Det civila beredskapssystemet
Det civila försvaret omfattar hela samhället och utgörs av den samlade motståndskraften vid krigsfara och krig. Tillsammans med det militära försvaret utgör det civila försvaret – totalförsvaret.
På den här sidan
Genom att statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter, trossamfund, enskilda individer samt förenings- och kulturliv förbereder sig stärks Sveriges motståndskraft.
Ett civilt försvar som utgår från krigets krav kommer också att bidra till att förstärka den fredstida krisberedskapen. Därför kan man säga att det civila beredskapssystemet omfamnar både uppgifter inom krisberedskapen och det civila försvaret.
Det civila beredskapssystemet utgörs av särskilda strukturer, lagstiftning, resurser och arbetssätt men också av kunskap och förmåga hos individer
Genom det civila beredskapssystemet tydliggörs ansvar och roller som olika aktörer har. Ansvaret är till exempel fördelat geografiskt, det vill säga lokalt, regionalt eller nationellt, på typ av organisation som myndighet, region eller kommun eller till exempel i olika så kallade beredskapssektorer.
Presentationsmaterial om civilt försvar
Här kan du ladda ner och hämta presentationsbilder i powerpointformat om civilt försvar.
Ladda ner och hämta presentationsbilder i powerpointformat om civilt försvar
Inriktning och samordning
Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för att inriktning och samordning inom civilt försvar uppnås inom ett geografiskt område och vissa ansvarar för att hålla samman och stödja arbetet sektorsvis.
- Lokal nivå (kommuner),
- Regional nivå (länsstyrelser),
- Högre regional nivå (länsstyrelser är indelade i sex civilområden där en länsstyrelse har ett utökat ansvar för civilt försvar och för samordning med det militära försvaret),
- Nationell nivå (regeringen, där myndigheter stödjer regeringen i hanteringen).
Myndigheten för civilt försvar har en särskild roll att både hålla samman arbetet mellan olika sektorer och stödja regeringen när det inträffar kriser och andra allvarliga händelser.
En gemensam syn på hur ledningen inom civilt försvar på nationell nivå ska utövas har tagits fram inom det civila beredskapsrådet.
Läs mer om det civila beredskapsrådet
Ansvar och roller
Civilt försvar och krisberedskap regleras i lagar och förordningar. Fördelningen av ansvar och roller bygger även på grundläggande principer
-
Geografiskt områdesansvar
Regeringen har det geografiska områdesansvaret på nationell nivå, länsstyrelser på regional nivå och kommuner på lokal nivå. Civilområdesansvariga länsstyrelser har ett geografiskt områdesansvar för civilt försvar inom civilområdet.
Geografiskt områdesansvar anges i:
Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser
Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskapFörordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion
-
Grundläggande principer om ansvar, närhet och likhet
Den civila beredskapen bygger på följande principer:
- Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
- Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
- Likhetsprincipen– att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
Läs mer i betänkandet Sverige under pandemin (SOU 2022:10) volym 2 avsnitt 9.4.1
Läs mer i betänkandet Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25) avsnitt 4.6
-
Myndigheters ansvar och roller
Statliga myndigheter ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Ansvar och roller styrs bland annat av Beredskapsförordningen.
Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats
-
Beredskapsmyndigheter
67 statliga myndigheter har blivit beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.
Det är de 21 länsstyrelserna och följande 46 centrala myndigheter
- Arbetsförmedlingen
- Bolagsverket
- Boverket
- Domstolsverket
- E-hälsomyndigheten
- Energimarknadsinspektionen
- Finansinspektionen
- Folkhälsomyndigheten
- Försäkringskassan
- Kommerskollegium
- Kriminalvården
- Kustbevakningen
- Lantmäteriet
- Livsmedelsverket
- Luftfartsverket
- Läkemedelsverket
- Länsstyrelserna
- Migrationsverket
- Myndigheten för digital förvaltning
- Myndigheten för psykologiskt försvar
- Myndigheten för civilt försvar
- Naturvårdsverket
- Pensionsmyndigheten
- Polismyndigheten
- Post- och telestyrelsen
- Riksantikvarieämbetet
- Riksarkivet
- Riksgäldskontoret
- Sjöfartsverket
- Skatteverket
- Socialstyrelsen
- Statens energimyndighet
- Statens jordbruksverk
- Statens servicecenter
- Statens skolverk
- Statens veterinärmedicinska anstalt
- Strålsäkerhetsmyndigheten
- Svenska kraftnät
- Sveriges geologiska undersökning
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- Säkerhetspolisen
- Tillväxtverket
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Tullverket
- Utbetalningsmyndigheten
- Åklagarmyndigheten
-
Beredskapssektorer och sektorsansvariga myndigheter
I beredskapssektorerna ingår beredskapsmyndigheterna. Det finns tre beredskapsmyndigheter som inte ingår i någon beredskapssektor. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektorsansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskapsmyndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.
- Ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan
- Elektroniska kommunikationer och post: Post- och telestyrelsen
- Energiförsörjning: Energimyndigheten
- Finansiella tjänster: Finansinspektionen
- Försörjning av grunddata: Skatteverket
- Hälsa, vård och omsorg: Socialstyrelsen
- Industri, byggande och handel: Tillväxtverket
- Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Livsmedelsverket
- Ordning och säkerhet: Polismyndigheten
- Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: Myndigheten för civilt försvar
- Transporter: Trafikverket
- Utrikeshandel: Kommerskollegium
-
Civilområden
En högre regional nivå har inrättats genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ingår mellan två och sju länsstyrelser. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.
Civilområdesansvariga länsstyrelser har uppgifter som bland annat syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten arbetar de också för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.
Ansvarig länsstyrelse i rubrik/fetstil.
- Norrbotten (Norra civilområdet, Civo N)
- Västernorrlands län
- Jämtlands län
- Västerbottens län
- Norrbottens län
- Örebro (Mellersta civilområdet, Civo M)
- Uppsala län
- Södermanlands län
- Västmanlands län
- Värmlands län
- Örebro län
- Dalarnas län
- Gävleborgs län
- Stockholm (Östra civilområdet, Civo Ö)
- Stockholms län
- Gotlands län
- Östergötland (Sydöstra civilområdet, Civo SÖ)
- Jönköpings län
- Kalmar län
- Östergötlands län
- Västra Götaland (Västra civilområdet, Civo V)
- Hallands län
- Västra Götalands län
- Skåne län (Södra civilområdet, Civo S)
- Kronobergs län
- Blekinge län
- Skåne län
- Norrbotten (Norra civilområdet, Civo N)
-
Länsstyrelsers ansvar och roller
Länsstyrelser och civilområden
Länsstyrelser är beredskapsmyndigheter och har även ett regionalt geografiskt områdesansvar, vilket bland annat innebär att de har ett särskilt ansvar för samordning regionalt.
Landets 21 länsstyrelser är indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelse som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå.
Vid fredstida krissituationer som berör flera län inom civilområdet ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen också ha förmåga att utgöra en gemensam funktion för stöd till länsstyrelsernas hantering av krisen.
Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser på riksdagens webbplats
Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion på riksdagens webbplats
-
Kommuner och regioners ansvar och roller
Kommuner och regioner ska enligt lag minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. För uppgifterna enligt lag får kommunerna och regionerna statlig ersättning. Mer detaljerade uppgifter och ersättning regleras i olika överenskommelser mellan Myndigheten för civilt försvar och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I överenskommelserna framgår även vilket stöd myndigheterna ska ge.
Överenskommelser om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
Överenskommelse om regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
Kommuner har även ett särskilt ansvar för samordning på lokal nivå , för det geografiska område som en kommun utgör.
-
Frivilligas ansvar och roller
Vid större samhällsstörningar är det viktigt att samhället kan ta emot hjälp från frivilliga organisationer och spontanfrivilliga. De ideella och medlemsstyrda organisationerna har uppdrag mot olika beredskapsområden och utbildar och rekryterar förstärkningsresurser för myndigheter, regioner och kommuner.
Frivilliga försvarsorganisationer (FFO) är 18 frivilliga försvarsorganisationer med särskilt utpekad ställning enligt Förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar i samverkan med andra myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret. Frivilliga försvarsorganisationer utgör en del av totalförsvarets personalförsörjning.
-
Företags ansvar och roller
Företag med flera ska hjälpa myndigheterna att planera för totalförsvaret. De flesta företag agerar på fria marknader och har normalt inga krav på att ha en förmåga att alltid leverera varor eller tjänster om inte detta särskilt är reglerat i lag.
Stöd till företag som vill bidra till att stärka sin egen och därmed samhällets beredskap
-
Privatpersoners ansvar och roller
Samhällets aktörer har ett ansvar för att krisberedskapen fungerar men varje enskild individ har också ett personligt ansvar. Var och en har ansvar för att göra det som behövs för att skydda sig och sina närmaste mot olyckor och större händelser.
Lagen om skydd mot olyckor säger att '"När något allvarligt inträffar har den eller de som upptäcker det en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp".
Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och har därmed ansvar för att bidra till försvarsförmågan. Var och en bör också ha en egen beredskap för att möta kriser och höjd beredskap som radikalt kan förändra vardagslivet. Om Sveriges invånare är förberedda kan totalförsvaret vid ett krig koncentrera sig på de som är i störst behov av hjälp. Broschyren Om krisen eller kriget kommer ger bra vägledning.
-
Översättningar till engelska
Beredskapsmyndighet
Beredskapsmyndighet är en statlig myndighet med ansvar inom en eller flera viktiga samhällsfunktioner och vars verksamhet har särskild betydelse för samhällets krisberedskap. I princip alla beredskapsmyndigheter har ett annat kärnuppdrag än beredskapsfrågor. Att vara beredskapsmyndighet är därmed ett tilläggsuppdrag och en översättning behöver avspegla detta faktum.Översättning: Agency with a specific responsibility for civil preparedness
Sektorsansvarig myndighet
Sektorsansvarig myndighet ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektorsansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskapsmyndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer. Att vara sektorsansvarig myndighet är ett tilläggsuppdrag och en översättning behöver avspegla detta faktum.Översättning: Agency with sectoral responsibilities for civil preparedness
Beredskapssektor
Det finns tio beredskapssektorer där huvuddelen av beredskapsmyndigheter ingår. I varje beredskapssektor ska en av beredskapsmyndigheterna vara sektorsansvarig myndighet. Övriga beredskapsmyndigheter i sektorn ska delta i arbetet.Översättning av vissa centrala begrepp Beredskapssektor: Civil preparedness sector: Ekonomisk säkerhet Economic security Elektroniska kommunikationer och post Electronic communications and postal services Energiförsörjning Energy supply Finansiella tjänster Financial services Försörjning av grunddata Basic data Hälsa, vård och omsorg Health, medical care and welfare Industri, byggande och handel Industry, building and commerce Livsmedelsförsörjning och dricksvatten Food supply and drinking water Ordning och säkerhet Public order and security Transporter Transport Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen Civil protection Utrikeshandel Foreign trade
Inriktningar och ramverk
Förutom lagar och förordningar, myndigheternas regleringsbrev, politiska inriktningar och överenskommelser som styr den civila beredskapen finns inriktande dokument, ramverk och systemövergripande analyser som sätter ljuset på specifika sårbarheter och vilka förmågor som behöver stärkas. Här redovisas några av de mest centrala allmänna dokumenten.
Inriktningar från regeringen
Inriktning för civilt försvar 2025-2030 på regeringen.se
Inriktning för militärt försvar 2025-2030 på regeringen.se
Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030Inriktning från Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten
Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030
Inriktning från Myndigheten för civilt försvar
Planeringsformer inom det civila försvaret
Metodstöd: Scenariospecifika beredskapsplaner
Aktörsgemensamma grunder för ledning och samverkan vid samhällsstörningar
Systematiskt säkerhetsarbete för skydd av samhällsviktig verksamhet
Förklaring av begrepp
Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat att det skapas effektiva strukturer och samarbeten och genom utbildning och övning. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapen. En viktig del är också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet.
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.
Det är verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter, trossamfund, enskilda individer, förenings- och kulturliv och andra gör för att förbereda Sverige för krig.
Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret.
Lär dig mer
Myndigheten för civilt försvar har en webbkurs som ska ge deltagarna förutsättningar att utveckla grundläggande kunskap om civilt försvar och krisberedskap.
Civilt försvar och krisberedskap – en introduktion
Kort om krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar
Hela Sverige tillsammans – filmen ger en kort intro till krisberedskap, civilt försvar samt totalförsvar.