Folkrätt och krigets lagar i totalförsvaret
Folkrätten och krigets lagar ställer krav på totalförsvaret. Här beskrivs centrala regler och principer för planeringen inför väpnad konflikt.
Folkrättens regler och principer
Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på överenskommelser och sedvanerätt (staternas praxis, kombinerad med en rättsövertygelse om att det är bindande regler).
Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Krigets lagar i svensk rätt
Den internationella humanitära rätten, även kallat krigets lagar, har bland annat införts i svensk rätt genom totalförsvarets folkrättsförordning. Av förordningen framgår bl.a. att myndigheter redan i fredstid ska förbereda utmärkning av personal och materiel, genom användande av särskilda kännetecken som är skyddade genom den internationella humanitära rätten. I lagen om undanförsel och förstöring finns det även regler för att förhindra att egendom av betydelse för totalförsvaret eller egendom av historisk eller kulturell betydelse går förlorad i en motståndares händer. Därutöver finns den nationella upplysningsbyrån som ska upprättas vid en väpnad konflikt för att registrera krigsfångar och andra skyddade personer.
Grundläggande principer i krigets lagar
Inom den internationella humanitära rätten finns tre grundläggande principer som är centrala för beredskapsplaneringen. Distinktionsprincipen innebär att de stridande parterna alltid måste skilja mellan militära mål och civila personer och objekt, och att anfall endast får riktas mot militära mål. Enligt proportionalitetsprincipen kan ett anfall mot ett militärt mål ändå vara i strid mot reglerna, om det finns en risk att det orsakar skador på civila och civil egendom på ett sätt som inte står i proportion till den militära fördelen. Enligt försiktighetsprincipen ska de stridande iaktta alla rimliga försiktighetsåtgärder för att undvika skador på civila och civila objekt.
Mer om folkrätt på Röda Korsets webbplatsMer om folkrätt på regeringen.seFN-stadgan
Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:112)
Lag (1992:1402) undanförsel och förstöring
Förordning (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar mm rörande krigsfångar och andra skyddade personer.