Rättsliga krav på beredskapsplanering

Myndigheter, kommuner och regioner har särskilda krav på planering, samverkan och informationsdelning inför och vid höjd beredskap.

  • Statliga myndigheter

    I förordningen om statliga myndigheters beredskap (beredskapsförordningen) finns bestämmelser om uppgifter som statliga myndigheter under regeringen har inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Syftet är att myndigheterna genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid höjd beredskap. Bestämmelserna ska bara tillämpas om något annat inte följer av lag eller annan författning.

    Varje myndighet ska

    • identifiera samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde,
    • kontinuerligt analysera om det inför eller vid höjd beredskap finns sårbarhet och hot eller risker som allvarligt kan hota, skada eller försämra förmågan till den samhällsviktiga verksamheten inom ansvarsområdet,
    • bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den egna samhällsviktiga verksamheten,
    • verka för att andra aktörer inom ansvarsområdet också bedriver ett sådant arbete,
    • minst vartannat år värdera och sammanställa resultatet av analysarbetet enligt föregående delar i en risk- och sårbarhetsanalys. Denna analys ska även omfatta vilka åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats samt en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte.

    Vidare ska varje myndighet i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav, vilket innefattar

    • att planera för att myndigheten vid höjd beredskap ska fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.
    • att samverka med de övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda.
    • att ansvara för att personal som är krigsplacerad vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

    Varje myndighet ska även

    • på förfrågan från Regeringskansliet lämna den information som behövs för samlade lägesbilder
    • på förfrågan från Myndigheten för civilt försvar lämna den information som behövs för att Myndigheten för civilt försvar ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt sin instruktion. När det gäller det civila försvarets stöd till det militära försvaret ska information endast lämnas i fråga om den eventuella påverkan stödet har på möjligheterna att tillgodose civila behov av samhällets resurser.

    Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap

  • Beredskapsmyndigheter

    Beredskapsmyndigheter är statliga myndigheter med ansvar inom en eller flera viktiga samhällsfunktioner och vars verksamhet har särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvaret. Av bilaga 1 till beredskaps¬förordningen framgår vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheten.

    Beredskapsmyndigheterna ska

    • ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.
    • verka för att övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda utvecklar sin förmåga i dessa avseenden.
    • att planera, öva och utbilda personal
    • ha de planer som i övrigt behövs för att under höjd beredskap kunna övergå till krigsorganisation
    • att planera för att - efter beslut av regeringen - kunna påskynda nödvändiga åtgärder inför höjd beredskap.

    Beredskapsmyndigheterna ska senast vid utgången av september månad varje udda årtal lämna en sammanfattande redovisning (risk- och sårbarhetsbedömning) baserad på risk- och sårbarhetsanalysen till Regeringskansliet och Myndigheten för civilt försvar.

    Bedömningen ska innehålla

    • uppgifter om de åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen,
    • en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte och
    • hur dessa åtgärder ska prioriteras.

    Beredskapsmyndigheterna ska inför och vid höjd beredskap även lämna underlag till följande aktörer:

    • Myndigheten för civilt försvar
    • Försvarsmakten
    • de civilområdesansvariga länsstyrelserna för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser.
  • Sektorsansvariga myndigheter

    De flesta beredskapsmyndigheter ingår även i beredskapssektorer, och en beredskapsmyndighet är ansvarig för varje beredskapssektor. Det finns 12 beredskapssektorer. Av bilaga 1 till beredskapsförordningen framgår vilka sektorerna är, vilka myndigheter som är sektorsansvariga och vilka övriga beredskapsmyndigheter som ingår i varje sektor.

    En sektorsansvarig myndighet ska inom sin beredskapssektor

    • leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid höjd beredskap
    • driva på arbetet inom beredskapssektorn
    • stödja beredskapsmyndigheterna
    • verka för att uppgifter och roller inom beredskapssektorn tydliggörs
    • verka för att de åtgärder som beredskapsmyndigheterna inom beredskapssektorn vidtar är samordnade med de åtgärder som andra beredskapsmyndigheter och Försvarsmakten vidtar
    • verka för att samverkan med näringslivet sker i den utsträckning det behövs.

    De beredskapsmyndigheter som ingår i en beredskapssektor ska inför och vid höjd beredskap till den sektorsansvariga myndigheten

    • lämna en risk- och sårbarhetsbedömning
    • lämna den information som behövs för att den sektorsansvariga myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter att samordna åtgärder och driva på arbetet i sektorn.
  • Civilområdesansvariga myndigheter

    I förordningen om civilområdesansvariga länsstyrelser (Civo) regleras närmare hur de ska genomföra sin planering.

    Civo ska inför höjd beredskap inom civilområdet

    • verka för att totalförsvaret under höjd beredskap har en enhetlig inriktning
    • ta initiativ till att samordna planeringen mellan statliga myndigheter och Försvarsmakten
    • samverka med Försvarsmakten i frågor som rör totalförsvaret
    • stödja länsstyrelsernas planering och förberedelser inom respektive län
    • ta initiativ till åtgärder för att hålla samman planering och förberedelser av civila aspekter av värdlandsstöd.

    Länsstyrelser ska även lämna en risk- och sårbarhetsbedömning till Civo.

    Förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser

Senast granskad: 5 oktober 2026