Frågor och svar om Nato

Det civila beredskapsarbete inom Nato syftar till att medlemmarna ska utveckla de civila förmågor som är kritiska för att samhället ska fungera såväl till vardags som i kris och krig. Det handlar exempelvis om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transport. Dessa samhällsfunktioner är också avgörande för att understödja det militära försvaret. Det civila beredskapsarbetet inom Nato är därför av stor betydelse för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är ett nationellt ansvar men ett kollektivt åtagande.

Inom Nato bedrivs det civila beredskapsarbetet inom Resilienskommittén (Resilience Committee, RC) som är den högsta kommittén för civila beredskapsfrågor. Under RC finns sex tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. Det handlar om att upprätthålla centrala ledningsfunktioner, sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transporter. Syftet är att stärka samhällelig motståndskraft och understödja det militära försvaret.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är centralt för alliansens samlade avskräcknings- och försvarsförmåga.

Enligt ”Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato (Fö2024/2063) har Myndigheten för civilt försvar uppgiften att upprätthålla en samlad bild av det svenska deltagandet i Natos civila beredskapsarbete. Inom ramen för det uppdraget sammankallar myndigheten regelbundet de svenska myndigheter som deltar i detta arbete till möten i en samverkansgrupp för att dela erfarenheter och information om aktuella frågor i Nato samt Natos förväntningar på civila förmågor.

Därtill har Myndigheten för civilt försvar ett utpekat ansvar för civila beredskapsfrågor inom samarbetet, och deltar som Sveriges representant i planeringsgruppen med ansvar för detta, Civil Protection Group (CPG).

Myndigheten har också ett ansvar för att sprida relevant Natoinformation till myndigheter som har behov av det inom sin verksamhet samt löpande informera Regeringskansliet om myndighetens samordningsarbete med fokus på tvärsektoriella aspekter av arbetet i Resilienskommitténs planeringsgrupper.

Raminstruktion

I Resilienskommitténs planeringsgrupper arbetar allierade tillsammans med Nato för att utveckla de civila förmågorna och delar med sig av sina erfarenheter. Inom Natos civila beredskapsarbete ska de svenska myndigheterna som representerar Sverige enligt raminstruktion (Fö 2024/2069) arbeta utifrån följande utgångspunkter:

• Bidra till Natos policyutveckling och till att bygga Natos kompetens inom området resiliens och civil beredskap samt dela erfarenheter från arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret med Nato och dess allierade.
• Med utgångspunkt i målet för civilt försvar, ta del av och tillvarata möjligheter att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar som följer av Nato och dess allierades erfarenheter av att arbeta med de sju civila förmågekraven.
• Bidra till och ta del av Natos samlade erfarenheter inom psykologiskt försvar samt bidra till att bygga kompetens inom Nato på området.
• Verka för ökad samverkan mellan Nato och EU inom resiliensområdet samt bidra till en ökad förståelse för hur Nato och EU kompletterar varandra respektive skiljer sig åt.
• Ta tillvara på möjligheter till samarbete med de andra allierade kring utveckling och planering av arbetet med krisberedskap och civilt försvar, för att underlätta stöd och samverkan över gränser.

Raminstruktion

Medlemskapet godkändes den 7 mars 2024.

Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka motståndaren från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Sverige representeras i Resilienskommittén och i dess tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. . Samarbetet erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte om hur olika länder arbetar för att stärka samhällets motståndskraft och är en plattform för att utveckla nationella och kollektiva förmågor för att möta de utmaningar som alliansen ställs inför.

Sverige deltar även i Natoövningar som bidrar till att stärka Sverige och alliansens förmåga att motstå olika händelser och avskräcka motståndaren.

Det svenska totalförsvarskonceptet har väckt intresse inom alliansen, liksom vårt arbete med den enskildes beredskap samt arbetet kopplat till psykologiskt försvar. Även frågor rörande privat-offentlig samverkan och kritisk infrastruktur är områden där

Sverige bidragit mycket. Inom bland annat dessa områden delar Sverige med sig av kunskap och lärdomar till andra allierade, vilket bidrar till att stärka alliansen.

Även den nationella utvecklingen av civilt försvar bidrar till Nato då det stärker viktiga förmågor för det kollektiva försvaret.