Fastigheter och byggnader: Planering, utbildning och övning

När det vanliga elnätet inte fungerar är det viktigt att det finns alternativa lösningar för att säkerställa funktionaliteten i elförsörjning för samhällsviktiga verksamheter. Planering för hur den samhällsviktiga verksamheten ska kunna fortsätta vid störningar är en viktig åtgärd att genomföra. Åtgärder kan till exempel vara att förse byggnaden med fast installerad reservkraft, utarbeta manuella reservrutiner till centrala verksamheter för att stödja kommunens funktionalitet, flytta verksamheten till andra lokaler eller införskaffa mobil reservkraft.

Styrel är den planeringsprocess som drivs av Energimyndigheten där samhällets aktörer (kommuner, regioner, myndigheter, elnätsföretag, organisationer med flera) tar fram underlag för prioritering av samhällsviktig verksamhet när det inte finns tillräckligt med kapacitet i elsystemen för att möta behoven. Det finns således system för att koppla bort elanvändare (byggnader) om det skulle behövas för att säkerställa att samhällsviktiga användare får el.

Att säkerställa reservkraft för samhällsviktiga funktioner innebär ofta stora ekonomiska investeringar. Det är därför viktigt att analysera vilka faktiska behov som finns för olika verksamheters kontinuitet och planera utifrån det.

Fast installerad reservkraft kan till exempel vara lämpligt för byggnader eller lokaler som i vardagen inrymmer samhällsviktig verksamhet som är extra känslig för störningar eller avbrott i elförsörjningen. För andra lokaler eller byggnader, som till exempel utgör potentiella trygghetspunkter, kan mobila reservkraftslösningar vara mer fördelaktigt.

För att en byggnad ska kunna ta emot reservkraft krävs det en särskild inkopplingspunkt för reservkraftsaggregaten. Byggnadens elnät behöver också vara utformat så att rätt platser och funktioner i byggnaden kan förses med reservkraft. Risken finns annars att till exempel uppehållsrummen på äldreboendet är strömförsörjda men inte värmen eller ventilationen.

För att reservkraften ska fungera krävs tillgång till bränsle, ofta diesel, därmed är inte reservkraftsaggregaten ett självförsörjande system. Det kan därför vara viktigt för en byggnads funktion att undersöka självförsörjande alternativ för elförsörjning. Exempel på detta är så kallad ö-drift, där elkraft kan produceras utan att vara i kontakt med det ordinarie elnätet. Mer information om detta finns att läsa senare i kapitlet kopplat till solceller.

Läs mer om reservkraft

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att det bör vara minst 20 grader i en bostad. För känsliga grupper, exempelvis äldre personer, bör inomhustemperaturen vara minst två grader varmare. Vid strömavbrott håller nya moderna välisolerade byggnader temperaturen bättre än äldre byggnader och oftast kyls flerfamiljshus ut långsammare än enfamiljshus.

Kyla under årets varma perioder är lika viktigt som värme under de kalla årstiderna. Höga temperaturer ökar risken för hjärtproblem och värmeslag. Särskilt äldre, mindre barn och personer i riskgrupper är känsliga för både värme och låga temperaturer.

För att fjärrvärme ska nå ut i en byggnad krävs en cirkulationspump som ofta är driven av el och som därmed är känslig för elbortfall. Därför är det viktigt att tänka på hur byggnader ska kunna värmas upp när det är strömavbrott. Byggnaders värmesystem bör utformas så att självcirkulation kan uppnås för att bidra till att värmen finns kvar i byggnaden vid elbortfall. Fjärrkyla fungerar enligt samma princip som fjärrvärme men byggnaden måste då ha en egen anläggning för att kunna ta emot levererad fjärrkyla.

Vid strömbortfall slutar generellt även värmen att fungera i en byggnad. Är värmebortfallet av en kortare karaktär kan det räcka att klä sig varmt och dricka varmt, men fortsätter värmebortfallet en längre period kan det innebära en fara både för hälsan och för en byggnad. En utkyld byggnad kan leda till sönderfrusna ledningar som sedan behöver åtgärdas till höga kostnader. Det viktigaste är att se över vad som kan göras i den egna byggnaden för att säkerställa en miniminivå av värme. I vissa fastigheter finns det möjlighet till självcirkulation medan det i andra fall kan räcka om det finns reservkraft till byggnaden så värmefläktar kan ställas in, om det överliggande fjärrvärmenätet är utslaget. Respektive fastighetsägare behöver dock själv se över det bästa alternativet för den egna verksamheten.

Energimyndigheten har tagit fram en rapport med åtgärder för gamla och sjuka vid omfattande el- och värmeavbrott, där bland annat tabeller över tidsåtgång för sänkning av inomhustemperatur vid elavbrott beskrivs. Tabellerna kan användas vid planering för utkylning av olika byggnader.

Temperatur inomhus, folkhälsomyndigheten.se

Värme i lägenheten vid elavbrott, energimyndigheten.se

När det blir för varmt – Råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja, folkhalsomyndigheten.se

Fjärrvärmens roll i energiomställningen, energimyndigheten.se

Fjärrvärme vid elavbrott, lu.se

Åtgärder för gamla och sjuka vid omfattande el- och värmeavbrott, energimyndigheten.se

I byggnader är uppkopplade automationslösningar för bland annat värme, ventilation och låssystem allt mer vanligt vilket ställer krav på att både fastighetsägaren och verksamheten säkerställer tillgången till robust it-drift.

Handbok i kommunal krisberedskap – It

För att kunna upprätthålla samhällsviktiga verksamheter är det viktigt att det finns tillgång till dricksvatten. Vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse kan vattnet blir odrickbart för att det har kommit in bakterier i ledningsnätet eller för att rörledningarna varit trycklösa så att förorenat markvatten kommit in i rörledningarna. Oavsett vad som inträffat så innebär detta att det inte finns vatten i kranen eller att vattnet som finns inte är drickbart.

Dricksvatten, livsmedelsverket.se

Handbok i kommunal krisberedskap

Fysisk säkerhet handlar om att personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik tillsammans ska förebygga, upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde och skadlig inverkan på byggnader. Byggnader behöver också utformas på ett sådant sätt att tjänstepersoner och förtroendevalda kan utföra sina uppdrag på ett tryggt och säkert sätt.

Läs mer om stöd till aktörer i offentlig miljö

Krisberedskapsarbetet syftar till att förhindra att en samhällsstörning uppstår eller, om den ändå uppkommer, att den får så små konsekvenser som möjligt.

Kommunen behöver arbeta systematiskt med riskhantering för att säkerställa att den verksamhet som bedrivs i byggnader med samhällsviktig verksamhet inte drabbas av avbrott. Vid riskhanteringen bör tillgångar värderas samt risker och hot inventeras och konsekvensbedömas för att lägga fast en acceptabel risknivå. Under arbetet bör kommunen ta hänsyn till flera dimensioner, som till exempel behovet av förebyggande skyddsåtgärder, risker för inbrott, brandrisker och myndighetskrav. Försäkringar kan användas som ett verktyg i de fall inventerade risker och hot ger stora ekonomiska konsekvenser som kommunen inte bedömer kunna hantera. I de fall kommunen väljer att teckna försäkring ingår ofta riskreducerande åtgärder i bolagens försäkringsvillkor som indirekt kan leda till stärkt krisberedskapsarbete.

Trygghetspunkter är platser dit invånare kan hänvisas vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Om det behövs andra byggnader än de som kommunen själv förfogar över behöver avtal slutas med fastighetsägare och eventuella hyresgäster för att säkerställa tillgång vid behov. En fördel med att placera trygghetspunkter i kommunala byggnader är att kommunen har eget ansvar för användning av lokalen och kan anpassa den efter de egna behoven. Vid planering av lokal för trygghetspunkter finns några saker som är viktiga att tänka på, bland annat följande:

• Geografisk placering av lokalen som underlättar för personer att ta sig dit, gärna i anslutning till kollektivtrafik.
• Ska lokalen kunna erbjuda sovplats eller bara vara en informationspunkt?
• Hur ska lokalen vara utformad för att ge information till invånarna?
• Ska lokalen erbjuda en plats att värma sig på och ladda mobiltelefonen?
• Behov av tekniska försörjningssystem, såsom reservkraft.
• Vilka kommunikations- och informationssystem krävs?

Energimyndigheten har tagit fram stöd för upprättande och drift av trygghetspunkter vid energibortfall.

De flesta har det ofta bäst i det egna hemmet, även om det skulle saknas el. Att ge tips och råd på om hur personer fortsatt ska kunna vara hemma även om det saknas värme och el bidrar till att kommunens fokus kan läggas på de personer som inte kan bo kvar hemma. Kommunen kan därför ge invånarna tips och råd om den egna hemberedskapen på webbsidor under krisberedskapsveckan eller via andra informationsinsatser.

Att upprätta trygghetspunkter, energimyndigheten.se

Inkvartering

Vid extraordinära händelser kan det finnas behov av att flytta de boende från ett område till ett annat för att säkerställa deras liv och hälsa. Exempel på händelser där inkvartering av personer genomförts är de stora skogsbränderna som inträffade sommaren 2014 och sommaren 2018. Ungefär tusen personer behövde evakueras 2014 och runt tvåhundra år 2018. Det finns även exempel på när Sverige tagit emot många flyktingar från andra länder, till exempel från Jugoslavien på 1990-talet och från Afghanistan och Syrien år 2015, som ställt krav på att kommuner med kort varsel ordnat inkvartering. Beroende på behovet av inkvartering ställs även olika krav på byggnader utifrån gruppers olika behov, till exempel om det är barn och unga eller äldre. Ansvariga myndigheter ställer de närmare krav som gäller vid inkvartering, som till exempel acceptabel boendeyta, uppvärmning, brandskydd, vatten och avlopp.

Att planera och förbereda en storskalig utrymning

Välfungerande krishantering under Ljusdalsbränderna 2018, fhs.se

Vid extraordinära händelser kan det finnas behov av att flytta de boende från ett område till ett annat för att säkerställa deras liv och hälsa. Exempel på händelser där inkvartering av personer genomförts är de stora skogsbränderna som inträffade sommaren 2014 och sommaren 2018. Ungefär tusen personer behövde evakueras 2014 och runt tvåhundra år 2018. Det finns även exempel på när Sverige tagit emot många flyktingar från andra länder, till exempel från Jugoslavien på 1990-talet och från Afghanistan och Syrien år 2015, som ställt krav på att kommuner med kort varsel ordnat inkvartering. Beroende på behovet av inkvartering ställs även olika krav på byggnader utifrån gruppers olika behov, till exempel om det är barn och unga eller äldre. Ansvariga myndigheter ställer de närmare krav som gäller vid inkvartering, som till exempel acceptabel boendeyta, uppvärmning, brandskydd, vatten och avlopp.

Att planera och förbereda en storskalig utrymning

Välfungerande krishantering under Ljusdalsbränderna 2018, fhs.se

Kommunerna har flera verktyg för att styra markanvändningen. Översiktsplaner och detaljplaner tar upp bland annat klimatrelaterade risker för den byggda miljön och hur byggnader kan utformas. Exempelvis kan en kommun i dessa förarbeten utreda om en plats för det nya äldreboendet eller skolan är lämplig och om dessa verksamheter bör byggas någon annanstans där risken för till exempel översvämning är mindre. Inför att kommunen planerar för nya byggnader där samhällsviktig verksamhet ska bedrivas bör en riskanalys genomföras för att identifiera risker och hot mot verksamheten och förtydliga de behov som till exempel ett nytt äldreboende eller skola har. I den risk-analysen bör även behovet av reservkraft eller nödvatten belysas.

Handbok i kommunal krisberedskap – Fysisk planering

För att kunna hantera felanmälningar i samhällsviktiga byggnader bör kommunen planera för att det finns jourfunktioner som kan åtgärda skador vid till exempel en vattenläcka eller fel på låssystem. I de fall då kommunen hyr en byggnad bör det i avtal framgå att det finns jourfunktioner som kan åtgärda fel.

All hyra av byggnader bör föregås av en behovsanalys som beskriver vilken verksamhet som ska bedrivas och vilka krav som ställs på byggnaden. I lokaler där samhällsviktig verksamhet bedrivs är en behovsanalys särskilt viktig för att reda ut beroenden mellan kommunen som hyresgäst och fastighetsägaren. Av riskanalysen bör det också framgå vilken nivå på säkerhet, vem som ska ansvara för vad i byggnaden (fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren) och vem som ska åtgärda fel. I hyresavtalet bör det förtydligas att fastighetsägaren säkerställer organisation och fastighetsfunktioner även vid en samhällsstörning.

Gäller LOU vid hyra av lokal?

Enligt LSO ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar säkerställa att det finns utrustning för släckning av brand och livräddning vid brand samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand, samt begränsa och hindra skador till följd av brand. Dessa åtgärder kan vara av såväl teknisk karaktär (till exempel brandlarm och släckutrustning) som organisatorisk karaktär (till exempel utrymningsrutiner, utbildning och övning).

För att uppfylla dessa krav bör ett kontinuerligt och systematiskt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. Vidare finns det allmänna råd på mcf.se om systematiskt brandsskyddsarbete (SBA).

Kommunen bör inrätta en organisation för det systematiska brandskyddsarbetet som förtydligar vilka roller och ansvar som ingår, till exempel funktionen brandskyddsansvarig. Det är också lämpligt att ägaren till byggnaden och den som bedriver verksamheten i byggnaden klargör vem som ansvarar för vilka delar i brandskyddet och gärna reglerar detta i någon form av avtal.

Vidare ska kommunen säkerställa att brandskyddet kontrolleras regelbundet och dokumenteras. Dokumentationen av brandskyddet bör vara tillräcklig för att säkerställa underhållet och att skäliga brandskyddsåtgärder, både tekniska och organisatoriska, har vidtagits.

Det systematiska brandskyddsarbetet handlar inte enbart om tekniska lösningar, såsom brandvarnare och brandlarm, utan också om kompetensen hos personalen om hur de ska agera vid brand. Det är viktigt att säkerställa att grundläggande brandskyddsutbildningar och utrymningsövningar genomförs. Det behöver även finnas uppdaterade rutiner kring till exempel utrymning eller särskilda risker utifrån byggnadens och verksamhetens förutsättningar. Olika verksamheter kan också behöva ha olika nivå på brandskyddet. Brandskyddet ska dimensioneras utifrån den egna verksamhetens förutsättningar.

SRVFS 2004:3 allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbeteAnsvar och systematiskt brandskyddsarbete

Lokal energiproduktion ökar motståndskraften mot yttre störningar. Genom att konstruera anläggningen så att det vid behov går att koppla från det gemensamma nätet ökar den egna motståndskraften ytterligare. Energieffektivisering ökar i sig inte en byggnads motståndskraft däremot skapas bättre förutsättningar för att kunna försörja hela eller delar av byggnaden om mindre energi används i normalfallet. Framför allt om det även finns lokal energiproduktion som kan kopplas från det allmänna nätet och endast försörja den egna fastigheten.

Flera projekt pågår för att minska energianvändningen och bidra till att byggnaderna blir mer motståndskraftiga mot störningar i samhället. Nedan ges några exempel.

Mariestads kommun har byggt en ny förskola där det kommer finnas solceller på taket för att lösa en del av energibehovet. Sjöbo kommun har ett projekt där de bygger en vätgasanläggning kopplat till en av sina egna byggnader där målet är att byggnaden ska kunna bli självförsörjande på el. Flera liknande byggprojekt är under planering i kommunen.

Hållbar förskola, mariestad.se

Vanliga solcellsanläggningar är av säkerhetsskäl konstruerade att stänga av sig vid elavbrott. De egna solcellerna förser inte den egna byggnaden med el, utan elen som produceras i solcellerna levereras ut i det gemensamma nätet precis som den el som produceras i ett vindkraftverk eller ett kärnkraftverk. För att solceller ska kunna förse den egna byggnaden med el krävs särskilda installationer, i form av exempelvis batterikapacitet och ett separat elnät. Dessa installationer kan vara förenade med höga kostnader, men då kan den egna byggnaden drivas genom solcellsanläggningen även vid elavbrott.

Solceller, tio inspirerande exempel, offentligafastigheter.se

Fungerar solceller vid strömavbrott?, molndalenergi.se

På grund av klimatförändringar blir det allt vanligare med olika typer av extremväder. Detta påverkar hur städer och samhällen behöver planeras och anpassas för att minimera effekterna när något händer. Även befintliga byggnader kan behöva anpassas för att bättre motstå klimathändelser.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar med klimatanpassning, klimatrisker och krisberedskap. De har på sin webbplats exempel från olika kommuner som arbetat med olika planverk för att hantera konsekvenserna av det ändrade klimatet. I ett förändrat klimat ställs högre krav på möjligheten att kyla byggnader och i det sammanhanget kan solens energi även användas till att skapa kyla till en byggnad.

Klimatrisker, skr.se

Stöd i arbetet med klimatanpassning, offentligafastigheter.se

Miljöindikatorer – aktuell status, boverket.se

Kommunen och den kommunala räddningstjänstorganisationen kan behöva särskilda lokaler som är anpassade för att kunna bedriva krisledning, ledningsplatser för kommunal ledning och räddningscentraler för räddningstjänstens ledning, vilket ska beslutas i kommunens ledningsplan för varje mandatperiod. Dessa lokaler innehåller särskild utrustning som är anpassad för stabs- och ledningsarbete. Myndigheten för civilt försvar stöttar kommuner och räddningstjänster med stöd, teknisk rådgivning och ekonomisk delfinansiering.

Inför planering för en lokal för krisledning behöver en riskanalys genomföras för att till exempel identifiera lämplig plats, krisledningens behov, skyddsaspekter, behov av försörjningssystem som exempelvis reservkraft och annan teknisk utrustning i form av lås och larm, kommunikationsutrustning och säkerhetssystem. I riskanalysen bör även behovet av en alternativ ledningsplats belysas.

Läs mer om ledningsplatser

Skyddsrum ska skydda människor vid krig eller risk för CBRNE-händelser. Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta tak och bjälklag samt väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. De har även speciell ventilation och luftsluss för att minimera verkan från giftiga gaser. På mcf.se finns en skyddsrumskarta där alla aktiva skyddsrum i landet finns utplacerade. När det finns skyddsrum i kommunala byggnader är det också kommunens ansvar att underhålla skyddsrummen och se till att inga ändringar görs som försämrar rummets skyddsförmåga. Fastighetsägaren ska kunna ställa i ordning skyddsrummet inom två dygn. Det är Myndigheten för civilt försvar som beslutar om ett skyddsrum får avvecklas.

Läs mer om skyddsrum