Skola: Planering, utbildning och övning

Planering

Det kan även vara till nytta för andra verksamheter än skolan och fungera som en kunskapsöversikt. I alla delar finns hänvisningar och länkar till vidare läsning hos nationella aktörer samt råd om hur skolan i sin verksamhet kan samordna och systematisera arbetet inom krisberedskap, civilt försvar och trygghetsskapande arbete.

Information finns om alla skolformer; grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning. Förskolor, grundskolor och fritidshem är samhällsviktiga verksamheter som så långt det är möjligt behöver fungera även vid kriser och höjd beredskap.

Struktur i skolverksamhetens planer för samhällsstörningar och kriser

Lämpligen kan skolverksamhetens krisplanering delas upp i tre huvudkategorier: förebyggande åtgärder, åtgärder under en händelse och hantering efter att en oönskad situation inträffat.

Förebyggande åtgärder

Det förebyggande arbetet för kris och om det skulle bli krig handlar om att i förväg försöka minska risken för att en oönskad händelse ska ske samt att minska de skadliga konsekvenserna som kan uppkomma. Det handlar även om att identifiera sårbarheter, göra planer, utbilda och öva. En riskbedömning görs både utifrån arbetsmiljölagen och utifrån bestämmelser om risk- och sårbarhetsanalys. Detta kan tjäna som grund i hur krisplaneringen läggs upp där också organisering och uppgifter vid händelser beskrivs.

Plan för krishantering

En krisplan bör finnas på huvudmanna-, förvaltnings och förskole- respektive skolnivå. Att ansvara för en krisplan innebär att ansvara för att den är uppdaterad, korrekt och känd bland personalen. Det bör finnas rutiner för när och hur uppdateringar görs men även för hur den görs känd hos personalen. Det kan handla om att den är en del i introduktionen på arbetsplatsen och att det finns en regelbundenhet i att diskutera dess innehåll, till exempel på en arbetsplatsträff.

I en förskolas eller skolas krisplan bör det finnas

• kontaktuppgifter till krisgruppen
• kontaktuppgifter till andra interna/externa aktörer som till exempel polis, räddningstjänst, fastighetsförvaltare, larmbolag, socialtjänst samt stödfunktioner och jourer inom kommunen
• information om vem som kallar in krisgruppen
• information om vilket ansvar och mandat olika roller har
• information om vem som för anteckningar
• information om vem som fortsätter ansvara för den ordinarie verksamheten
• information om vem som ska vara talesperson
• information om vilka som kontaktar vårdnadshavare och hur
• planering för återgång till normal verksamhet.

På skolenheten kan det också vara bra om det finns en krislåda eller krisväska som innehåller praktiskt material att ha vid en akut situation där exempelvis lokaler tillfälligt måste evakueras eller vid avbrott i el eller internet. Det kan vara krisplanen som är utskriven på papper, scheman, kontaktuppgifter till elever och vårdnadshavare i en pärm om exempelvis appar och digitala plattformar blir otillgängliga.

Upplägg i en krisplan på förvaltnings- respektive enhetsnivå

På förvaltningsnivå kan det beskrivas hur organiseringen ser ut utifrån olika typer av händelser. Det kan vara händelser som skolenheten klarar själv eller händelser där stöd behövs i olika grad. Ansvarsnivåer bör beskrivas och vilka uppgifter respektive funktion har. Övergripande krisstöd och kommunikationsprinciper är också viktiga delar.
På enhetsnivå kan en krisplan innehålla vad medarbetaren gör vid tänkta scenarier.

Exempelvis:

• Större olycka i skolans närhet med giftigt utsläpp
• När lokalerna påverkas för vatten, värme och el.
• Händelse med våld och hot mot person
• Elev försvinner
• Elev eller medarbetare blir svårt skadad eller avlider
• Brand
• IT-incident
• Allvarlig personuppgiftsincident

Läs mer om olika risker i handbokens del Riskkatalog

På varje skolenhet kan man ha en sorgelåda som kan användas vid en kris. Den kan innehålla en bok att skriva minnesord i, en fotoram om man vill ställa i ordning ett foto på personen samt ljushållare och ljus att tända.

I krisplanen bör det också finnas rutiner för att göra uppföljning med en lämplig frekvens och att genomföra utvärdering efter en händelse eller övning. Detta för att kunna omhänderta lärdomar och utveckla det systematiska arbetet inom organisationen.

Läs mer om krisplaner och kontinuitetshantering, skolverket.se

Skolan under höjd beredskap

Vid krig i Sverige eller i vårt närområde beslutar Regeringen om höjd beredskap. Då är det samhällsviktig verksamhet som prioriteras och det är verksamhet som säkerställer viktiga samhällsfunktioner som är nödvändiga för våra grundläggande behov, värden och säkerhet. Utbildning och tillsyn av barn och elever är en del av samhällsviktig verksamhet. Gymnasieskolan och vuxenutbildning är viktiga för kompetensförsörjningen under höjd beredskap. Det kan till exempel handla om att snabbt kunna ställa om verksamheten så att elever i nämnda kategorier kan hjälpa till med arbetsuppgifter som blir nödvändiga och även att skyndsamt utbilda i färdigheter som det inte finns tillräckligt god kompetens inom. Förmågan att upprätthålla utbildning och tillsyn för barn och elever under kriser ökar samhällens motståndskraft och förmågan att återhämta sig efteråt. Det är avgörande för både individens framtid och för samhällsutvecklingen. Det säkerställer även att föräldrar kan arbeta för att upprätthålla andra samhällsviktiga funktioner eller tjänstgöra inom det militära försvaret.

Utbildning och övning

Utbildning och övning är viktigt för att vara så förberedda som möjligt och öka sin förmåga att agera rätt. Att skolans verksamheter kan komma igång snabbt med krisarbetet är viktigt.

Både när det gäller utbildning och övning kan det vara bra att söka samverkan med andra. Kanske har en grannkommun redan genomfört en utbildning eller övning som skolan kan ta del av eller medverka i när den genomförs.

För att verksamheten ska ha en god förmåga att hantera en samhällsstörning behövs genomgångar av rutiner. En skrivbordsdiskussion kring ett scenario eller en praktisk övning behöver inte vara så resurskrävande. Det kan räcka med att lägga 30 min av ett möte på att diskutera igenom hur man ska agera vid ett givet scenario, säkerställa att alla känner till checklistor och rutiner samt att bättra på befintliga planer så att eventuella brister och otydligheter kan åtgärdas. Verksamhetens risk- och sårbarhetsanalys kan och bör utgöra underlag för att identifiera vilka förmågor som behöver övas. Skolverket har bra material för att kunna planera och genomföra övningar och tidigare MSB har tagit fram konceptet Öva enkelt!, som omfattar både självinstruerande övningar för krisberedskap och höjd beredskap.

Läs mer om beredskap, skolans roll i totalförsvaret Utbildning och övning, skolverket.seMetodstöd för fleråriga utbildnings- och övningsplanerÖva enkelt!