Kommunikation vid övningar

I dagens säkerhetspolitiska kontext är kommunikation inte bara en stödjande funktion utan en integrerad del av totalförsvarets samlade förmåga. Hur vi kommunicerar påverkar såväl vår operativa effekt som allmänhetens tillit, försvarsvilja och motståndskraft, och bidrar därmed till Sveriges och våra allierades samlade avskräckning.

Övningsverksamhet pågår kontinuerligt på flera nivåer i samhället, såväl nationellt som internationellt. Det bidrar till att stärka vår samlade förmåga. I den gemensamma övningsinriktningen kan du läsa mer om övningsverksamhet och prioriterade områden.

Du hittar den gemensamma övningsinriktningen här

Kommunikationens betydelse vid övningar

Det kommunikativa perspektivet ska integreras från start i all övningsplanering. Kommunikation fyller flera samtidiga funktioner:

• Operativ effekt – kommunikation bidrar till totalförsvarets samlade verkan, inklusive avskräckning.
• Förtroende och försvarsvilja – synliggjorda övningar bidrar till att stärka allmänhetens trygghet, tillit och vilja att bidra.
• Handlingsförmåga i samhället – kommunikation ger målgrupper förutsättningar att agera, både vid kris och höjd beredskap.
• Aktörsgemensam samordning – samordnade budskap mellan aktörer stärker helheten och minskar risken för motstridiga signaler.

Kommunikation ska därmed inte endast betraktas som information om övningen, utan som en övningsbar och kritisk förmåga i sig.
Samtidigt behöver kommunikationen vara både samordnad och anpassad. Övergripande inriktning, centrala budskap och grundläggande fakta bör vara gemensamma, medan exempel, perspektiv och konkretiseringar kan anpassas till respektive aktörs uppdrag och målgrupper. En sådan balans stärker genomslaget utan att skapa otydlighet.

Två perspektiv i övningskommunikation

All kommunikation i samband med övningar kan delas in i två huvudperspektiv:

1. Övergripande kommunikation om övningar

Syftar till att beskriva varför vi övar och hur övningar stärker Sveriges förmåga som helhet. Här sätts enskilda övningar i ett större sammanhang, tillsammans med budskap om motståndskraft, uthållighet och försvarsvilja.
Detta är kommunikation som i hög grad kan planeras och samordnas i förväg.

2. Kommunikation som en övad förmåga i övningen

Det handlar om att:

• öva kommunikation som en del av ledning och samverkan
• öva aktörsgemensamma arbetssätt som till exempel Gemensamma grunder, riktlinjer och inriktningar
• ta fram samordnade och situationsanpassade budskap
• stärka internkommunikation och samverkanskommunikation

I detta perspektiv prövas kommunikationen i praktiken – ofta under tidspress, med flera aktörer samtidigt involverade och med begränsad eller föränderlig information.

I båda perspektiven spelar alla deltagande aktörer en viktig roll i att bidra till enhetlig, relevant och trovärdig kommunikation.

Övergripande budskap om varför vi övar

Nedan följer exempel på budskap som kan användas i generell kommunikation:

• Vi övar tillsammans för att stärka vår motståndskraft, uthållighet och försvarsvilja.
• Vi övar för att försvara Sveriges säkerhet, frihet och demokrati – och bidra till säkerheten i vårt närområde och inom Nato.
• Vi övar för att kunna möta hot och väpnade angrepp mot Sverige och våra allierade.
• Genom kontinuerlig utbildning och övning ökar vi vår förmåga att snabbt och effektivt hantera samhällsstörningar i hela hotskalan.
• Övning är en del av den skarpa verksamheten, där operativ förmåga och planer prövas och utvecklas. Syftet är att vara redo.
• Ett starkt Sverige skapas tillsammans av myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och befolkning. Övningar stärker denna gemensamma förmåga.

Budskap vid specifika övningar

Vid kommunikation om en särskild övning kan följande typer av budskap användas:

• Sverige arbetar kontinuerligt med att stärka sin beredskap. Offentliga och privata aktörer övar gemensamt för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar även vid allvarliga händelser.
• Övning X syftar till att utveckla och pröva samhällets förmåga att hantera Y.
• Genom att delta i övning X bidrar [aktören] till att stärka beredskapen i kris, höjd beredskap och – ytterst – krig.

Kommunikation handlar både om vilka budskap som förmedlas, hur övningen synliggörs, vilka moment som visas och hur de genomförs i praktiken.

Kommunikation som övad förmåga

Kommunikation är avgörande för att människor ska kunna agera med omdöme i en kris eller vid höjd beredskap. Genom övningar stärker aktörer sin förmåga att:

• koordinera budskap mellan aktörer
• kommunicera under tidspress och osäkerhet
• hantera informationspåverkan
• upprätthålla en fungerande internkommunikation

Kommunikation behöver därför planeras, övas och följas upp som en integrerad del av övningsprocessen och kopplas till övriga områden, såsom ledning, samverkan och informationshantering.

Kommunikation under osäkerhet och störda förhållanden

I övningar behöver scenarier utgå från att samhället kan utsättas för en bred hotbild, inklusive hybrida och antagonistiska angrepp. Kommunikation ska därför fungera även när förutsättningarna inte är stabila.

Det kan handla om att:

• hantera bristfällig, fördröjd eller motsägelsefull information
• kommunicera när gemensamma budskap inte är fullt förankrade
• upprätthålla samordning när tempo och tryck ökar
• hantera desinformation, ryktesspridning och otillbörlig informationspåverkan
• fatta kommunikativa beslut med begränsat underlag
• balansera behovet av öppenhet mot krav på säkerhetsskydd och sekretess

Det är i dessa lägen som den kommunikativa förmågan prövas som mest och där övning ger störst effekt.

Checklista för kommunikation vid övningar

Använd checklistan som stöd för att planera, genomföra och följa upp kommunikationen:

• Planera kommunikationen i god tid.
• Samverka tidigt med kommunikatör för bästa effekt.
• Skilj på kommunikation om övningen och kommunikation i övningen.
• Tydliggör ansvar för olika delar av kommunikationen.
• Ge talespersoner tydliga budskap och relevanta underlag.
• Sätt alltid in övningen i ett större sammanhang.
• Samordna kommunikationen mellan berörda nivåer och aktörer.
• Beakta tidigt hur öppenhet kan förenas med säkerhetsskydd och hantering av skyddsvärd information.
• Ta vara på möjligheterna som ligger i att agerande och praktiskt genomförande i sig sänder signaler och kommunicerar. Skapa intern delaktighet genom transparens före, under och efter övningen.
• Följ upp effekterna av kommunikationen som en del av övningens resultat.
• Identifiera styrkor och utvecklingsbehov i den kommunikativa förmågan, särskilt i relation till samordning, tillit och handlingsförmåga.
• Synliggör förbättringar som övningen leder till, med hänsyn till sekretess.

Vidare vägledning

I vägledningen Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar får du mer konkret stöd i hur kommunikationen kan integreras i övningar. Där beskrivs bland annat arbetssätt och förhållningssätt för kriskommunikation.

Innehållet är i första hand framtaget som stöd i ett förberedande och förmågebyggande arbete.