålla ett robust hälso‑ och sjukvårdssystem vid ett stort och plötsligt inflöde av människor. För att primärvården ska kunna bära denna roll behövs dock mer än lokal kapacitet.
- Etableringen av särskilda medevac‑hubbar och EU‑gemensam patientfördelning i Polen visar hur central styrning, fungerande logistik och samkörbara journalsystem är nödvändiga delar i ett sammanhängande system för att primär- och akutsjukvården inte ska överbelastas under en storskalig kris , säger Camilla.
Iakttagelser för utvecklingen av det civila försvaret i Sverige
Sverige har tagit lärdom av tidigare erfarenheter av stora okontrollerade flyktingströmmar (till exempel vid flyktingsituationen 2015–2016 samt invasionen av Ukraina 2022) som inneburit förändringar i svensk migrationslagstiftning och utveckling av beredskapen.
- Aktiveringen av massflyktsdirektivet var avgörande för Polens förmåga att hantera det stora mottagandet av ukrainska flyktingar, både juridiskt och praktiskt. Samtidigt krävdes nationell lagstiftning, administrativa anpassningar och lokal implementering för att stödet skulle fungera i praktiken.
- Planering för akut mottagande och långsiktiga lösningar för boende, försörjning och integration i praktiken måste ske parallellt.
- Det nationella mottagandet av flyktingar behöver vara robust och inte betrakta till kommande internationellt stöd som självklart eller automatiskt.
- Temporära lösningar för skydd av civilbefolkningen och humanitärt stöd behöver även integreras i det nationella beredskapssystemet och ytterst även i ett långsiktigt integrationsarbete
- Fungerande och snabbt skalbar primärvård är avgörande för att upprätthålla ett robust hälso- och sjukvårdssystem vid ett stort och plötsligt inflöde av människor.
- För att primärvården ska kunna bära denna roll behövs mer än lokal kapacitet. Erfarenheterna från Polens medevac-hubbar och EU-gemensamma patientfördelning visar att tydlig ledning, fungerande logistik och kompatibla journalsystem är avgörande för att vården inte ska överbelastas i en storskalig kris.
- Ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för utländsk vårdpersonal, bland annat genom tillfälliga regelverk som möjliggör snabbare erkännande av kompetens och flexibilitet i behörighetskrav, kan bidra till integration och avlasta hälso- och sjukvården.