Rättsliga regler för totalförsvarets bemanning
Totalförsvarets bemanning regleras bland annat genom totalförsvarsplikt. Här beskrivs värnplikt, civilplikt, allmän tjänsteplikt och krigsplacering.
-
Totalförsvarsplikt
Bestämmelser om totalförsvarsplikt finns i lagen om totalförsvarsplikt. I lagen anges att totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen. Totalförsvarsplikt gäller för varje svensk medborgare och i Sverige bosatta personer från början av det kalenderår när han eller hon fyller 16 år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 70 år.
Totalförsvarspliktiga är skyldiga att medverka vid utredning om deras personliga förhållanden, tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattningen som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter, och iaktta de föreskrifter som i övrigt meddelas enligt lagen om totalförsvarsplikt.
Skyldigheten att tjänstgöra inom totalförsvaret fullgörs genom värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.
I lagen om totalförsvarsplikt finns bestämmelser om straff kopplade till totalförsvarsplikten. En totalförsvarspliktig som uppsåtligen eller av oaktsamhet uteblir från en mönstring eller annan utredning som han eller hon har kallats till döms till penningböter. Om en totalförsvarspliktig skulle avvika eller utebli från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt så döms denne, under vissa förutsättningar, för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst ett år.
-
Allmän tjänsteplikt
Den allmänna tjänsteplikten innebär tjänstgöring enbart under höjd beredskap.
När det råder höjd beredskap får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga ska fullgöra allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas. Föreskriften om allmän tjänsteplikt kan avse viss del av landet eller viss verksamhet.
Dessutom gäller att beredskapslarm innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt, se 14 § förordningen om totalförsvar och höjd beredskap.
Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig
- kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag
- tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret
- utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer (Arbetsförmedlingen).
När det gäller allmän tjänsteplikt som ska fullgöras genom att en totalförsvarspliktig kvarstår i anställning eller fullföljer uppdrag så behöver vissa beslut fattas för att plikten ska omfatta en individ med rättslig verkan. Det är, enligt lagen om totalförsvarsplikt, regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer som har i uppgift att besluta om hos vilka arbetsgivare eller uppdragsgivare som tjänsteplikt på grund av anställnings- eller uppdragsavtal ska fullgöras och vilka arbets- eller uppdragstagare som omfattas av tjänsteplikten. För statliga myndigheter är det regeringen som beslutar om hos vilka myndigheter allmän tjänsteplikt ska fullgöras. Det är dock myndigheterna själva som i sin tur beslutar vilka arbetstagare och uppdragstagare hos myndigheten som ska omfattas av tjänsteplikten.
-
Värnplikt och civilplikt
Civilplikten är aktiverad
Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och, under höjd beredskap, krigstjänstgöring.
I december 2025 beslutade regeringen om en generell aktivering av civilplikten. Beslutet innebär att civilplikten omfattar skyldighet att mönstra och fullgöra grund- och repetitionsutbildning och får fullgöras inom samtliga av regeringen utpekade verksamheter. De utpekade verksamheterna framgår av bilagan till förordningen om totalförsvarsplikt. Listan i bilagan består av 19 verksamheter i det civila försvaret, och 11 verksamheter i Försvarsmakten. Den generella aktiveringen innebär att civilplikten är fullt aktiverad sedan januari 2026.Mönstring och inskrivningVarje svensk medborgare som är totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring om det inte är uppenbart att han eller hon saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 18 år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den dag han eller hon blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han eller hon fyller 24 år. Mönstringen syftar, enligt lagen om totalförsvarsplikt, till att utreda vilka förutsättningar den totalförsvarspliktige har att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, ska Plikt- och prövningsverket placera honom eller henne i en eller flera befattningsgrupper samt skriva in honom eller henne för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Ur varje befattningsgrupp ska de som är bäst lämpade sedan skrivas in för tjänstgöring.
Inskrivning för civilplikt får, enligt lagen om totalförsvarsplikt, även ske efter annan utredning än mönstring, om utredningen visar att den totalförsvarspliktige är lämplig att fullgöra civilplikt. Inskrivning efter annan utredning än mönstring får inte ske för civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar. Inskrivning för civilplikt med längre än 60 dagars grundutbildning kräver alltså att den totalförsvarspliktige har genomgått mönstring. Inskrivning för civilplikt utan mönstring behöver inte innebära att den som skrivs in ska genomgå en grundutbildning. För den som skrivs in utan grundutbildning beslutas vid inskrivningen vilken befattning som hon eller han ska upprätthålla.
Grundutbildning
Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för värnplikt är högst 615 dagar och för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt högst 320 dagar. Den sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon totalförsvarspliktig överstiga 615 dagar. Grundutbildningen ska ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. Längden på grundutbildningen ska bestämmas särskilt för varje befattning eller typ av befattning. Grundutbildningen ska genomföras i en följd, om det inte för vissa befattningar finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar.
-
Krigsplacering
Om den totalförsvarspliktige efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift ska denne, enligt lagen om totalförsvarsplikt, krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Krigsplaceringen ska inte kvarstå längre än tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället. Om det finns särskilda skäl i enskilda fall får beslut fattas om förlängning.
Det är Plikt- och prövningsverket som, efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, regioner, bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund, organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda, fattar beslut om krigsplacering. De statliga myndigheter som får göra en framställning om krigsplacering har i förordningen om totalförsvarsplikt begränsats till Försvarsmakten i fråga om totalförsvarspliktiga som ska tjänstgöra där, och i övrigt till en länsstyrelse, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för civilt försvar, Post- och telestyrelsen, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk, Migrationsverket, Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät. En bemanningsansvarig får ändra ett beslut om krigsplacering i sin egen krigsorganisation till en annan krigsplacering i organisationen. Ett sådant beslut ska anmälas till Plikt- och prövningsverket. För den som är krigsplacerad i en verksamhet som är gemensam för flera bemanningsansvariga fattar Plikt- och prövningsverket beslut om ändrad krigsplacering efter en framställan om det. Ett beslut om krigsplacering får fattas utan att den som beslutet avser ges tillfälle att yttra sig. Beslut om krigsplacering är inte överklagbara.