Översikt över skyddsrum och skyddade utrymmen

Befolkningsskydd

Befolkningsskydd är ett system med flera delar vars syfte är att skydda civilbefolkningen från effekterna av ett väpnat angrepp. Samtliga delar behövs och är till viss del beroende av varandra.

Följande delar ingår i befolkningsskyddet.

Varningssystem

För att veta att ett angrepp är på väg, om utrymning ska genomföras eller för andra viktiga meddelanden, behövs ett system som kan varna befolkningen samt ge information om hur man ska agera och vad som ska göras.

I Sverige består systemet av olika informationsbärare som exempelvis utomhusvarning ”Hesa Fredrik”, meddelande på radio/TV och sms. Det införs även ett system för att kunna ge riktade varningar och information via mobiltelefon med cell broadcast-teknik.

Skyddsrum och skyddade utrymmen

Skyddar befolkningen från verkningarna av olika vapensystem genom att ge ett fysiskt skydd med konstruktioner i betong eller liknande. Skyddsrum skyddar även mot kärnvapen, kemiska och biologiska stridsmedel.

I propositionen för ny skyddsrumslag står följande:

4 § Skyddade utrymmen ska vara utformade och utrustade för att ge ett skäligt skydd mot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig.

Myndigheten för civilt försvar ska ta fram föreskrifter hur dessa utrymmen ska vara dimensionerade, utrustade med mera.

Proposition från Försvarsdepartementet: Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap

Skyddsrum är ett utrymme som byggts med det uttalade syftet att skydda för olika typer av angrepp enligt vissa specifikationer, medan ett skyddat utrymme i normalfallet är byggt för ett annat ändamål – det kan vara tunnelbana, ett bergutrymme, en källare, ett parkeringsgarage eller likande.

För att bli ett skyddat utrymme måste det uppfylla vissa krav som Myndigheten för civilt försvar kommer att ställa. Kommunen fattar ett beslut att utrymmet är skyddat utrymme och dessutom hur det ska utrustas, skyltas och liknande så att det uppfyller myndighetens krav.

Skyddade utrymmen är ett komplement och är konstruktioner som ge ett visst skydd, men oftast inte lika bra som ett skyddsrum.

Utrymning och inkvartering

Befolkningen kan skyddas genom att helt eller delvis utrymma områden med ökad risk för angrepp. Olika aktörer i samhället kan beordra utrymning av ett visst område. Efter en utrymning behöver de personer som utryms även ha någonstans att inkvarteras.

Räddningstjänst under höjd beredskap

Räddningstjänsten fortsätter med sina vanliga uppgifter även vid ett väpnat angrepp, men det tillkommer också andra, som exempelvis omhändertagande av oexploderad ammunition. En viktig uppgift är att vara beredd på att undsätta personer som kan ha stängts in i skyddsrum eller skyddade utrymmen vid exempelvis husras.

Individens beredskap

För att befolkningsskyddet ska fungera krävs att individen har en egenberedskap. Det handlar bland annat om att människor ska kunna klara sig själva i så stor utsträckning som möjligt, veta vad olika varningar innebär och hur de ska agera samt få tillgång till mer information.

Skyddsrum

Skyddsrum är utrymmen för skydd av befolkningen i krig. Grovt förenklat är befintliga skyddsrum en betonglåda – ofta i en källare med ståldörrar, olika ventiler, ventilationsutrustning och nödutgång. De flesta skyddsrum är byggda på 60-talet och framåt. Efter 2002 har inga nya skyddsrum byggts förutom sådana som ersätter skyddsrum som rivs – det finns krav att ansöka om man tänker riva ett skyddsrum. 

Skyddsrummens placering och antal

I Sverige finns cirka 63 000 skyddsrum av varierande storlek – från cirka 20 platser till stora specialskyddsrum med cirka 11 000 platser. Totalt finns cirka 7 000 000 skyddsplatser. Information om skyddsrummens placering och annan information är offentlig och finns publicerad på Myndigheten för civilt försvars skyddsrumskarta.

Skyddsrumskarta

Föregående slide Nästa slide

Dimensionering av skyddsrum

Ett skyddsrum ska vara byggt så att de som söker skydd där inte skadas om en 250 kilo tung bomb varav hälften är TNT, eller motsvarande, sprängs fem meter utanför skyddsrummet. Det ska även klara att skydda mot olika kemiska och bakteriologiska stridsmedel samt ge ett skydd mot strålning.

Skyddsrummet ska hålla för att hela byggnaden ovanför rasar. Det ska vara möjligt att överleva i skyddsrummet i minst två timmar om huset ovanför brinner. I detta fall stänger man manuellt av lufttillförseln.

Antal personer i ett skyddsrum beräknas utifrån att varje person förfogar över 0,75 kvadratmeter, vilket motsvarar en ruta på 85 x 85 centimeter. Skyddsrummen ska kunna vara iordningställda 48 timmar efter ett beslut om att exempelvis höjd beredskap fattas.

Uthållighet i skyddsrum

De skyddssökande ska kunna vistas i skyddsrummet i 72 timmar utan att nå utsidan. Denna tid baseras på avklingningstid av strålning efter ett kärnvapenangrepp. För detta finns det upptappat dricksvatten i ett iordningställt skyddsrum som ska räcka motsvarande tid. Det finns även torrtoaletter .

Utrustning i iordningställt skyddsrum

Det här finns i ett iordningställt skyddsrum:

• Dricksvatten på kärl.
• Torrtoaletter – avskilda med skynke, vägg eller liknande.
• En gassluss – ett utrymme som gör att eventuellt läckage från skyddsrumsdörren inte kommer in i själva skyddsrummet. Kan även fylla en funktion vid sanering.
• Utrustning för ventilation och luftrening – rör, ventiler, manuell eller eldriven ventilationsanordning.
• Utrustning för iordningställande samt viss utrustning för att hjälpa till vid röjande av utgångar.

Iordningsställande av skyddsrum

Ett skyddsrum har i fred ofta en annan användning, vanligt är cykelgarage och lägenhetsförråd. För att utrymmet ska fungera som skyddsrum behövs en del åtgärder. Fastighetsägaren ser till att utrymmet och skyddsrumsförrådet är upplåst.

Fastighetsägare och skyddssökande gör iordning skyddsrummet:

• Tömmer det från all lös materiel.
• River vissa väggar och annan utrustning för fredanvändning.
• Monterar ventilation – aggregat, rör, slangar.
• Monterar gassluss.
• Monterar bås eller liknande för toaletter.
• Monterar gummilister samt tätar nödutgång.
• Fyller vatten i kärl.

Till hjälp finns utrustning i ett skyddsrumsförråd i anslutning till skyddsrummet samt en beskrivning.

Skyddsrummens positiva aspekter

Skyddsrumssystemet är ett gammalt system som under många år gavs en låg prioritet. Trots detta har Sverige en unikt stor mängd fysiskt skydd för civilbefolkningen. Skyddsrummen gör möjligheten att överleva ett angrepp mycket stor.

• Ger ett bra skydd mot olika vapensystem
• Även om skyddsrummet inte är helt iordningställt ger det bra fysiskt skydd mot olika fjärrstridsmedel.
• Mycket stort bestånd – i huvudsak beläget i tätbefolkade områden – goda möjligheter att hitta ett skydd vid angrepp för stora delar av befolkningen.
• Tekniken i skyddsrum är robust och enkelt byggd. Reparationer och kompletteringar möjliga utan avancera teknisk utrustning.

Brister och utvecklingsbehov av skyddsrumssystemet

De behov som finns att modernisera och komplettera skyddsrumssystemet handlar i huvudsak om att öka antalet skyddsplatser samt att förbättra det befintliga beståndet, så att varje skyddsrum blir enklare att iordningställa och att miljön i det är så behaglig som möjligt för vistelse över tid. I tillägg till detta behöver kommunikationslösningar säkerställas och olika hygien- och avfallsaspekter hanteras.

Läs mer om utvecklingsbehov av skyddsrumssystemet