Tillsammans för ett mer motståndskraftigt Sverige
Hur kan samhället stå starkare inför kriser, cyberhot och ytterst krig? Det var den centrala frågan när representanter från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle samlades för konferensen Ökad motståndskraft i samhällsviktig verksamhet.
Foto: Myndigheten för civilt försvar/Anders Aalbu
Överdirektör Anna Starbrink betonade att motståndskraft byggs genom samverkan, ansvarstagande och långsiktiga beslut.
Under två dagar i Karlstad diskuterades hur samhällsviktiga verksamheter i Sverige kan stärka sin motståndskraft i ett allt mer osäkert läge.
När Myndigheten för civilt försvars överdirektör Anna Starbrink öppnade konferensen la hon vikt vid att Sverige behöver stärka sin förmåga att stå emot, hantera och återhämta sig från störningar, oavsett om de orsakas av kriser, cyberangrepp, extremväder eller krig.
– Motståndskraft handlar om vår förmåga att hantera det oväntade. Det handlar om att kunna fortsätta leverera inom de viktiga samhällsfunktionerna även när omständigheterna förändras, sa Starbrink.
Kunskap, erfarenheter och konkreta exempel
Konferensen har sitt ursprung i den nationella strategin för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet som regeringen lanserade tidigare i år. Programmet innehöll föredrag om det aktuella omvärldsläget, framtida hot och säkerhetsutmaningar samt hur arbetet med att stärka motståndskraften utvecklas nationellt. Deltagarna fick även ta del av information om nya regelverk och initiativ som ska bidra till ökad robusthet inom samhällsviktig verksamhet. Ett exempel är den nya lagen för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare som förväntas träda i kraft i början av 2027.
Regeringen har också tagit fram en strategi för försörjningsberedskap. Konferensen gav en möjlighet till att understryka att de två strategierna hänger ihop och utveckla hur de två områdena förstärker varandra. Där motståndskraft handlar om förmågan att fortsätta fungera trots störningar handlar försörjningsberedskap om att säkerställa att de resurser som krävs faktiskt finns tillgängliga.
Samverkan stärker beredskapen
Flera programpunkter fokuserade på nätverk, samverkan och praktiska metoder för att utveckla motståndskraft. Exempel presenterades från både offentliga verksamheter och privata företag som arbetar långsiktigt med riskhantering, kontinuitetsplanering och krisberedskap.
Konferensen hade också en stor utställningsyta där Myndigheten för civilt försvar och ett antal andra aktörer kunde presentera sitt arbete med motståndskraft ur olika perspektiv. Det gav också deltagarna möjligheten att utbyta erfarenheter och prata med sakkunniga.
Viktiga steg framåt
Avslutningsvis riktades blickarna framåt mot de utmaningar och möjligheter som väntar de kommande åren. Sektionschef på Myndigheten för civilt försvar, Åsa Anclair, betonade i sin sammanfattning att samordning, planering, kommunikation och kunskapsdelning är avgörande om Sverige ska lyckas stärka vår gemensamma beredskap.
– En återkommande insikt under konferensen har varit hur beroende vi är av varandra. Ju bättre vi förstår våra ömsesidiga beroenden, desto bättre kan vi planera, prioritera och hantera påfrestningar när de uppstår, sa Anclair.
Konferensen arrangerades av Myndigheten för civilt försvar på Karlstad CCC den 29-30 september 2026.