Skola: Risker och sårbarheter

Kontinuitetshantering- och planering omfattar att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för. Det handlar om att skaffa sig en plan B när till exempel elen försvinner, vid it-störningar eller vid bortfall av nödvändiga leveranser. På skolnivå sker operativ planering om de första stegen vid eventuellt bortfall. För huvudmannen föreligger en mer strategisk planering i samråd med andra delar i kommunen och relevanta aktörer för att bedöma scenarier och övergripande åtgärder.

Läs mer om kontinuitetshanteringLäs om vårt metodstöd

Ett kritiskt beroende är något som krävs för att en verksamhet ska leverera det som är skyddsvärt. Det betyder att skolverksamheten måste planera för att minimera och hantera störningar av de kritiska beroenden som krävs för att bedriva verksamheten. Det kan handlabåde om personella och materiella resurser som verksamheten är beroende av. Här finns ett urval av kritiska beroenden som är viktiga att skapa reservrutiner för och besluta om vilka avbrott som är acceptabla.

Personal

Trygg och engagerad personal är en viktig del i skolverksamhetens kontinuitetsarbete. Personalen är de som ska hantera en situation när det förekommer störningar i verksamheten. Planera till exempel för att personal kan utebli och vad verksamheten ska göra med färre lärare på plats. Skolan ska planera sin verksamhet med koppling till kommunens krigsorganisation.

Läs mer om att bemanna en krigsorganisation

Lokaler

Planera för hur man ska lösa problemet om en lokal inte finns tillgänglig för att bedriva verksamhet. Det kan bero både på att lokalen är skadad, på en störning i ett annat kritiskt beroende eller på att delar av lokalen behövs till annan verksamhet, till exempel som trygghetspunkt. Planera för att kunna flytta hela eller delar av verksamheter.

Skolskjuts

Vad händer om skolskjutsen inte fungerar eller föräldrar inte kan hämta sina barn? Säkerställ hantering av mindre och större störningar i till exempel vägnätet.

Mat

Vad händer om skolmåltiderna inte kan tillagas eller levereras? Både barn, elever och verksamhetens personal behöver mat för att verksamheten ska kunna bedrivas. Säkerställ tillsammans med måltidsansvarig vilken redundans det finns för leverans av måltider till verksamheten, både vad gäller störningar i leveranser avråvaror och livsmedel till köken och för avbrott i kritiska beroenden för tillagningskök och interntransporter.

Elektricitet

Vad händer om det blir strömavbrott eller elbrist? Planera för att det kommer förekomma mindre eller långvariga störningar i leveransen av el. Analysera behovet av stationär eller mobil reservkraft hos respektive verksamhet och fastighet.

Vatten

Vad händer om det blir avbrott i vattenleveransen eller om vattnet blir kontaminerat? Planera för att det någon gång kommer ske störningar i vattenleveransen. Analysera verksamhetens behov av nödvatten och hur det kan säkerställas. Planera för hur olika årstider påverkar behovet och möjligheten till att placera utrustning för nödvatten. Gå igenom hur man ska kunna hantera toalettbesök utan tillgång till vatten att spola med.

Värme och kyla

Vad händer om kylanläggningen slutar fungera i en skol-fastighet eller om värmekällan slutar fungera? Oavsett hur en fastighet värms upp krävs det elektricitet för att värmen ska fördelas i fastigheten. Om fastigheten är ansluten till ett fjärrvärmenät kan det också finnas cirkulationspumpar på fjärrvärmeslingorna som måste fungera för att värmen ska nå fram till byggnaden. Lokaler är en kritisk resurs för att verksamheten ska kunna fungera som vanligt. Tänk igenom hur det går att planer för alternativa sätt att hålla igång undervisningen till exempel. Det kan vara att ha möjlighet till verksamhet i andra lokaler eller via distansundervisning.

IT och informationssäkerhet

Vad händer om IT-nätet går ner, om det hackas eller om personuppgifter såsom skyddade uppgifter kommer ut till obehöriga? Mycket av dokumentationen kring eleverna, exempelvis provresultat finns enbart digitalt, larmöverföring och fastighetsbevakning sker kanske enbart via fast IP och lagringen från kamerabevakning kan finnas på en server utanför kommunens organisation. Fungerar till exempel appar utan uppkoppling eller krävs det att man som vårdnadshavare eller elev är uppkopplad för att nå information?

Skolverksamheter hanterar en stor mängd information varje dag. Många gånger är det i digital form men det kan lika ofta vara på andra sätt, som vid telefonsamtal, anteckningar på papper, whiteboards eller i möten med andra människor exempelvis att läraren berättar att skolan köpt in nya datorer eller talar om när larmet slås på vid ett föräldramöte.

En av informationssäkerhetens största utmaningar är att informationen alltid ska ha ett tillräckligt skydd, utan att medarbetare upplever att säkerhetsåtgärder hindrar dem från att utföra sitt uppdrag. Det går att underlätta för skolenheten att göra rätt exempelvis genom att använda teknikstöd för att säkerställa god lösenordskvalitet eller att informationsklassa IT-system och applikationer. Här är det viktigt att planer och åtgärder följer de planer som huvudmannen har upprättat kring informationssäkerhet, till exempel kommunens policy för informationssäkerhet om skolan är kommunal.

Läs mer i Metodstödet – en samling vägledningar och verktyg som finns för att förtydliga hur ett systematiskt informationssäkerhetsarbete kan utformas.

 

Anlagda bränder i förskole- och skolfastigheter förekommer över hela landet. Bränder som anläggs under verksamhetstid sker ofta på toaletter och andra undanskymda platser inomhus. Bränder utanför verksamhetstid, anläggs oftast genom att fasaden antänds eller genom att ett brinnande föremål kastas in genom till exempel ett trasigt fönster.

Åtgärder som har effekt för att förhindra bränder är ökad kontroll, både genom medarbetare och genom kameror, en ökad upptäcktsrisk för skolbyggnader som är lätta att övervaka, förbättrad belysning och nedklippning av buskage samt att undvika brännbart material invid husfasader. Hur bäst en skolbyggnad skyddas med tekniska system såsom automatlarm och värmekablar får analyseras utifrån varje fastighets konstruktion och fysiska placering.

Anlagda bränder kan också vara en konsekvens av psykisk ohälsa, där elevhälsan har en given roll att medverka i att förebygga händelser.

Läs mer om säkerhet i skolaLäs mer om brandskydd i byggnader och anläggningarLäs mer om kamerabevakning på skolor och förskolor

Att förebygga inbrott bygger på en planering att det ska ta så lång tid för gärningspersonen att komma in i ett utrymme att denne väljer att avstå för att inte bli upptäckt. De viktigaste aspekterna är att ha ett fungerande inbrottslarm påslaget när lokalen är tom och att åtgärd finns av väktare och att det stöldbegärliga är väl skyddat i ett utrymme, helst ett säkerhetsklassat skåp som sitter fast i golv eller vägg. Ha även förteckning på stöldbegärligt gods med serienummer för att underlätta vid polisanmälan.

För att förebygga och hantera hot och våldssituationer görs en kartläggning över uppkomna eller tänkta situationer, dessa riskbedöms därefter och en handlingsplan med åtgärder utformas. Detta kan göras separat vid behov eller i samband med annan planering. Huvudmannen kan stödja skolorna med generella bedömningar som kan anpassas utifrån verksamhetens situation. Det kan också på respektive skolenhet krävas individanpassade analyser utifrån riskbild kring en speciell elev eller medarbetare här krävs ofta samarbete med elevhälsa och/eller polis för att bedöma.

Läs mer om våld och hot om våld – Arbetsmiljöverket, av.se
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/vald-och-hot-om-vald/

Ett område som är relativt ovanligt men som får mycket stora konsekvenser är situationer av dödligt våld. Det går inte att upprätta exakta handlingsplaner för hur man ska göra då varje situation är unik och handlingsalternativen måste anpassas. En förberedelse i lokalerna med låssystem, en mental beredskap hos medarbetare och äldre elever och att dessa vet vad som ska göras i en sådan situation är avgörande. Här kan det vara lämpligt att gå igenom ett scenario i en så kallad ”skrivbordsövning”. Det innebär att man pratar igenom vilka handlingsalternativ som är bra och lämpliga rent generellt och att upprätta informationsmaterial. En viktig del i ett informationsmaterial kan vara ”tänk på detta”, råd om exempelvis att inte försöka ringa till varandra under en pågående händelse med dödligt våld, att stänga av ljudet på mobiltelefonerna och att barrikadera sig med hjälp av möbler som skydd för fönster och dörrar.

Handlingsalternativ vid väpnat våld i skola och förskola, skolverket.sePublikation Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolanSe filmer om skyddsprinciper för skolan

Utrymning och inrymning kan ske av flera olika anledningar. Vad som är lämpligast beror på vilken typ av oönskad händelse som har inträffat och vilka fysiska förutsättningar en byggnad har. Beroende på situationen kan det vara lämpligt att antingen stänga in sig eller utrymma en skola. En viktig del är att få information om situationen och hålla sig uppdaterad om händelseförloppet.

Det kan finnas interna varningssystem på skolan, högtalare, larmlistor via sms-utskick, och larmaktiverad kamerabevakning till exempel. Det som är viktigt är att kommunikation kan ske efter den mest akuta fasen via exempelvis sms om vad som hänt och var återsamling sker.

En avgörande faktor för ett effektivt skydd är att personalen på skolan känner till lokalernas låssystem och har genomfört utbildningar och övningar. Två centrala scenarier att utgå från är om gärningsperson är inne i byggnaden eller befinner sig utanför.