Fysisk planering: Risker och sårbarheter

Genom kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys (MSBFS 2015:5) uppmärksammas olika risker, som bland annat kan utgöra underlag vid arbete med fysisk planering enligt PBL och annat kommunalt arbete där frågorna kan behöva tas om hand. Det är till exempel viktigt med en löpande dialog mellan ansvariga i byggnadsnämndens förvaltning för de olika processerna inom fysisk planering enligt PBL och ansvariga för RSA.

Risk- och sårbarhetsanalyser kan utformas på ett flertal olika sätt, men är i huvudsak relativt övergripande.

Det är också viktigt att specifika risker utreds mer grundligt vid behov. Exempel på kompletterande utredningar/analyser är översvämnings- och skyfallsutredningar, utredningar om värmebölja, ras och skred, farligt gods, antagonistiska hot eller risker kring farliga verksamheter, som alla på olika sätt kan påverka kommunens planering.

Att samarbeta och föra dialog om riskfrågor under planprocessernas olika skeden är av stor vikt. Risker bör dels tas upp på en övergripande nivå i översiktsplanen där strategiska frågor uppmärksammas, dels mer detaljerat vid arbete med detaljplaner och i bygglov.
Vägledning om riskhantering i plan-läggning och byggande, www.boverket.seRiskhänsyn i fysisk planering

Olika verksamheter medför olika störningar och risker, såsom utsläpp av farliga ämnen eller trafikrisker. Genom en medveten planering och kontinuerlig dialog mellan aktörer och funktioner kan många av dessa störningar och risker reduceras eller elimineras.

I första hand gäller det att lokalisera störande och störningskänsliga verksamheter åtskilda från varandra. Om det av olika skäl inte går att upprätthålla tillräckliga avstånd kan det ibland vara möjligt att skapa förutsättningar för den avsedda markanvändningen genom andra typer av säkerhetshöjande åtgärder.
Detta kan ske i form av exempelvis fysiska skyddsanordningar mellan verksamheterna och genom reglering av byggnaders användning, placering, utformning och utförande.

Storskalig kemikaliehantering omfattas av seveso-lagstiftningen. Även övriga verksamheter som hanterar större mängder farliga ämnen och som vid en händelse kan påverka omgivningen måste tas hänsyn till i den fysiska planeringen.

Farliga verksamheter omfattas inte endast av sådana med kemikaliehantering utan är generellt verksamheter som kan medföra påverkan på närliggande områden och innebära allvarliga skador på människor och miljö. Boverket tillhandahåller ett antal vägledningar och underlag som kan fungera som ett generellt stöd för att hantera tekniska olycksrisker i samband med den fysiska planeringen.

Det finns en mängd risker i form av natur- och klimatrelaterdade olyckor, exempelvis översvämningar från hav och vattendrag eller skyfall, torka och bränder, värmeböljor eller ras och skred som innebär utmaningar idag och som riskerar att förvärras i framtiden.
Konsekvenserna av klimatförändringarna ska redan idag tas hänsyn till inom den fysiska planeringen. Arbetet med frågorna blir allt mer omfattande, dels genom lagkrav (2010:900 2 kap. 5 § samt 3 kap. 5 §), dels genom att kunskapen och medvetenheten om riskerna ökar. Eftersom natur- och klimatrelaterdade händelser påverkar den fysiska miljön och många olika aktörer är ett brett arbete med sådana risker nödvändigt för att komma framåt.

I samband med kommunens översikts- och detaljplanering, kan risker för det som byggs i framtiden minskas även om översiktsplanen på en övergripande nivå ska hantera risker för natur- och klimatrelaterdade händelser även
i befintlig miljö. Genom dialog och andra processer med berörda aktörer kan risker i den befintliga miljön minimeras. Här behöver exempelvis fastighets-, gata- och parkfunktionen samt liknande funktioner i kommunens organisation samarbeta med ansvariga för olycks- och krisberedskap.

Naturolyckor och klimatAnpassa till klimatförändringar – information från svenska myndigheter, klimatanpassning.se

Begreppet värmebölja definieras av SMHI som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck”. Värmeböljor kan leda både till olika konsekvenser för samhället i stort men även för människor och då främst utsatta grupper som exempelvis barn, sjuka och äldre. Värmeböljor, dess omfattning och extremt höga temperaturer väntas öka i framtiden.
Till följd av detta finns behov av att hantera frågan inom fysisk planering för att minska konsekvenserna för nytillkommande bebyggelse. Myndigheten för civilt försvar tillhandahåller en karttjänst med nationell värmekartering. Värmekarteringen är användbar för att identifiera både bebyggelseområden med höga temperaturer och var det finns områden där det går att få svalka.

Beredskap för värmeböljaTillsynsvägledning naturolyckor, boverket.seStadsklimatet – åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden, foi.seHöga temperaturer och värmebölja, boverket.seVärmebölja, klimatanpassning.se

Ras är händelser där sand, grus eller sten kommer i rörelse medan skred istället inne-bär att sammanhängande jordmassor blir rörliga. Jordarterna har stor betydelse för hur stor risken är för skred, bland annat är lerjordar känsliga och på platser med sådana jordar är risken för skred därmed högre, mer specifikt om de finns i anslutning till vatten. Ras och skred väntas öka i samband med ett förändrat klimat samtidigt som människans påverkan på en plats också kan förändra markförhållandena.

I plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap. 5 § finns bestämmelser om att hänsyn ska tas till jord-, berg- och vattenförhållandena samt risken för olyckor, översvämning och erosion vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. En olycka är en plötslig och oväntad händelse, där ingår ras och skred. På grund av att ras och skred väntas bli mer vanligt förekommande i framtiden (på grund av klimatförändringarna) finns det ett stort värde av ett utvecklat arbete med frågorna inom kommunen. Detta inte minst för att minska riskerna för påverkan på människor, miljö, exploaterad/bebyggd yta, bebyggelse och infrastruktur vid ras eller skred.

Tillsynsvägledning naturolyckor, boverket.seIdentifiera särskilda riskområden Ras och skredKartunderlag om ras,skred och erosion, sgi.se

Översvämningar uppstår vid höga flöden i vattendrag eller höga vattennivåer i sjöar och hav, när det exempelvis fallit nederbörd under en längre tid, vid snösmältning eller för havets del vid kraftig storm. Översvämningar kan också ske till följd av dammbrott, eller när det tappas en större mängd vatten från dammar under en för kort tidsperiod. När det faller stora nederbördsmängder under en kort tid, 50 mm nederbörd per timme eller minst 1 mm nederbörd per minut, talar man om skyfall. Översvämningar, både till följd av höga flöden i vattendrag, kustöversvämning och skyfall, har alltid funnits men väntas öka i framtiden till följd av klimatförändringar.

Arbetet med översvämningsrisker i Sverige styrs bland annat genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker. Förordningen syftar till att minska ogynnsamma följder av över-svämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Inom arbetet identifieras områden med betydande översvämningsrisk. Kartor tas fram som beskriver översvämningshot samt vilka risker som finns inom områdena. För varje område tas även en riskhanteringsplan fram. I plan-och bygglagen (2010:900) 2 kap. 5 § (punkt 5) finns också bestämmelser som tydliggör att vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion.

Översvämning – stöd för det förebyggande arbetetSkyfall och rotblöta, smhi.se

Översvämningsdirektivet

ÖversvämningsportalenDagvatten i detaljplan, boverket.se

Översvämning, klimatanpassning.se

Referensanläggningar, klimatsakradstad.se

Kommunens arbete mot översvämningar, karlstad.se