Socialtjänst: Planering, utbildning och övning samt målgrupper

Kontinuitetshantering är en metod som används för att skapa en förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken typ av störning som organisationen utsätts för. Som en del i arbetet kan en eller flera kontinuitetsplaner tas fram. De innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en störning, till exempel vid personalbortfall, uteblivna leveranser av viktiga varor och tjänster eller strömavbrott.

I en kontinuitetsplan kan det bland annat framgå när planen ska aktiveras, hur verksamheten ska arbeta på alternativa sätt under en störning och relevanta kontaktuppgifter. Myndigheten för civilt försvar erbjuder ett samlat metodstöd kring kontinuitetshantering, bland annat genom en webbkurs, vägledningar, förenklade exempel och checklistor.

Läs mer om kontinuitetshantering

En krisplan som beskriver hur verksamheten ska organiseras och ledas under störda förhållanden, extraordinära händelser och kriser bör tas fram på både förvaltningsnivå och inom respektive verksamhet. Förvaltningschefen bör ansvara för att krisplanen tas fram och att den hänger samman med kommunens övergripande krisplan.

En plan för personalförsörjning behöver tas fram för att säkerställa tillgången till kompetens och personal oavsett händelse. Personalförstärkning kan ske genom till exempel omplacering av personal, vikariepool eller genom att anlita pensionärer. Socialtjänsten behöver också ha en planering för hur frivilliga förstärkningsresurser kan användas. Vid större händelser engageras ofta spoantanfrivlliga som vill bidra och genomföra en insats. Kommunen behöver ha rutiner för mottagning av spontanfrivlliga.

Socialtjänstens verksamheter har digitala system för till exempel journalföring, larmlistor, scheman och kontaktuppgifter till brukare och anhöriga. För att upprätthålla verksamheten vid en it-störning ställs krav på reservrutiner som säkerställer att de uppgifter som hanteras i verksamhetssystem även kan nås vid en störning. Det bör finnas med i avtal med leverantörer om ansvarsfördelning och åtgärder vid driftstörningar. Leverantören behöver vara tillgänglig inom den tid som kommunen anger. Det kan handla om telefonsupport inom en viss tid, beredskap med en inställelsetid eller jour-funktioner som ska vara tillgängliga dygnet runt.

I planeringen ingår att se över vilken dokumentation och rutiner som behöver finnas i pappersform, till exempel journaler, läkemedelslistor, beslut, scheman och anhörigas kontaktuppgifter.

Det sker en ökning av användning av välfärdsteknik och hjälpmedel inom kommunal hälso- och sjukvård och omsorg, till exempel genom användandet av lyftar, läkemedelsrobotar och digital tillsyn. Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Satsningar på välfärds-teknik ökar och medför nya arbetssätt som kommunen behöver ha en beredskap för att hantera vid en störning.

För att kunna få vård och omsorg i ordinärt boende är tillgången till el och it avgörande för de som bor i eget boende och som saknar reservkraft. Verksamheten behöver planera för tillgång till alternativa boendeformer.

Störningar i it och el kan också leda till svårigheter att kommunicera både digitalt och via telefon så planeringen behöver även omfatta alternativa kommunikationslösningar inom och mellan verksamheter, såväl som med medborgare, brukare och anhöriga.

Trygghetslarm är en insats för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det innebär att en kommun måste ha tillgång till larm samt personal som kan installera dem och driftsäkra larmen om problem uppkommer. Hemtjänsten åtgärdar trygghetslarm hos äldre som behöver hjälp i en akut situation. Trygghetslarm i bostaden ger möjlighet att snabbt komma i kontakt med kommunens omvårdspersonal. Trygghetslarmet kan också vara kopplat till någon anhörig, närstående eller till räddningstjänsten. Vid en situation där trygghetslarmen inte fungerar kan till exempel tätare tillsyn av larminnehavare krävas.

För att ha beredskap vid störningar i trygghetslarmens funktion kan kommunen ta fram rutiner och handlingsplaner för driftstörningar. Exempelvis hur en driftstörning identifieras, vilket stöd som behövs från kommunens it-funktion eller andra stödfunktioner, hur kontakt med brukare ska hanteras och bemanning av personal vid störningar. Kommunen bör även föra en dialog med leverantören om dennes kontinuitetshantering, hur störningar hanteras och om vilken beredskap som bör framgå i avtalet med leverantören.

Trygghetslarm – en vägledning, socialstyrelsen.se

Vid planering av kriskommunikation för händelser är det viktigt att planeringen innefattar kommunikation på olika språk samt att den är tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Det behöver finnas möjligheter för alla att ta del av relevant och korrekt information.

Kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Socialtjänsten måste säkerställa att lokaler för boenden uppfyller de krav som ställs för att upprätthålla ett bra brandskydd, att behovet av reservkraft ses över, hur värme och kyla ska hanteras med mera.

Kontinuitetshantering – boende: ett förenklat exempelHandbok i kommunal krisberedskap – Kommunala fastigheter och byggnader

Utrymning kan behöva ske av olika anledningar, till exempel brand eller utsläpp av farliga ämnen. Beroende på händelse kan hela eller delar av ett boende behöva utrymmas.

På varje boende ska en organisation för utrymning finnas som beskriver roller och ansvar, till exempel utrymningsledare. Varje våning bör även ha en utrymningsplan som är väl synlig för de som vistas på våningen. I planen bör hänsyn tas till varje enskild persons förmåga samt fastighetens konstruktion. Av utrymningsplanen ska det framgå var återsamlingsplatsen efter den akuta utrymningen finns. Vidare bör tillgång till alternativa lokaler inventeras för att säkerställa boende som kan användas på längre sikt intill dess att ordinarie lokaler kan återställas.

För brukare som får insatser i sin bostad behöver det finnas planering för att utrymma och hän-visa till alternativa boendelösningar vid behov.

Varje boende behöver planera för situationer med obrukbara lokaler som kräver evakuering under längre tid och sammanställa alternativa lokaler i en evakueringsplan. Särskild hänsyn i planeringen behöver tas till personer med skyddad identitet och personer på skyddade boenden för att evakuering ska ske på ett säkert sätt.

Den som bedriver boende är nyttjanderätts-havare och ansvarar för att det finns utrustning för släckning av brand och livräddning vid brand eller annan olycka samt att vidta åtgärder som behövs för att förebygga brand. Den kommunala räddningstjänsten är ansvarig tillsyns-myndighet men kan även bistå verksamheten med rådgivning och stöd i brandskyddsarbetet.

Verksamheten ansvarar också för att inrätta en organisation för det systematiska brand-skyddsarbetet som förtydligar vilka roller och ansvar som ingår, till exempel funktionen brandskyddsansvarig.

Ansvar och systematiskt brandskyddsarbeteStöd till kommuner om stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta

Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt sårbara är riskgrupperna äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning samt personer med viss medicinering. Kommunen bör ha en planering anpassad utifrån olika målgruppers behov. Exempel på vad som behöver finnas tillgängligt är vatten, fläktar och luftkonditionering.

Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner, folkhalsomyndigheten.seHantera värmeböljor – Information om risker och praktiska råd till personer inom vård och omsorg, folkhalsomyndigheten.seKunskapsguiden – Hälsokonsekvenser vid värmebölja, socialstyrelsen.se

Kommunen ansvarar för att säkerställa försörjning av mat till brukare även vid en samhällsstörning. Kommunen bör därför ha en planering för livsmedelsförsörjningen som omfattar prioritering, organisation, bemanning, krisrutiner, lagerhållning och krismenyer. Behovet av lagerhållning av vissa livsmedel bör analyseras för att trygga försörjningsförmågan. I avtal om leveranser av livsmedel och måltider kan krav ställas på att leverantören ska garantera vissa kvantiteter trots störningar.

Måltider i äldreomsorgen, livsmedelsverket.seBeredskap i offentliga kök, livsmedelsverket.seBeredskapshandbok för offentliga måltider, livsmedelsverket.se

För att säkerställa tillgången till dricksvatten bör socialtjänsten samplanera med kommunens VA-verksamhet om behovet och placeringen av nödvatten. Till exempel kan ett äldreboende bli en plats där en nödvattentank ställs upp.
Lokalerna kan också förses med system för trycksättning. Hänsyn behöver tas till att det tar tid innan nödvattenförsörjningen är på plats och fungerar, vilket innebär att en annan lösning behövs för att få tillgång till vatten under tiden.

Om verksamheten får nödvatten genom en nödvattentank behöver de till exempel planera för att ha dunkar att bära in vatten i och att det finns personal som kan bistå med att bära in vattnet.

Verksamheterna behöver planera för att kunna upprätthålla god hygien trots störningar i vattenförsörjningen. Planering behövs för att säkerställa personalens tillgång till arbetskläder, skyddsutrustning, förbrukningsmaterial samt möjligheten till rengöring och tvätt. På motsvarande sätt krävs planering för de boendes personliga hygien i form av sanitetsmöjligheter och tillgång till tvättkräm, handsprit och sanitetslösningar.

Handbok i kommunal krisberedskap – Dricksvatten

Kommunen bör ha en planering för hur personalen ska kunna ta sig till brukare i ordinärt boende även vid störningar i kollektivtrafiken eller på grund av drivsmedelsbrist eller elbrist för laddning av elbilar.

Socialtjänsten ansvarar för att ta emot ansökningar och anmälningar, utreda ärenden och fatta beslut enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Myndighetsutövningen måste upprätthållas även vid kriser eller andra störningar, därför krävs en planering så att beslut kan fattas oavsett händelse eller tidpunkt. För att till exempel upprätthålla utbetalningar av ekonomiskt bistånd behöver socialtjänsten identifiera de arbetsmoment samt externa aktörer som ingår och säkerställa en kontinuitetsplanering vid till exempel störningar i bemanning och utbetalning av bistånd.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om hot och våld i arbetsmiljön är arbetsgivaren skyldig att förebygga att hot- och våldssituationer uppstår i arbetsmiljön. Det kan till exempel röra sig om klienter eller brukare som uppträder våldsamt, hotfullt eller riktar hot via telefon eller sociala medier mot medarbetare eller mot delar av verksamheten. Inom socialtjänsten ska det finnas en handlingsplan som ska vara känd av både politiker och tjänstepersoner. Den ska beskriva exempel på händelser som kan förväntas uppstå, hur de ska hanteras, rapporteras och eventuellt polis-anmälas samt följas upp av den ansvariga chefen.

Hot och våld, arbetsmiljoverket.seHot och våld, arbetsmiljö, skr.se

Socialtjänsten behöver planera för personal-bortfall vid en eventuell pandemi och ha uppdaterad kunskap om hur smittspridningen kan minskas på arbetsplatser och i verksamheter. De måste även nå ut med målgruppsanpassad information till medborgare med särskilt fokus på de grupper som socialtjänsten möter.

Pandemiberedskap. Hur vi förbereder oss – ett kunskapsunderlag, folkhalsomyndigheten.seRutiner kommunal vård och omsorg, sahlgrenska.se

I SoL framgår det att den som vistas i en kommun ska få det stöd och hjälp som hen behöver; i många kommuner planeras detta som krisstöd (POSOM). Socialtjänsten behöver planera för hur det psykosociala krisstödet ska organiseras för att det ska kunna erbjudas oavsett händelse eller tidpunkt.

Socialtjänstens verksamhet kan bedrivas i kommunal eller enskild regi. Oavsett vem som bedriver verksamheten är det den ansvariga nämnden som ska försäkra sig om att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet. Ju tydligare dessa krav framställs i förfrågningsunder-laget desto större är möjligheten att i avtalet beskriva leverantörens åtagande.

Ur ett krisberedskapsperspektiv kan det till exempel handla om att ta reda på hur en huvudman säkerställer driften av ett äldreboende vid ett långvarigt elavbrott eller vid en pandemi med kraftigt reducerad personalstyrka. Andra exempel på tjänster där leverantörers ansvar kan behöva förtydligas utifrån ett krisberedskapsperspektiv är städtjänster, tvätt, fastighetsservice och leveranser av måltider, matvaror och andra förnödenheter.

Krisberedskapsaspekter i offentliga kontrakt, upphandlingsmyndigheten.seUpphandling i akuta situationer, upphandlingsmyndigheten.se

• Är representanter för socialtjänsten involverad i kommunens krisberedskapsarbete?
• Finns det en kompetensförsörjningsplan på kort och lång sikt?
• Erbjuds utbildningar om krisberedskap till chefer så att de har förutsättningar att leda och stödja sina medarbetare under en kris?
• Erbjuds utbildning till personal?
• Genomförs några övningar? Inom kommunen? Med regionen och privata utförare?
• Finns uthållighet för att fortsätta verksamheten på kort och lång sikt?
• Vem är ägare och driftansvarig för digitala verksamhetssystem som används inom socialtjänsten?

• Hur många hushåll eller personer har ekonomiskt bistånd i kommunen?
• Hur mycket betalas ut i ekonomiskt bistånd varje månad?
• Är det vissa datum i månaden som är särskilt kritiska för utbetalningar?
• Hur kan utbetalningar av ekonomiskt bistånd säkerställas vid omfattande strömavbrott eller utan fungerande it-system?
• Hur skulle verksamheten hantera en kraftig ökning av antalet hushåll som ansöker om ekonomiskt bistånd?

• Hur många barn är placerade av kommunens socialtjänst?
• Hur många är placerade i kommunen och utanför, och i vilka placeringsformer?
• Hur skulle en kraftig ökning av antalet barn som socialtjänsten behöver ta emot, utreda och placera hanteras (som under migrationsvågen 2015)?
• Hur skulle förutsättningarna att arbeta rättssäkert med orosanmälningar och insatser till barn påverkas vid omfattande strömavbrott eller utan fungerande it-system?
• Finns evakueringsplaner för HVB-hem och stödboenden? Finns tillgång till alternativa boenden?
• Hur regleras krisberedskap i avtal med privata utförare?
• Vilka samverkansformer finns mellan socialtjänsten och regionen? Med andra myndigheter?
• Vilka samverkansformer påverkas eller behöver aktiveras vid en kris?

• Hur många äldre omfattas av insatser i kommunen?
• Hur många i kommunen har trygghetslarm, hemtjänstinsatser eller boendeinsatser?
• Hur länge fungerar trygghetslarmen utan el?
• Finns andra hjälpmedel som är beroende av el, till exempel lyftar, medicinteknisk utrustning eller välfärdsteknik?
• Hur regleras krisberedskap i avtal med privata utförare?
• Finns det planering för hur socialtjänsten kan nå ut till äldre vid insatser i hemmet vid begränsad framkomlighet?
• Finns evakueringsplaner för särskilda boenden för äldre?
• Hur säkerställs att äldre får de insatser de behöver vid omfattande strömavbrott eller utan fungerande it-system?
• Hur kan socialtjänsten vara en resurs för att nå ut med information till målgruppen?
• Vad regleras i avtalet med regionen?
• Vilka samverkansformer finns i dagsläget mellan socialtjänsten och regionen? Med andra myndigheter?
• Vilka samverkansformer påverkas eller behöver aktiveras vid en kris?

• Hur många brukare omfattas av insatser enligt LSS i kommunen?
• Hur många har insatsen daglig verksamhet, boendeinsatser, personlig assistans eller trygghetslarm?
• Hur kan socialtjänsten nå ut till brukare med personlig assistans som bor i kommunen och har anställt egna assistenter eller anlitat privata utförare?
• Hur länge fungerar trygghetslarmen utan el?
• Finns andra hjälpmedel som är beroende av el, lyftar, medicinteknisk utrustning, välfärdsteknik etc?
• Hur regleras krisberedskap i avtal med privata utförare?
• Vid en begränsad framkomlighet, till exempel till följd av ett kraftigt oväder, hur kan socialtjänsten nå ut till brukare med insatser i hemmet?
• Finns evakueringsplaner för särskilda boenden? Finns tillgång till alternativa boenden?
• Hur skulle möjligheten att säkerställa att brukare får de insatser de behöver påverkas vid ett omfattande strömavbrott eller utan fungerande it-system?
• Hur kan socialtjänsten vara en resurs för att nå ut med information till målgruppen?
• Vad regleras i avtalet med regionen?
• Vilka samverkansformer finns i dagsläget mellan socialtjänsten och regionen? Med andra myndigheter?
• Vilka samverkansformer påverkas eller behöver aktiveras vid en kris?

• Hur många brukare omfattas av insatser inom socialpsykiatri i kommunen?
• Hur många har insatser som till exempel boendestöd, hemtjänst eller trygghetslarm?
• Hur länge fungerar trygghetslarmen utan el?
• Hur ser avtalen med privata utförare ut vid en kris?
• Vid en begränsad framkomlighet, till exempel till följd av ett kraftigt oväder, hur kan socialtjänsten nå ut till brukare med insatser i hemmet?
• Finns evakueringsplaner för boenden? Finns tillgång till alternativa boenden?
• Hur skulle möjligheten att säkerställa att brukare får de insatser de behöver påverkas vid ett omfattande strömavbrott eller utan fungerande it-system?
• Hur kan socialtjänsten vara en resurs för att nå ut med information till målgruppen?
• Vad regleras i avtalet med regionen?
• Vilka samverkansformer finns i dagsläget mellan socialtjänsten och regionen? Med andra myndigheter?
• Vilka samverkansformer påverkas eller behöver aktiveras vid en kris?

• Hur många brukare har insatser inom missbruksområdet i kommunen?
• Hur många är placerade enligt SoL och LVM?
• Hur ser avtalen med privata utförare ut vid en kris?
• Finns evakueringsplaner för boenden? Finns tillgång till alternativa boenden?
• Hur påverkas möjligheten att brukare får de insatser de behöver vid ett omfattande strömavbrott eller utan fungerande it-system?
• Hur kan socialtjänsten vara en resurs för att nå ut med information till målgruppen?
• Vad regleras i avtalet med regionen?
• Vilka samverkansformer finns i dagsläget mellan socialtjänsten och regionen? Med andra myndigheter?
• Vilka samverkansformer påverkas eller behöver aktiveras vid en kris?

• Hur många vårdas av anhöriga i kommunen?
• Kan det finnas behov av ett utökat stöd till anhöriga vid till exempel ett oväder, strömavbrott eller pandemi?
• Hur kan socialtjänsten vara en resurs för att nå ut med information till målgruppen?

• Hur är krisstödet organiserat i kommunen?
• Finns en tydlig koppling och upparbetade samverkansformer mellan POSOM-grupp eller krisstöd, kommunens övriga krisberedskap och regionens krisstöd?
• Finns evakueringsplaner för skyddade boenden? Finns tillgång till alternativa boenden?

Målgruppen barn och unga omfattar åldern 0 till 18 år och i vissa fall upp till 21 år.
Sedan 2006 har kommunerna ansvaret för mottagande och tillhandahållande av boenden för gruppen ensamkommande barn och unga under 18 år som söker asyl i Sverige. Med ensamkommande barn avses barn som vistas
i Sverige utan sina vårdnadshavare.

Socialtjänstens verksamheter för barn och unga ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och ska i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga.

Socialtjänstens arbete med barn och unga ska omfatta såväl uppsökande verksamhet som förebyggande arbete samt insatser för att förhindra att barn och unga far illa. I nära samarbete med barn, unga och deras vårdnadshavare ska socialtjänsten säkerställa att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och det stöd som de behöver, och om barnets eller den ungas bästa motiverar det vård och fostran utanför det egna hemmet.

Socialtjänstens yttersta ansvar för stöd och skydd till barn och unga som far illa samt för att förhindra att barn och unga utvecklas ogynnsamt fråntar inte andra myndigheter som förskolan, skolan och hälso- och sjukvården deras ansvar. Dessa har ansvar för att, inom ramen för sina uppdrag, uppmärksamma barn och unga som far illa och se till att deras behov tillgodoses.

Vård med stöd av LVU

Syftet med LVU är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns behov av skydd, stöd och behandling. LVU är möjlig att tillämpa först när vård inte kan ges i frivilliga former.

I de situationer socialtjänsten i sin utredning bedömer att ett barn behöver placeras i samhällsvård kan vården ske antingen på frivillig väg eller med stöd av tvångslagstiftning, om särskilda förhållanden råder. En frivillig placering kräver att föräldrarna och barn över 15 år samtycker till insatsen.

Omhändertagandet beslutas av förvaltnings-rätten efter utredning och begäran från den kommunala socialnämnden eller någon annan ansvarig nämnd. I akuta lägen kan nämndens ordförande besluta om ett omedelbart omhändertagande, vilket måste fastställas av förvaltningsrätten.

Äldre personer som behöver hjälp med sin dagliga livsföring kan ansöka om bistånd enligt SoL. De insatser som beviljas syftar till att stärka den enskilda personens möjligheter att leva ett självständigt liv. Den vanligaste insatsen är trygghetslarm följt av hemtjänst i ordinarie boende och särskilt boende.

Insatserna inom äldreomsorgen beskrivs vanligtvis som serviceinsatser eller omvårdnads-insatser. Serviceinsatserna kan till exempel vara praktisk hjälp med hemmets skötsel som städning och tvätt, hjälp med inköp och att uträtta ärenden, hjälp med att laga mat eller distribution av färdiglagad mat.

Omvårdnadsinsatserna kan till exempel vara hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig samt sköta sin personliga hygien. Det kan också vara insatser som behövs för att bryta isolering eller för att den enskilda personen ska känna sig trygg och säker i sitt eget hem.

Socialtjänsten ger individuellt stöd och service till barn, unga, vuxna och äldre med funktionsnedsättning genom insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL. Socialtjänsten har även ett basansvar för personlig assistans till personer som av Försäkringskassan beviljats statlig assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken (SFB).

LSS är en rättighetslag som har tillkommit som ett komplement till SoL och annan lagstiftning. Det övergripande syftet med insatser enligt LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra och genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Enligt lagen ansvarar kommunen för:

• personlig assistans
• ledsagarservice
• kontaktperson
• avlösarservice
• korttidsvistelse
• korttidstillsyn
• bostad med särskild service för barn och ungdomar upp till 23 år
• bostad med särskild service för vuxna
• daglig verksamhet.

Andra individuella behov prövas med stöd av SoL, även om personen omfattas av LSS.

Ansvaret för personlig assistans är delat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Om någon behöver hjälp med grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka är Försäkringskassan ansvarig för att bedöma, besluta och betala ut assistansersättning. Personen använder sedan dessa medel för att själv välja hur den personliga assistansen ska anordnas. Assistansen kan anordnas av en kommun eller någon annan som har tillstånd att bedriva verksamhet med assistans. Det är även möjligt att anställa sina egna assistenter.

Understiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka är det kommunen som utreder och beslutar vid ansökan om personlig assistans. Även då kommunen är ansvarig för beslutet kan den enskilda personen själv bestämma vem som ska utföra insatsen.

Inom socialpsykiatrin kan personer med psykisk funktionsnedsättning få stöd med att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. I socialtjänstens ansvar för målgruppen ingår att medverka till att den enskilda personer får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Socialtjänsten och psykiatrin samverkar för att på bästa sätt tillgodose den enskilda personens behov av stöd och insatser. Majoriteten av personerna som är aktuella inom socialpsykiatrin får stöd enligt SoL men det finns en mindre grupp som får stöd enlig LSS.

Med boendestöd avses bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning i eget boende. Boendestöd kan vara ett såväl praktiskt som socialt stöd för att stärka en persons förmåga att klara vardagen i bostaden och ute i samhället.

Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med missbruk och beroende får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån missbruket. Det innebär ett aktivt ansvar inkluderat information om skadeverkan och uppsökande verksamhet. Missbruk av spel om pengar är likställt med missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel enligt SoL. Vården ska bygga på respekt för den enskilda personens självbestämmanderätt och integritet och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den personen.

Vård med stöd av LVM

I de fall det inte är möjligt med vård på frivillig väg kan det bli aktuellt med omhändertagande enligt LVM. Tvångsvård ska beslutas om en person till följd av ett fortlöpande missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv och, eller, kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller en närstående. Syftet med tvångsvård är att avbryta ett destruktivt missbruk och genom behövliga insatser motivera personen till att frivilligt medverka till fortsatt behandling och stöd för att komma ifrån missbruket. Missbruk av spel om pengar omfattas inte av LVM.

Vården inleds ofta på sjukhus och övergår därefter till en institution inom Statens institutionsstyrelse (SiS). SiS har elva LVM-hem med 400 platser för abstinensbehandling, motivationsarbete eller utslussning.

Många anhöriga utför ett viktigt arbete för att stödja och vårda närstående. En anhörig kan vara förälder, make/maka/partner, syskon, barn, granne, kollega, vän eller annan person som står personen nära. Det ansvar som anhöriga tar för sina närstående ska alltid vara frivilligt. Socialnämnden eller någon annan ansvarig nämnd ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har en funktionsnedsättning.

Kommunens skyldighet att verka för att den som utsatts för brott och hen närstående får stöd och hjälp regleras i SoL och där pekas bland annat ut att socialtjänsten ska ge stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet syftar till att personer som varit utsatta för våld ska få stöd och skydd för att ta sig ur den situationen och leva ett liv utan våld. I socialtjänstens arbete ingår att tillhandahålla stöd och utreda rätten till insatser för vuxna och barn som upplever våld. Socialtjänsten erbjuder stöd och skydd, på kort och lång sikt. Det kan handla om samtalsstöd, visst praktiskt stöd samt verksamheter som erbjuder skyddat boende.