Miljö- och hälsoskydd: Planering, utbildning och övning

Kommunens arbete med krisberedskap syftar både till att minska sårbarheten och genom planering skapa en förmåga att kunna hantera extraordinära händelser. Planeringen behöver omfatta både kommunens verksamhetsansvar och det geografiska områdesansvaret.

På den här sidan

Planering

Miljö- och hälsoskydd bör involveras i krisberedskaparbetet när det gäller både planering och kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Deras sakkunskap inom området är viktiga vid händelser och kriser, till exempel vid smittsamma sjukdomar som sprids via livsmedel, dricksvatten och objekt eller olyckor som kan påverka miljön och hälsan.

Kommunen behöver ha en uppdaterad lista över kontaktpersoner som kan komma att samverka med i olika frågor när det gäller beredskap och kris.

Kontinuitetshantering

Kontinuitetshantering är en metod som används för att skapa en förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken typ av störning som organisationen utsätts för. Som en del i arbetet kan en eller flera kontinuitetsplaner tas fram. De innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en störning, till exempel vid personalbortfall, uteblivna leveranser av viktiga varor och tjänster eller elavbrott.

I en kontinuitetsplan kan det bland annat framgå när planen ska aktiveras, hur verksamheten ska arbeta på alternativa sätt under en störning och relevanta kontaktuppgifter. Myndigheten för civilt försvar erbjuder ett samlat metodstöd kring kontinuitetshantering, bland annat genom en webbkurs, vägledningar, förenklade exempel och checklistor.

Läs mer om kontinuitetshantering

Beredskapsplaner

Livsmedelskontroll

För att vara förberedd på olika händelser finns det krav på beredskapsplanering för livsmedels-kontrollen i förordning (EU) nr 2017/625 och i Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS 2005:21). Kontrollmyndigheten ska upprätta beredskapsplaner som kan användas i nödsituationer.
Beredskapsplanerna ska göras i linje med kommunens övergripande krishantering och i samråd med andra aktörer i kommunens krishanteringsorganisation, till exempel en dricksvattenproducent.

Leda och stödja livsmedelskontrollen i kris och vid höjd beredskap, slv.se

Kontrollmyndigheten ska omedelbart kunna vidta åtgärder om livsmedel eller dricksvatten visar sig utgöra en allvarlig risk för människors hälsa. Om många människor har blivit sjuka av livsmedel eller dricksvatten kan det bli aktuellt att kommunicera detta till allmänheten, till exempel via kommunens webbplats, massmedier eller sociala medier. Om ett osäkert livsmedel upptäcks ska kontrollmyndigheten rapportera livsmedlet via iRASFF om andra myndigheter berörs av larmet.

Miljö- och hälsoskydd

För att säkerställa att MB följs behöver miljö- och hälsoskydd ta fram egna beredskapsplaner som baseras på de risker som finns i det geografiska området.

Händelser med farliga ämnen är ovanliga men kan få mycket allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att de berörda aktörer som har ett ansvar att agera vid en sådan händelse förbereder sig och planerar hur de ska agera och samverka när en händelse inträffar.

God samverkan med andra aktörer är en förutsättning för att hantera samhällsstörningar och därför behöver kommunen ha aktuella kontaktuppgifter till myndigheter och berörda aktörer. Det kan också vara bra med regelbundna träffar mellan kommunen och berörda aktörer för att stärka kompetens, etablera kontakter mellan aktörer och förtydliga hur ansvarsfördelningen ser ut vid en händelse.

Sjukdomsutbrott från objekt eller sällskapsdjur ska hanteras skyndsamt. Personalen behöver ha god kunskap om smittor, smittspridning, och provtagning för att kunna spåra och undanröja smittan. Legionella är exempel på en objektsburen smitta som kommunen ofta hanterar.

Kommunen ska kontakta Socialstyrelsen vid kännedom om smittspridning från objekt eller sällskapsdjur i verksamheter som bedriver yrkesmässig hygienisk verksamhet, exempelvis skönhetssalonger, tatueringsstudior, fotvårdsverksamheter och liknande.

Vid större utbrott med misstanke att flera har smittats kan det ibland bli aktuellt att kommunicera detta till allmänheten, till exempel via kommunens webbplats, massmedier eller sociala medier.

Det är viktigt att kommunen har en plan för mätning vid en kärnteknisk olycka eftersom länsstyrelserna är beroende av kommunens förmåga att mäta. Personalen behöver ha god kunskap om hur mätningen ska genomföras. Det är därför viktigt att de personer som genomför mätningar vid ett utsläpp även får möjlighet att träna på att mäta. Genom att låta flera genomföra mätningarna skapas även en redundans kring strålningsmätning bland personalen.

Smittspårning och undanröjande av objektburensmitta – Vägledning enligt miljöbalken, folkhalsomyndigheten.se

Utbildning och övning

Utbildning och övning är en viktig del i kommunens arbete med att utveckla sin förmåga att förebygga, motstå och hantera olika typer av samhällsstörningar. Kommunen har ansvar för att se till att anställda får den kompetens som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Grundläggande är att all personal har god kunskap och kan rutinerna för att veta vad som gäller oavsett om det är personalens vanliga arbetsområde eller inte. Vilken typ av utbildning som behövs i verksamheten eller vilka förmågor och riskhändelser som behöver övas kan till exempel beskrivas i en utbildnings- och övningsplan.

Många kommuner genomför egna övningar baserat på vad som kan vara aktuellt inom kommunen, det kan vara skrivbordsövningar, större eller mindre övningar eller spontana övningar. Det är viktigt att olika verksamheter övar tillsammans för att underlätta samverkan och kommunikation vid en kris, till exempel en regional nödvattenövning för att säkerställa dricksvatten när det kommunala vattnet är otjänligt. Det är även viktigt att öva störningar i till exempel it och telefoni för att säkerställa funktionalitet vid kriser.

Övningar kan ha olika format och för att identifiera vilka förmågor som behöver övas kan övningar bland annat bidra till att

  • klargöra roller och ansvar, både inom den egna verksamheten och mellan övriga aktörer som involveras
  • öka förmågan att fatta snabba och riktiga beslut
  • utveckla krishanteringsförmåga och krisledning
  • testa och utveckla befintliga rutiner
  • klargöra ett eventuellt behov av ytterligare utbildning eller övning.

Jordbruksverket har tagit fram ett övningsstöd för kommuner för att hantera utbrott av epizootier.

Öva enkelt!

Övningsstöd för länsstyrelser och kommuner, jordbruksverket.se

 

Till toppen av sidan