Kultur, fritid och evenemang: Beskrivning, ansvar och roller

Kommunerna ansvarar för folkbiblioteken. Det ska finnas folkbibliotek i varje kommun. Dessa bibliotek ska vara tillgängliga för alla och erbjuda bland annat kostnadsfri utlåning under en viss given tid. Det allmänna biblioteksväsendet ska främja intresset för olika sorters kunskap, för demokrati och fri åsiktsbildning, samt för kulturell verksamhet i övrigt (bibliotekslagen 2013:801).

Kommunerna är även en viktig del i arbetet med kulturarv och kulturmiljön. Kommunerna ger bygglov, planerar markanvändning, tillhandahåller kommunarkiv, driver kommunala museer, fördelar bygdemedel och samverkar med lokala kulturföreningar för att ge några exempel. Det finns inte någon särskild lagstiftning för förvaltning och bevarande av världsarven i Sverige. Skyddet finns inom be-fintlig lagstiftning. Således kan vissa uppdrag kopplat till förvaltning av Sveriges världsarv falla på kommunerna där världsarven ligger.

Världsarv i Sverige, raa.seAlla evenemang som äger rum genomförs inom en kommuns geografiska område på ett eller annat sätt. Det innebär att även om en kommun inte är arrangör av en konsert eller ett idrottsevenemang så har kommunen ändå vissa grundläggande skyldigheter. Socialtjänstlagen pekar på att den kommun där en person vistas har ett ansvar för att enskilda personer får det stöd de behöver i akuta situationer. Vid en händelse som exempelvis ett terrordåd måste därför den kommunen där evenemanget genomförs erbjuda stöd till drabbade enskilda i det akuta skedet (socialtjänstlagen 2001:453, 2 kap.). Detta kan handla om psykiskt och socialt stöd i form av att få samtala med någon om sina upplevelser eller möjligheten att kunna kontakta en anhörig. Det är ofta socialtjänsten hos kommunerna som erbjuder detta stöd.

Det behöver inte vara ett evenemang för att kommunen ska kunna gå in och stötta en enskild som behöver hjälp vid en extraordinär händelse eller samhällsstörning. Alla personer som vistas i en kommun utan att vara bosatta där omfattas av detta skyddsnät. Således är alla turister som drabbas av en extraordinär händelse inkluderade.

Enligt lagen om skydd mot olyckor ska kommunerna ”se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder” (lagen 2003:778 om skydd mot olyckor, 3 kap.). Arrangören för ett evenemang bör säkerställa att den på ett eller annat sätt fört dialog med räddnings-tjänsten om brandskyddet för evenemanget. Räddningstjänsten kan ge rekommendationer för brandskyddet, utbilda personal på plats i hur brandsläckare används och tillsyna eventuella brandfarliga varor såsom gasol. Det är dock arrangören som är ansvarig för det systematiska brandskyddsarbetet.

Kommunernas miljö- och hälsoskydd ska även se till att evenemanget sköter hygienen på serveringar och möjligheten till hygien på toaletter. Deltagarna eller kunderna ska kunna tvätta händerna och få tillgång till rent dricksvatten. Miljö- och hälsoskydd utövar alltså tillsyn och utfärdar tillstånd vid evenemang. Vidare utfärdar kommunen alkoholtillstånd och kan vara behjälplig om det finns behov av att stänga av gator eller liknande vid evenemangets genomförande.

Regionerna har en viktig roll inom kulturen. De ansvarar för regional biblioteksverksamhet (bibliotekslagen 2013:801) och regional museiverksamhet (museilagen 2017:563). De ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Regionerna fördelar även statliga medel för att främja regional och lokal kultur. Detta kallas för kultursamverkansmodellen och nästan alla regioner har infört modellen. De ska ta fram en kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten inför fördelningen av de statliga medlen. Regionerna ger även anslag till och kan vara huvudmän för folkhögskolorna som bedriver mycket arbete med olika aspekter av kultur. Det är dock frivilligt för regionerna om de vill vara huvudman för en folkhögskola.

Läs mer om kultursamverkansmodell, kulturradet.se
https://www.kulturradet.se/i-fokus/kultursamverkansmodellen/om-kultursamverkansmodellen/

Regionen och kommunerna inom ett län ansvarar gemensamt för den regionala kollektivtrafiken. De får dock komma överens om att antingen regionen eller kommunerna ska bära ansvaret. Fungerande kollektivtrafik är en viktig del i ett väl arrangerat evenemang. Fungerar inte in- och utflödet av personer till ett evenemang kommer upplevelsen av evenemanget i stort att försämras och risken för olyckor kommer öka. Vid ett stort evenemang bör arrangören föra samtal med den som är ansvarig för kollektivtrafiken (kommunen eller regionen) om så kallade förstärkningsturer. På det sättet säkerställs att det går fler bussar eller tåg förbi de hållplatser som berörs av evenemanget. Det är dock kollektivtrafikaktören som har det formella ansvaret att hantera problemen om det är många personer som vill kliva på vid samma hållplats (lagen 2010:1065 om kollektivtrafik).

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet i enlighet med kulturmiljölagen (1988:950). De kan utse fornlämningar och byggnadsminnen, samt om en verksamhetsutövare vill ändra något i den befintliga kulturmiljön måste de söka tillstånd hos länsstyrelsen. Myndigheten är även operativ tillsynsmyndighet när det gäller natur- och kulturvärden i jordbruket. De granskar och samråder också med kommuner om översikts- och detaljplaner samt kan vara rådgivande i kommuners kulturmiljöutredningar. Som exempel på aktiviteter länsstyrelserna gör inom området kan nämnas att Länsstyrelsen Värmland har ett nätverk för evenemangssäkerhet i sitt län.

Tillsyn av natur- och kulturvärden i jordbruket, jordbruksverket.se

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturarvet (förordning 2014:1585 med instruktion för Riksantikvarieämbetet). Kulturarv är alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan, till exempel lämningar, föremål, miljöer, verksamheter eller traditioner. Kulturmiljö är hela den av människan påverkade miljön och kan om-fatta en enskild anläggning, en bygd eller en region. Myndigheten leder arbeten och deltar i samarbeten och projekt kring kulturarv och kulturmiljö, både inom landet och internationellt. De fördelar bidrag och forsknings-anslag samt främjar kunskap inom området och de har ett särskilt ansvar för museifrågor. De ska vara pådrivande och stödjande inom kulturmiljöarbetet. De fattar också beslut om revideringar och om nya områden ska komma till eller om områden ska utgå inom riksintresse för kulturmiljövården.

Andra exempel på statliga myndigheter som hanterar frågor som berör kulturarv och kulturmiljö är Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Riksintressen för kulturmiljövården, raa.se

Statliga insatser för att främja kommunalt kulturmiljöarbete, raa.se

Statens konstråd

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. De ska bland annat medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer (förordning 2007:1188 med instruktion för Statens konst-råd). Statens konstråd har tillsyn över statliga myndigheters och organs vård av konstverk som ägs av staten. De kan stötta kommuner i olika projekt kopplat till offentlig konst.

Kulturrådet

Kulturrådet är en myndighet som främjar utvecklingen av kultur samt informerar om och ger bidrag till kultur. De verkar för att de kulturpolitiska målen uppnås. Kärnan i deras arbete är att främja yttrandefriheten och den konstnärliga friheten. De arbetar också för att sprida kunskap och främja intresset för böcker, intresset för kulturskolan och allas lika tillgång till kultur. De fördelar även medel till bland annat kommuner för kulturskolor och andra aktiviteter. Kulturskolor kan bland annat söka medel för att utöka sin verksamhet till flera platser i en kommun eller för att en befintlig kulturskola ska kunna vidga sin verksamhet och hitta nya inriktningar.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor jobbar med ungas levnadsvillkor och det civila samhällets förutsättningar. Deras huvuduppdrag är att verka för att de ungdomspolitiska målen uppfylls och för att öka kunskapen om det civila samhället hos offentliga aktörer samt främja samverkan mellan myndigheter och det civila samhället. De ger även bidrag till bland annat föreningsliv och i viss del till kommuner. De bidrar även med kunskapsstöd om bland annat lagstiftning och hur arbetet med inkludering kan se ut i exempelvis en förening. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har även Center för trossamfundsfrågor som arbetar med relationen mellan staten och trossamfunden i Sverige.

Kungliga biblioteket

Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek. Samlingarna sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden och växer för varje dag. De samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut i Sverige – från handskrifter, böcker och tidningar till musik, tv-program och bilder. De varken värderar eller sållar bland det material de samlar in. Allt sparas som det är, oavsett form och innehåll. Ytterst handlar uppdraget om demokrati, jämlikhet och fri åsiktsbildning. Kungliga biblioteket ska ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Bland annat tar de fram Sveriges officiella biblioteksstatistik, som presenterar fakta från bibliotek i hela landet. De samordnar också arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Målet är att resultatet av skattefinansierad forskning ska vara fritt att läsa, ladda ner och sprida. Dessutom administrerar och utvecklar Kungliga biblioteket den nationella bibliotekskatalogen Libris. Den innehåller miljontals titlar – böcker, tidningar, tidskrifter och bilder – från cirka 500 svenska bibliotek. De flesta av Kungliga bibliotekets besökare är studenter och forskare, men alla är välkomna. Det mesta av materialet behöver beställas fram i förväg och kan endast studeras på plats i biblioteket i Stockholm.

Polismyndigheten

Polismyndigheten beviljar tillstånd för evenemang som är öppna för allmänheten, till exempel marknader, stadsfester och idrottsevenemang på offentliga platser. Ansökningsblanketter finns på deras webbplats. De har även den brottsutredande rollen vid inträffade händelser.

Sök tillstånd för offentlig tillställning, polisen.se

År 2020 var cirka en av tre svenskar som är äldre än sexton år aktiva i en förening. Över 900 000 personer är aktiva i en förening inom idrott eller friluftsliv och nästan 400 000 personer är aktiva inom en kultur-, musik-, dans- eller teaterförening. Det finns också fackföreningar, hembygdsföreningar och religiösa föreningar som har aktiva medlemmar. Många personer är också aktiva i flera föreningar samtidigt. Att ha en meningsfull fritidssysselsättning är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Det kan vara en av få platser där ungdomen får möta ansvarstagande vuxna och umgås i en miljö där de får växa på sitt sätt. Det kan också vara i sin förening som en person för första gången får möta och diskutera frågor kring demokrati. Där blir kultur- och fritidssektorn, genom föreningslivet, en viktig demokratibärande funktion.

Många elitföreningar bedriver också ett socialt arbete som sträcker sig ut i lokalsamhället. Som exempel bedriver flera elitklubbar i fotboll ett socialt arbete i de områden där de har verksamhet eller arenor. Rapporten ”Fotbollsplanen mitt i byn” har tagits fram och den beskriver det sociala arbetet som fyra fotbollsklubbar bedriver för att göra lokalsamhället bättre. Skriften innehåller även ett försök till uppskattning av vad det sociala arbetet inne-bär för ekonomiska fördelar för samhället i stort. Det handlar om allt ifrån jobbmässor där supportrar som står långt ifrån arbetsmarknaden får möjlighet att umgås med klubbarnas sponsorföretag och diskutera till att spela fotboll. Detta har lett till att hundratals personer fått jobb. Vissa klubbar bedriver verksamhet med lokala skolor där eleverna får spela fotboll på skoltid, men som även ställer krav på att eleverna lyckas i skolan för att de ska få fortsätta spela fotboll tillsammans med klubben på skoltid. Något som förbättrat skolresultaten i de skolor som är med i projektet. Samverkan mellan kommuner och föreningar kan således ge positiva mervärden för samhället i stort.

Rapport – Fotbollsplanen mitt i byn, svenskelitfotboll.se

Svensk biblioteksförening är exempel på en ideell medlemsdriven organisation. De arbetar för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner och för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter i samhället. Detta sker genom att de bland annat svarar på remisser på området samt att de arbetar för att stärka den lagstiftning och de styrande dokument som finns inom biblioteksväsendet. Många av medlemmarna är bibliotekarier och erbjuds kompetensutveckling genom bland annat resestipendier, utvecklingsbidrag och nätverkande.

Inom frivilligverksamheter och föreningsliv finns det mycket resurser. Utvärderingar efter inträffade samhällsstörningar och extraordinära händelser har visat att offentliga aktörer – både kommuner och statliga myndigheter – skulle kunna nyttja frivilliga resurser i större utsträckning.

Besten besegrad – utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 2018, fhs.seUnder covid-19-pandemin stöttade Frivilliga resursgrupperna (FRG) och ideella organisationer kommuner över hela landet med att handla mat och hämta ut medicin åt personer i en riskgrupp för att nämna ett exempel.

Eftersom frivilliga är en stor resurs att tillgå kan det vara klokt att redan innan en extraordinär händelse sker planera för hur hanteringen och organiseringen av frivilliga i kommunen ska se ut. Några frågor att ställa kan vara:

• Vilka uppgifter ska de frivilliga sköta?
• Hur ser försäkringsansvaret för de frivilliga ut?
• Vill kommunen anställa frivilliga själva genom anställningsavtal eller vill
  kommunen hellre att frivilliga kommer från en redan existerande förening eller organisation?

Myndigheten för civilt försvar har guider om hur kommuner kan tänka när de vill sluta avtal med frivilliga för stöd under extraordinära händelser. Även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har en modell för hur offentliga aktörer kan samverka med civilsamhället.

Starkt frivillgstöd till kommunernaPersonalförstärkning från utbildade frivilliga – kommuner och regionerSamverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället, mucf.se

De frivilliga försvarsorganisationerna i Sverige (18 stycken) har särskilda uppdrag på beredskapsområdet i enlighet med frivillig-förordningen. Kommuner kan ha avtal på olika sätt med frivilliga försvarsorganisationer för att få förstärkning vid extraordinära händelser och samhällsstörningar (förordning 1994:524 om frivillig försvarsverksamhet).
Bland annat åtog sig Svenska Röda Korset under covid-19-pandemin år 2020 att samordna stöd till kommuner som inte hade FRG-grupper. Detta gjordes genom att de mottog önskemål om stöd från kommuner och sedan skickade det vidare till Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset eller Sveriges Stads-missioner, beroende på vilken förening som hade verksamhet i den berörda kommunen.

Många kommuner har dock FRG-grupper. Dessa består av utbildade frivilliga från de olika frivilliga försvarsorganisationerna som samlas under en paraplyorganisation i form av Sveriges Civilförsvarsförbund. Det är frivilligt för kommunerna om de vill ha en FRG-grupp eller inte. Dessa grupper kan användas till allt från att transportera personer och informera allmänheten under samhällsstörningar till att hjälpa administrativt i en krisledningsstab. Civilförsvarsförbundet får pengar från Myndigheten för civilt försvar för att utbilda FRG-grupper.

Läs mer om Frivilliga resursgruppen, civil.se

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nätverk för regionala kulturchefer och andra nätverk för kommunala kultur- och fritidsförvaltningschefer. I dessa nätverk utbyts erfarenheter och det diskuteras aktuella utmaningar inom sektorerna.