Socialtjänst: Beskrivning, ansvar och roller

Vid sidan av det övergripande ansvaret har socialtjänsten ett särskilt ansvar för vissa grupper, bland dem barn, unga och äldre samt personer med funktionsnedsättning, personer med missbruksproblem samt anhörigvårdare och brottsoffer (5 kap. SoL).

I kommunens ansvar ingår att handlägga ansökningar om bistånd och anmälningar om oro som inkommer till kommunen och utifrån det utreder socialtjänsten och fattar beslut om insatser. Insatserna kan sedan utföras i kommunal eller privat regi. Barnets bästa ska särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn.

Ekonomiskt bistånd utgör samhällets yttersta skyddsnät och kan beviljas om behovet av försörjning inte kan tillgodoses på något annat sätt. Utgångspunkten för biståndet är att tillförsäkra befolkningen en skälig levnadsnivå, vilken preciseras i riksnormen för försörjningsstöd och i lokala riktlinjer. Försörjningsstöd ansöks och handläggs normalt för en månad i taget.

Lagen (2016:1145) om valfrihet, LOV, innebär att den enskilda personen ges möjlighet att välja leverantör av en viss tjänst bland de leverantörer som godkänts och som socialtjänsten tecknat avtal med. Det är frivilligt för kommunen att erbjuda valfrihet, vilket innebär att det finns kommuner som inte gör det. Det finns också kommuner som har valfrihet inom vissa delar av sina utförarverksamheter. I valfrihetssystemet kan ingå till exempel hemtjänst, boenden, familjerådgivning och dagverksamheter.

Socialtjänstens verksamhet kan bedrivas i kommunal eller enskild regi. Oavsett vem som ansvarar för verkställigheten är det den ansvariga nämnden som ska försäkra sig om att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och att reglera ansvaret för god kvalitet i avtal med den som bedriver verksamhet.

Kommunen kan bedriva krisstöd med utgångspunkt i 2 kap. 1 § SoL, där det anges att kommunen har det yttersta ansvaret för att människorna som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunerna har olika modeller för att organisera krisstöd i samband med särskilda händelser. Många kommuner har via socialtjänsten organiserat särskilda krisstödsgrupper för psykisk och social om-sorg, i vissa fall benämnda POSOM-grupper. Krisgrupperna består ofta av representanter för socialtjänsten, räddningstjänsten och skolan samt resurspersoner från trossamfund, frivilligorganisationer, polisen med flera.

Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri – KcKP, medsci.uu.se

Regionen ansvarar för till exempel hälso- och sjukvård och regional samt lokal kollektivtrafik i länet.

Lokala samverkansavtal ska finnas mellan regionen och kommunen som beskriver ansvars-och rollfördelning samt vilka samverkansformer kring patienten som kan användas. Vidare bör möjliga förbättringsområden anges. Exempel på avtalsområden är kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende, samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt inom missbruks- och beroendevård.

Regionen ska kunna erbjuda krisstöd till den som drabbats av eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa till följd av den allvarliga händelsen (SOSFS 2013:22). Regionen är dessutom skyldig att inrätta krisstöd för drabbade som vistas på sjukhus. Samverkan bör ske mellan regionen och kommunens krisstöd.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är kunskapsmyndighet för vård och omsorg och tar fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik samt gör uppföljningar och utvärderingar. Socialstyrelsen stödjer även utvecklingen av e-hälsa, utfärdar legitimationer, delar ut statsbidrag och stödjer kommuners och regioners krisberedskap och katastrofmedicin. Socialstyrelsen har också beredskap inför särskilda händelser och vid behov samordnar myndigheten delar av hälso-och sjukvårdens insatser.

Socialstyrelsen redovisar årligen öppna jämförelser av krisberedskap inom socialtjänst. De områden som ingår mäter förutsättningar för kvalitet och redogör för om kommunen har aktuella planer och rutiner för krisberedskaps-arbetet, innefattande kontinuitetshantering, evakueringsplaner och beredskapsplaner för höga temperaturer.

Öppna jämförelser av krisbe-redskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, socialstyrelsen.seInspektionen för vård och omsorg

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning. Tillsynen innebär att IVO granskar om en viss verksamhet ger vård och omsorg med god kvalitet och säkerhet. Syftet med IVO:s tillsyn är att bidra till en säkrare och bättre vård och omsorg.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Myndigheten stödjer och utvecklar samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Myndigheten övervakar smittsamma sjukdomar nationellt, tar fram och förmedlar kunskap om smittskydd samt ger vägledning åt verksamhetsansvariga i olika verksamheter. Folkhälsomyndigheten har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och samordnar smittskyddet på nationell nivå. Myndigheten tar fram föreskrifter, rekommendationer och vägledningar för att säkerställa ett effektivt smittskyddsarbete.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har i uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter, inspekterar arbetsplatser och sprider information om arbetsmiljöregler.

Lokala riskbedömningar är centralt både i arbetsmiljöarbetet och i arbetet med patient-säkerheten. Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga risker i arbetet, enligt arbetsmiljö-lagen. Arbetsgivaren ska göra lokala riskbedömningar och tillsammans med personalen gå igenom vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur de ska minimeras.

Polismyndigheten

Polisens övergripande uppdrag är att bidra till ett samhälle där fler känner sig trygga och där färre utsätts för brott. De ska tillsammans med övriga myndigheter inom och utom rättsväsendet genom sina insatser bidra till att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Samverkan mellan socialtjänst och polis sker till exempel genom SIG (social insatsgrupp) eller SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamhet).

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen samt migrationsdomstolarna. Förvaltningsrätten är första instans bland förvaltningsdomstolarna och avgör om det finns skäl att fatta beslut om vård med stöd av LVU och LVM. Förvaltningsrätten är även första instans som prövar överklaganden av beslut om bistånd enligt SoL, besluten kan till exempel gälla vård, behandling, hemtjänst eller försörjningsstöd.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för insatser mot arbetslöshet och är en viktig samverkanspart för socialtjänsten när det gäller stöd och insatser för att arbetslösa personer ska bli självförsörjande. Den som är arbetslös har under vissa förutsättningar rätt till ekonomiskt stöd i form av arbetslöshetsersättning från a-kassa, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Migrationsverket

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehålls-tillstånd, arbetstillstånd, visering, medborgar-skap och återvandring. I Migrationsverkets uppdrag ingår att erbjuda asylsökande boende och pengar till mat under tiden de väntar på besked i sitt ärende. Myndigheten anvisar även kommuner som ska ordna boende för ensamkommande barn, enligt lagen om mottagande av asylsökande. Migrationsverket betalar också ut statlig ersättning till kommuner och regioner för vissa kostnader för personer som fått uppehållstillstånd. Sedan 2016 anvisar Migrationsverket dessutom nyanlända till kommuner för bosättning.

Försäkringskassan

Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. Exempel på förmåner är föräldrapenning, sjukpenning, etableringsersättning, assistansersättning och omvårdnadsbidrag.

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera och betala ut den allmänna pensionen samt bostadstillägg och efterlevandepension.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys analyserar och följer upp vården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Myndigheten tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer till beslutsfattare rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning. Arbetet ska bidra till att förbättra och effektivisera vården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet är en kunskapsmyndighet som främjar genomförandet av funktionshinderspolitiken genom att utveckla och sprida kunskap om hinder för delaktighet samt stödja ansvariga samhällsaktörer.

 

Frivilliga

Frivilligorganisationer och det lokala civilsamhället är viktiga för socialtjänstens kris-beredskap och kan ingå i kommunens krisorganisation. Socialtjänsten kan inventera vilka frivilliga aktörer som finns i kommunen och undersöka deras möjlighet att stötta vid en händelse eller kris.

I många kommuner finns Frivilliga resurs-grupper (FRG) som kan vara ett sätt för kommunen att organisera frivilliga som kan stödja kommunens hantering av kriser. På lokal nivå utses en FRG-ansvarig med uppgift att rekrytera och utbilda medlemmar från olika frivilliga försvarsorganisationer till kommunens FRG.

Det är upp till respektive kommun att avgöra om man vill ha en FRG och vilka uppgifter den i så fall ska ha. Frivilliga kan till exempel stötta socialtjänsten med informationsspridning, samverkan och ledning, första hjälpen samt krisstöd.

Vägledning för frivilligsamverkanFrivilliga försvarsorganisationer

Trossamfund

Många trossamfund gör viktiga insatser vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor i behov av stöd efter särskilda händelser. Svenska kyrkan har en lång tradition av att vara en samlingspunkt vid kriser, men i takt med att Sverige blivit allt mer mångkulturellt har andra trossamfund kommit att dela den rollen med Svenska kyrkan.

Det kan vara viktigt för drabbade och anhöriga att få prata med någon som förstår såväl sorgen som den drabbades språk, kultur och trosuppfattning. Ritualer och ceremonier kan kännas särskilt viktiga efter en traumatisk händelse. Trossamfundens lokaler kan också vara lämpliga samlingsplatser för att erbjuda stöd och förmedla information.
Center för trossamfundsfrågor på Myndigheten för civilsamhälle och ungas webbplats