Utvecklingsbehov av skyddsrum

Brister kopplat till skyddsrum

Utvecklingen av skyddsrumssystemet var under ett antal år mycket lågt prioriterad, vilket har givit upphov till en del brister.

• Skyddsrummen är inte byggda med krav på tillgänglighetsanpassning. Detta gäller både skyddsrummet samt in- och utrymningsvägar.
• Ett skyddsrum är i huvudsak en tom betonglåda. Komfort, trivsel, miljö har utvecklingsbehov för att uthålligheten ska bli tillräcklig.
• Utformningen av utrymmet och de tekniska systemen gör att ljus, ljudvolym, luftfuktighet och luftkvalitet behöver förbättras.
• Det saknas sittplatser och möjlighet att hänga upp medhavd utrustning, kläder och liknande.
• Det saknas kommunikationssystem för att få information (exempelvis när faran är över) men även att kommunicera ut – eventuellt undsättningsbehov. Många skyddsrum har en förberedd antennkanal, men många inte.
• Det finns områden där det borde finnas skyddsrum med anledning av hotbild, men inte gör. Detta beror till stor del på att ingen nyproduktion förutom ersättningsskyddsrum skett sedan 2002.
• Avsaknad av pedagogiska instruktioner samt att iordningställandet inte är helt självförklarande, kan ge svårigheter för kritiska moment. Det saknas även i nuläget tillräcklig stödorganisation som skulle kunna hjälpa till med detta.
• Vissa materiel som behövs för iordningställande har för kort hållbarhet. Det gör att de kan vara svåra att använda i ett skarpt läge – detta kan exempelvis vara fogmassa för gastätning eller gummilister.

Utvecklingsbehov av skyddsrumssystemet samt kommande skyddade utrymmen

Då majoriteten av skyddsrummen byggdes under 60- och 70-talet finns det ett stort behov att modernisera utbudet. Utvecklingsbehoven har i vissa fall varit uppenbara och andra har identifierats i vistelseprov samt efter erfarenheter från Ukraina.

Behoven avseende modernisering handlar i huvudsak om att förbättra de skyddsrum som redan finns. Det kan handla om att de enskilda skyddsrummen blir enklare att iordningställa och att miljön i dem blir trygg och säker för olika grupper. Det behövs även tillförlitliga kommunikationslösningar och att olika hygien- och avfallsaspekter hanteras.

Det finns också behov av att i större omfattning omhänderta tillgänglighetsaspekten, så att skyddsrum i så stor utsträckning som möjligt utformas med hänsyn till fysisk tillgänglighet, begriplig information, användbarhet, orienterbarhet, integritet och psykosocial trygghet för olika grupper i befolkningen.

Dessutom är frågor gällande dubbla användningsområden (där utrymmen kan användas under både freds- och krigstid), underhåll, robust försörjningsstrategi (så som produktion och logistik rörande komponenter till skyddsrum och skyddade utrymmen) samt behovet av nya regelverk av stort intresse att belysa.

Det finns idag områden med bristande tillgång till skyddsrum beroende på bland annat befolkningstäthet, dag- och nattbefolkning, rörelsemönster, verksamheters lokalisering och områdens hot- och riskbild. Detta kan hanteras på olika sätt exempelvis genom annat att nya skyddsrumstyper tas fram som medger att byggande av skyddsrum kan ske på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt om beslut att bygga skyddsrum tas. Olika mobila och semimobila lösningar tillsammans med utvecklingen av skyddade utrymmen, utrymningsplanering samt andra former av fysiska skydd kan även övervägas.

Dessutom finns behov av att öka befolkningens kunskap om systemet för skyddsrum och skyddade utrymmen, vilket är nödvändigt eftersom befolkningen har en viktig roll i iordningställandet samt användandet av dessa.

Nedanstående teman ska ses som exempel.

Modernisering av skyddsrum

Exempel på behov:

• Kommunikationsutrustning vilket medger kommunikation till och från skyddsrum.
• Indikering för att avgöra om man kan lämna skyddsrum eller inte (”Faran över”).
• Säkerställa att miljön i skyddsrummet är acceptabel syrgaskoncentration, koldioxidhalt, temperatur, ljudvolym, fuktighet med mera.
• Säkerställa att det finns information för vistelse och användning, exempelvis hur vistelse i skyddsrum bör genomföras, förslag på åtgärder vid problem, anvisningar för iordningställande med mera.
• Ökad komfort och ökad möjlighet att ha distans till vägg, vilket är önskvärt då skyddsrumsväggen kan buka inåt vid maximal belastning.
• Tillgänglighetsanpassning.
• Säkerställa att hygienaspekter inklusive smittspridning omhändertas.

Skyddade utrymmen som komplement till skyddsrum

Sannolikheten är hög att det kommer att behövas ett komplement till befintliga skyddsrum för att kunna erbjuda en tillräckligt stor mängd skyddsplatser på acceptabelt avstånd. Ett system med skyddade utrymmen finns föreslaget i en proposition som bedöms bli lag under sommaren 2026.

• Metoder och modeller för att identifiera lämpliga skyddade utrymmen, till exempel utifrån byggnadstyper, verksamheter och befolkningsmängd.

• Iordningställande av skyddade utrymmen – behov av nya materialtyper, metoder och instruktioner samt uppskattning av personalbehov samt tidsbedömningar.

• Tillgänglighetsanpassning.

• Mobila skyddslösningar, till exempel skydd mot kemiska stridsmedel, för användning i skyddade utrymmen.

Systemperspektiv på skyddsrum

Ett systemperspektiv skulle kunna appliceras ur en motståndares perspektiv för att undersöka på vilket sätt skyddsrumssystemet behöver vara ordnat för att erbjuda en så stor avskräckning som möjligt. Handlar det exempelvis om att ha en egenförmåga hos den enskilde, ett omfattande system av skyddade utrymmen som ger ett basalt fysiskt skydd och skyddsrum som det optimala skyddet? Eller är det viktigare att se till att samhällsviktig verksamhet skyddas i större utsträckning? Här bör man även lägga med kostnadsberäkningar.

En annan vinklig ur befolkningens perspektiv – vilka åtgärder skulle ge maximal känsla av trygghet och kunna bidra till försvarsvilja.

Nyproduktion av skyddsrum

Ett skyddsrum byggt i syfte att skydda mot angrepp är givetvis det bästa skyddet. Nackdelen är att sådana är dyra och tar lång tid att bygga.

• Alternativa byggnadssätt, byggnadsmetoder och material för att kunna bygga billiga, snabba skyddsrum.

• Behov av justering av skyddsnivåer utifrån hotbilder och vapenverkan, exempelvis utveckling av "light-skyddsrum".

• Skyddsrum i ett enklare och billigare format som kan kompletteras med utrustning eller andra förmågor, som exempelvis kollektivt skydd.

• Skyddsrum byggda enligt andra specifikationer, exempelvis placerade så att de inte behöver ta hänsyn till raslaster.

Mobila skydd

Eftersom ett skyddsrum ligger där det byggs finns alltid en risk att det är placerat på fel ställe och att det verkliga behovet är någon annanstans.

• Framtagande av flyttbara skyddsrum, exempelvis monterbara element eller färdiga konstruktioner, även i andra material eller kombinationer.

• Flyttbara konstruktioner som uppfyller kraven för ett skyddat utrymme, men inte definieras som ett skyddsrum.

Tillgänglighetsanpassning av skyddsrum

Myndigheten för civilt försvar har ett krav att beakta tillgänglighetsanpassning. Eftersom det inte har varit ett krav i de standarder man byggt efter tidigare, har det inte gjorts i större omfattning.

Tillgänglighet kan betyda många saker, men en utgångspunkt kan vara att på olika sätt underlätta för personer med olika funktionsvariationer att nå och vistas i skyddsrum eller skyddade utrymmen.

Iordningsställande av skyddsrum

Iordningställande av skyddsrummen ska kunna göras av de skyddssökande tillsammans med fastighetsägaren. Man ska kunna göra detta utan att ha några specialkunskaper. I praktiken har det visat sig att iordningställande är ett utmanande moment.

Exempel på behov:

• Förbättrade komponenter som underlättar iordningställande av personer utan specifika kunskaper.

• Utvecklade iordningställandeanvisningar som gör att fler människor förstår dessa och kan delta i arbetet.

• Kompletteringar i utrustning eller material som kan underlätta iordningställandet eller hantera eventuella brister.