Fysisk planering: Beskrivning, ansvar och roller
Varje kommun ska ha en översiktsplan som täcker hela kommunens yta, och som visar kommunens syn på utveckling och bevarande av mark och vatten inom kommunen som helhet. Översiktsplanen är ett viktigt kommunalt instrument.
På den här sidan
Övergripande beskrivning
Regeringens övergripande mål är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Det svenska planeringssystemet enligt plan- och bygglagen (PBL) utgörs av regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och lov. PBL och miljöbalken är två av många lagar som påverkar fysisk planering, liksom ett flertal olika sektorslagar såsom väglagen (1971:948), ellagen (1997:857), (1995:1649) lagen om byggande av järnväg och minerallagen (1991:45).
Här ligger fokus främst på kommunernas ansvar för fysisk planering enligt PBL. Samtidigt omfattar kommunens samhällsplanering mer än bara den fysiska planeringen enligt PBL. Andra frågor som påverkar den fysiska miljön är till exempel anläggning och drift av vägar, torg och parker eller drift och planering av kommunens fastigheter. Ansvaret för dessa frågor ligger ofta på flera olika förvaltningar inom kommunen.
Vilka instrument finns i PBL?
Varje kommun ska ha en översiktsplan som täcker hela kommunens yta, och som visar kommunens syn på utveckling och bevarande av mark och vatten inom kommunen som helhet. Översiktsplanen är ett viktigt kommunalt instrument.
Detaljplaner upprättas för att reglera mark- och vattenanvändning inom ett begränsat område. Detaljplaner kan vara mycket olika i storlek och omfattning, från en enstaka fastighet till exempelvis omfattande nybyggnation. Detaljplanen är juridiskt bindande. I många kommuner upprättas enbart ett fåtal detaljplaner per år, medan andra kommuner med högt exploateringstryck upprättar många. Bebyggelse kan även tillkomma utan föregående planläggning.
Vad säger PBL om civilt försvar, krisberedskap och risker?
Samhällsplaneringen och den fysiska planeringens processer har en viktig roll i totalförsvarsuppbyggnaden och samhällets förmåga att möta olika typer av hot.
Många frågor ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid planläggning och i ärenden om bygglov ska, enligt PBL, hänsyn tas till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion. Hänsyn ska också tas till åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar.
Plan- och bygglagen (PBL) tydliggör dessutom att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser.
Planering, PBL kunskapsbanken på boverket.sePlan- och bygglag (2010:900), riksdagen.se
Ansvar och roller
-
Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för planläggningen av mark- och vattenområden inom kommunens gränser. Det är kommunen som antar planer och beslutar om planläggning ska ske.
Ansvaret för processerna ligger hos byggnadsnämnden, men det kan vara en eller flera nämnder i kommunen som fullgör byggnads-nämndens ansvar. Antagande av en översiktsplan och i många fall en detaljplan görs av kommunfullmäktige.Ansvariga för beredskapsfrågor (såsom beredskapssamordnare, verksamhetsansvariga) bör vara delaktiga i den mån det går och
på den nivå som är lämplig för respektive process. Ju tidigare ansvarig för beredskapsfrågor involveras i samhällsplaneringen eller planarbetet desto effektivare kan beredskaps-frågorna tas om hand i processen.Samhällsplaneringen och den fysiska planeringens processer har en viktig roll i totalförsvarsuppbyggnaden och samhällets förmåga att möta olika typer av hot och de allvarliga påfrestningar olika samhällsstörningar kan medföra, från fredstida kriser eller olyckor till det väpnade angreppet. Detta kapitel lägger fokus på kommunernas ansvar i att ta beredskapshänsyn i den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen och leva upp till de lagkrav som finns inom området. Men viktigt att notera att kommuner, liksom andra aktörer inom samhällsplaneringen, har ett ansvar att beakta beredskapshänsyn i all form av samhällsplanering och att detta behöver ingå som en naturlig del i avvägningar mellan olika intressen. Genom att tidigt ha beredskapshänsyn med i planeringen och inkludera höjd beredskap i riskbedömningen kan vi spara på samhällsresurser, minska behovet av särskilda beredskapsåtgärder och få ett säkrare samhälle.
I kommunens översiktsplan ska det bland annat redogöras för kommunens syn på klimatrelaterade risker (till exempel översvämning, ras och skred) för den byggda miljön och hur riskerna kan minskas eller upphöra – det vill säga en övergripande analys även av hur privatägd mark kan påverkas av klimateffekter.
Med detaljplaner reglerar kommunen mark-och vattenområdens användning, hur bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och lokaliseras med mera och i denna process ska hänsyn till olika risker beaktas. Kommunen ansvarar också för att bevilja bygglov.Översikts- och detaljplaneläggning skapar förutsättningar för hur den fysiska miljön kan utformas. I planering behöver hänsyn tas till nuvarande risker samt risker som kan uppstå och påverka samhället i framtiden.
Hänsyn ska även tas till människors hälsa och säkerhet samt möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt. Dessutom ska bebyggelse utformas och placeras med hänsyn till åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar.Den befintliga miljön berörs dock till största del av andra processer än fysisk planering enligt PBL. Till exempel bör krisberedskaps-frågor i kommunen kopplas till trafikfrågor, fastighetsutveckling, förvaltning av gator och torg, anläggning och drift av park- och grönområden. I många kommuner tas få detaljplaner fram och där måste kommunen hitta andra former för dialog där frågor om risker i den befintliga miljön kan utredas – både internt och externt.
Regioner
Alla regioner har ett ansvar för utveckling och tillväxtarbete, regional utvecklingsplanering, något som regleras i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.
Regionen är en viktig aktör för kommuner att samverka med, bland annat om planering som berör flera kommuner. Varje region ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. En region ska dessutom upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.Den regionala fysiska planeringen regleras av bestämmelser i 7 kapitlet i plan- och bygglagen (2010:900) och gäller än så länge endast för länen Halland, Skåne och Stockholm.
Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
-
De statliga myndigheternas ansvar
Statliga myndigheter kan vara inblandade i högre eller lägre grad i den fysiska planeringen enligt PBL. Inte minst gäller det de tolv myndigheter som är ansvariga för att inom respektive verksamhetsområde ange sådana mark- och vattenområden som de bedömer är av riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken. Men också utifrån det ansvar beredskapsmyndigheterna har i det svenska civila beredskapssystemet. Här beskrivs ett urval av dessa myndihgeter och dess roll i samhällsplaneringen.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att minska sårbarheten i samhället och bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen. Ansvaret gäller generellt och omfattar planläggning enligt plan- och bygglagen samt övriga planeringsprocesser.
Länsstyrelserna har dessutom många andra uppdrag inom området, bland annat att ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning, regionala risk- och sårbarhetsanalyser samt riskhanteringsplaner för att hantera översvämningsrisken.
I planläggningsprocesserna ansvarar länsstyrelsen för att företräda och samordna statens intressen och tillhandahålla planeringsunderlag.
I samband med kommunens planläggning ska länsstyrelsen särskilt bevaka frågor om riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, mellankommunal samordning samt frågor som rör hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner om det kan antas att kommunens beslut inte är förenligt med de ovan nämnda frågor som länsstyrelsen särskilt har att bevaka. Det kan gälla till exempel om kommunens beslut att anta en detaljplan innebär att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen har också en vägledande roll i förhållande till kommunernas arbete med miljöbedömningar. Både i samband med undersökningen och när en miljöbedömning görs ska kommunen ha samråd med länsstyrelsen.
Boverket
Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö, hushållning av mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse samt boende och bostadsfinansiering. Myndigheten ska bland annat sprida kunskap, ta fram föreskrifter och vägledningar samt genomföra analyser och utredningar för frågor inom myndighetens ansvar. Boverket har också som uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Det finns även ett ansvar att arbeta med det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
På PBL kunskapsbanken finns Boverkets vägledningsmaterial för arbete i enlighet med plan- och bygglagstiftningen. PBL kunskaps-banken är uppdelad i sakområden och innehåller vägledningar om bland annat hälsa, säkerhet och risker samt naturolyckor och klimatanpassning.
Hälsa, säkerhet och risker, boverket.se
Tillsynsvägledning naturolyckor, boverket.se
Lantmäteriet
Lantmäteriet ansvarar för fastighetsindelningen i Sverige. Vidare har myndigheten hand om geografisk information om fastigheter samt inskrivningsärenden i fastighetsregistret. Lantmäteriet bistår med planeringsunderlag i form av kartor och geodata för till exempel kommuner.
Lantmäteriets förstärkningsresurs Geocell kan bidra vid hantering av samhällsstörningar genom att stödja till exempel stabsfunktioner och fältpersonal med geografisk information och kartprodukter.
Det finns även lokala lantmäterimyndigheter 40 lokala i Sverige, representerade i 39 kommuner. De kommuner som inte har en egen lantmäterimyndighet vänder sig direkt till statliga Lantmäteriet. De lokala lantmäterimyndigheterna ansvarar för en del av de uppdrag som Lantmäteriet sköter bland annat fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering.
Förstärkningsresurs Geocell, lantmateriet.seStatens geotekniska institut (SGI)
SGI har som uppgift att arbeta förebyggande, ta fram kunskaps- och planeringsunderlag samt arbeta för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Fokus är att mark- och naturresurser ska brukas på ett hållbart sätt, men också att byggande och användande av resurserna sker på ett säkert och effektivt sätt.
SGI utgör en stödfunktion till andra myndigheter vad gäller ras, skred och erosion. Det handlar bland annat om granskning av vissa detalj- och översiktsplaner och även stöd vid frågor som exempelvis förorenade områden. Utöver detta arbete tar SGI fram planeringsunderlag och karteringar för ras, skred och erosion.
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
SGU ansvarar för frågor om jord, berg och grundvatten i Sverige. Myndigheten tar fram geologisk information och ska därmed vara ett stöd i form av att ta fram planeringsunderlag till andra myndigheters arbete.
SGU har också ansvar att identifiera mark- och vattenområden som innehåller fyndigheter av ämnen och eller material som är av riks-intresse enligt 3 kap. 7 § miljöbalken.
Inom den fysiska planeringen finns ofta behov av tillgång till geologisk information. För att skapa ett hållbart framtida samhälle med begränsad påverkan på hälsa och säkerhet behövs geologisk information för att skapa medvetenhet om risker i specifika områden samt att förebygga konsekvenserna av dem. Risker som studeras inom SGU är bland annat ras- och skredrisker även erosion, radon och strålning samt grundvattenförhållanden.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är en myndighet som har ansvar för skydd av kulturarv och civilt försvar.
Förordning (1993:243) om undanförsel och förstöring, riksdagen.seMyndigheten för civilt försvar
Myndigheten för civilt försvar ansvarar för att utveckla och stödja samhällets beredskap för olyckor och kriser samt civilt försvar. Myndigheten ska bidra till att minska konsekvenser av olyckor, kriser, krig och krigsfara. Myndigheten tar fram planeringsunderlag, som bland annat kan användas vid fysisk planering.
Myndigheten tillhandahåller översiktliga karteringar för ras- och skredrisk i bebyggda områden, värmekarteringar, översvämningskarteringar i sjöar och vattendrag samt översvämningsskikt för stigande hav. Enligt EU:s översvämningsdirektiv och förordningen om översvämningsrisker ska myndigheten identifiera och ta fram riskhanteringsunderlag för områden med särskilt stor risk för översvämningar. Hos myndigheten kan kommuner också söka statsbidrag för att förebygga vissa typer av naturolyckor. MSB tillhandahåller även underlag för anläggningar med storskalig kemikaliehantering (Seveso-verksamheter), skogsbrandsrisk, skyddsrum och varningssystemet VMA).
Myndigheten har också ett ansvar att identifiera mark- och vattenområden som är av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, den civila delen. Ansvaret delas med Försvarsmakten som ansvarar för den militära delen. Riksintressen för totalförsvaret är bland annat viktiga för att upprätthålla Sveriges försvarsförmåga. Riksintressen för totalförsvarets anläggningar (både civila och militära) har företräde gentemot flera andra riksintressen enligt miljöbalken, om riksintressena är oförenliga.
Riksintressen som inte omfattas av sekretess redovisas på Myndigheten för civilt försvars, respektive Försvarsmaktens webbplats.
RiksintressenKartportalÖversvämningsdirektivet
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket är en myndighet med ansvar för miljöfrågor, såsom klimat och luft, biologisk mångfald och förorenade områden. Naturvårdsverket tillhandahåller bland annat vägledningar och planeringsunderlag för området fysisk planering, bland annat för reduktion av klimatpåverkande utsläpp och klimatanpassning samt miljöbedömningar.
Naturvårdsverket ansvarar för riksintresseområdena Naturvården, Friluftslivet och Anläggningar för avfallshantering.
Samhällplanering, naturvardsverket.se
Trafikverket
Trafikverkets funktion inom området samhällsplanering är att ansvara för utveckling av den statliga transportförsörjningen och dess infrastruktur. Trafikverket är en del av planeringssystemet genom samverkan med andra aktörer och rådgivning i olika planeringsfrågor. Trafikverket tillhandahåller även ett flertal olika planeringsunderlag. Trafikverket har ansvar att identifiera mark- och vattenområden som är av riksintresse för kommunikationer (trafikslagen).
Post- och telestyrelsen (PTS)
PTS bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Myndighetens koppling till samhällsplanering är dess ansvar för riksintresset Anläggningar för elektronisk kommunikation. Det innebär att PTS i samråd med andra myndigheter ska identifiera områden som bedöms som riksintressanta utifrån perspektivet Anläggningar för elektronisk kommunikation.
-
Samverkan om Sendai-ramverket
Sendairamverket beslutades av FN och behandlar frågan om katastrofriskreducering. Ansvarig att samordna i Sverige är Myndigheten för civilt försvar ansvarig myndighet, men det sker också samverkan i ett antal olika områden där myndigheter, länsstyrelser och representanter från kommuner, regioner och frivilligorganisationer deltar.
För att utöka arbetet med Sendairamverket grundade UNDRR (FN:s organ för internationell katastrofriskreducering) kampanjen Making Cities Resilient (2010). Svenska kommuner kan delta i syfte att nätverka och inspireras kring att skapa resiliens (återhämtningsförmåga och motståndskraft) mot naturolyckor, både idag och i framtiden, i sina respektive kommuner.
-
Arbetsgrupp för naturolyckor
Arbetsgrupp för naturolyckor är en grupp bestående av ett flertal myndigheter, SKR och representanter från länsstyrelser. Fokus för gruppen är att samordna arbetet med natur- och klimatrelaterade händelser i Sverige. Huvudsyftet är att samordningen ska leda till bättre arbete för att förebygga, mildra effekterna av samt öka förmågan att hantera naturolyckor.
-
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Myndighetsnätverket för klimatanpassning samlar myndigheter med informations- eller sektorsansvar för hur samhället påverkas av ett förändrat klimat. Även länsstyrelserna och SKR ingår.
SendairamverketKampanjen Making Cities Resilient för att minska städers sårbarhetArbetsgrupp naturolyckorMyndighetsnätverket för klimatanpassning, klimatanpassning.se