Experter om skyddsrum i Ukraina: “Vi planerar – de använder"
När sakkunniga om skyddsrum från Myndigheten för civilt försvar besökte Kiev under våren 2026 var målet att dra konkreta lärdomar för det svenska beredskapsarbetet.
Gruppbild på delegationen som besökte Kiev
Katja Berglund, enhetschef och Greta Näslund, projektledare jobbar båda på enheten för skyddsrum på Myndigheten för civilt försvar. De var en del av delegationen som besökte Kiev under våren 2026 för att lära sig mer om Ukrainas erfarenheter kring skyddsrum.
Skyddsrum i praktiken
Delegationen besökte flera olika typer av skyddsrum: från nybyggda och välutrustade anläggningar i skolor till enklare, äldre utrymmen i bostadshus och vid sjukhus. Standarden varierade, men en sak var gemensam: funktionalitet gick före perfektion.
– Vi ville se hur det faktiskt fungerar - inte bara på papper, utan i vardagen när det är skarpt läge, berättar Katja Berglund.
I flera fall var skyddsrummen öppna för alla, även om skyddsrummet låg i exempelvis en skola eller ett barnsjukhus. Man fick dessutom ta med sig sitt husdjur. När de frågade om det kunde uppstå irritation eller bråk i skyddsrummens så var svaret nej.
– Kommer någon och vill in så får de komma. Det handlar om att skydda så många som möjligt. De beskrev att de har bara en gemensam fiende och det är ryssen, beskriver Greta Näslund.
Den mänskliga dimensionen
En central lärdom var hur starkt fokus ligger på människan snarare än på regler och teknik. Frågor om kapacitet och ordning hanteras i praktiken, ofta utan formella eller på förhand planerade lösningar.
– Hur säger man nej till någon i ett krigsläge? Det perspektivet behöver vi ta med oss, säger Greta Näslund.
Samtidigt framkom att lösningarna inte alltid når alla. Personer med funktionsnedsättning är ofta beroende av anhöriga eller grannar för att ta sig till skydd, och alternativa skyddsstrategier, som att ta skydd i sitt badkar, används.
Barnsjukhusets skyddsrum
Vi måste balansera planering och handlingskraft
För experterna blev resan en tydlig påminnelse om balansen mellan planering och handlingskraft. I Sverige präglas arbetet ofta av omfattande regelverk och långa beslutsprocesser. I Ukraina byggs skyddsrum snabbt – ibland på mindre än ett år och med låg budget – för att möta ett akut behov.
– Vi planerar mycket, men de tvingas agera. Det finns lärdomar i det, konstaterar Katja Berglund.
Samtidigt finns det avgörande skillnader som vi behöver anpassa oss efter. Sverige planerar för ett brett spektrum av hot, medan Ukraina kan anpassa sina lösningar efter en mer konkret och dagsaktuell hotbild.
Skola i ett skyddsrum
Mer information om lärdomar från Ukraina
Läs mer om vårt arbete i och med Ukraina.