Lärdomar från Polen: frontlinjen för hybridhot
Erfarenheter från Polen visar hur civila samhällsfunktioner hamnar i frontlinjen för hybridhot. Angrepp mot energi, transporter, sjukvård och digital infrastruktur har kombinerats med otillbörlig informationspåverkan.
Att bygga motståndskraft handlar därför både om att skydda samhällsviktig verksamhet och stärka förmågan att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan.
- En av de tydligaste lärdomarna från Polen är att civila knutpunkter snabbt kan bli strategiskt avgörande vid ett krig i närområdet. Flygplatser, hamnar, järnvägar och kommuner får en ny roll samtidigt som de blir mål för sabotage, cyberangrepp och informationspåverkan, säger analytiker Camilla Arvastson.
Sabotage mot järnväg och energianläggningar samt angrepp på sjukvården visar att civila system är centrala mål.
Erfarenheterna från Polen visar också att logistiknav, som utvecklats för att hantera enorma volymer av stöd till Ukraina, har blivit centrala men samtidigt sårbara punkter. De hanterar stora informationsflöden och kräver hög säkerhet – samtidigt som de måste fungera snabbt och utan avbrott. Detta har lett till en allt tätare integration mellan civila och militära funktioner. Ett tydligt exempel är flygplatsen i Rzeszów, som har utvecklats till en hybridnod där civila och militära funktioner samexisterar.
Rysk informationspåverkan mot stöd till Ukraina
Samtidigt har Polen under lång tid varit måltavla för rysk informationspåverkan, med syfte att undergräva stödet för Ukraina. Särskilt flyktingfrågan har utnyttjats genom att sprida narrativ om att flyktingar belastar ekonomin eller utnyttjar systemet, vilket har förstärkt oro och polarisering.
Erfarenheter visar också hur informationspåverkan får större effekt när den knyter an till frågor som redan debatteras i samhället. Det gör att gränsen mellan extern påverkan och den interna politiska debatten mer komplex och svårare att identifiera, förstå och möta.
- En annan iakttagelse vi gjort är hur snabbt opinionen kan förändras. Ett initialt starkt stöd för Ukraina och flyktingmottagande i Polen har över tid delvis minskat, i takt med att ekonomiska och sociala frågor fått större utrymme och förstärkts av informationspåverkan, konstaterar Camilla.
Transit- och värdnationer som prioriterade mål
Polens erfarenheter är relevanta för Sverige eftersom de visar hur ett land, som fungerar som transit- och värdlandsnation, blir ett prioriterat mål för sabotage, cyberangrepp och informationspåverkan. Sverige kan få en liknande roll vid exempelvis en konflikt i Baltikum eller annat närområde. Det innebär att hamnar, flygplatser, järnvägar och logistiska knutpunkter kan utsättas för motsvarande påverkansoperationer. En stärkt förmåga att hantera hybridattacker och otillbörlig informationspåverkan är därmed en central del i utvecklingen av det civila försvaret i Sverige.
Förstärkt skydd och investeringar en del av lösningen
Erfarenheter från Polen visar att hybridattacker och informationspåverkan måste hanteras som långsiktiga utmaningar. Polen har förstärkt skyddet av kritisk infrastruktur genom bland annat utbyggnad av cybersäkerheten, förstärkt övervakning av energi-, transport- och logistiksystem, förstärkt skydd av kritisk infrastruktur och luftvärnsskydd kring strategiska logistiknav. Det visar på vikten av nära samarbete mellan civila och militära aktörer, även relevant för utvecklingen av Sveriges totalförsvar.
Polen har också genomfört långsiktiga investeringar i reservkraft, kommunikationssystem, skyddsrum, lokala logistikpunkter, utbildning och övning. Dessa investeringar har kombinerats med lagstiftning och stabil finansiering av det civila försvaret.
Möta desinformation genom att synliggöra falska narrativ
När det gäller att motverka rysk informationspåverkan har Polen arbetat systematiskt med att identifiera och synliggöra falska narrativ, stärka faktagranskningen och utveckla den strategiska kommunikationen.
- Sverige samverkar med Polen, både bilateralt och inom multilaterala forum, för att stärka ländernas förmåga att identifiera, förstå och möta otillbörlig informationspåverkan, avslutar Camilla.
Sammantaget visar erfarenheterna från Polen att motståndskraft mot hybridhot kräver ett långsiktigt och integrerat arbete. Skydd av samhällsviktig verksamhet, cybersäkerhet, strategisk kommunikation och samverkan mellan civila och militära aktörer behöver utvecklas parallellt för att samhället ska kunna fungera under påverkan av långvarigt krig i närområdet.