Avlopp: Risker och sårbarheter

Sannolikheten för olika risker i en kommun varierar givetvis. Exempel på risker som förekommer i de allra flesta kommuner är större olyckor, extremväder, social oro och störningar i leveranser av it, el och livsmedel.

Här redovisas även sårbarheter i avloppsverksamheten som kommunen kan behöva ta hänsyn till.

Bräddning

Bräddning innebär att avloppsvatten tillfälligt släpps ut orenat eller ofullständigt renat till recipienten. Det förekommer oftast vid kraftigt regn och avloppsvattnet är då utspätt av regnvattnet. Vattnet som släpps ut vid bräddning har inte genomgått den ordinarie reningsprocessen i reningsverket, men kan vara delvis renat genom att till exempel ha genomgått en kemisk rening eller passerat ett galler som filtrerar bort större partiklar. Bräddning kan ske på olika platser. Det kan ske både på ledningsnätet och vid renings-verket. Detta kan dock försvåras om det är högt vattenstånd i recipienten.

Även om bräddning kan orsaka negativa konsekvenser på recipienten är det oftast en konsekvens som är att föredra framför att avloppsvattnet går baklänges genom lednings-nätet om ledningarna är fulla. Syftet med bräddningen är då att förhindra detta och därmed undvika översvämningar och skador på byggnader samt att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar. Stora flöden kan också slå ut avancerade reningsprocesser i reningsverken som skulle kunna påverka reningsförmågan under en längre tid. Då är det tillfälliga orenade utsläppet ofta att föredra.

Att brädda utgör alltså en miljömässig risk för recipienten, men att inte brädda utgör ofta en ännu större risk för samhället, men också för recipienten på längre sikt. Därför är det viktigt att både arbeta för att ledningsnätet ska vara dimensionerat för att undvika bräddning, men också att ha rutiner och en förmåga att kunna brädda då det blir nödvändigt. En del av detta är att ha en dialog med kommunens miljökontor för att provta vattnet, något som är viktigt om det till exempel är badsäsong. Provtagning vid badplatser är lagstadgat enligt EU:s badvattendirektiv.

Nödutsläpp är en ovanligare typ av bräddning och är också ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten. Det som särskiljer nödutsläppen är att de orsakas av driftstörningar. Det skulle till exempel kunna vara ett strömavbrott som slår ut reningsverket eller pumpstationerna. Ett tillfälligt orenat utsläpp till recipienten kan då bli nödvändigt för att undvika skador på egendom och samhälls-viktiga funktioner. En skillnad mot bräddningen som beskrivs ovan är att avloppsvattnet då inte är utspätt.

Resultatrapport för VASS Drift 2019, svensktvatten.se

Kraftigt regn

Ledningsnätet är sällan dimensionerat för kraftigt regn. Beroende på intensiteten i regnet kan det gå att brädda men vid intensivare regn kommer inte detta vara tillräckligt för att leda bort vatten och skydda fastigheter och samhällsfunktioner. Vattnet kommer istället att ansamlas på olika platser i kommunen och orsaka översvämningar med flera potentiella konsekvenser som följd. Det kan till exempel handla om störningar i samhällsviktig verksamhet, påverkan på samhällets funktionalitet, fara för liv och hälsa, smittspridning, spridning av föroreningar och inte minst stora kostnader. Motsvarande problem kan uppstå vid snösmältning som kan generera stora flöden.

Bräddning är vanligt när dag- och avloppsvatten leds bort i samma ledningar, i så kallade kombinerade ledningar, eftersom dessa ofta blir överbelastade. Att investera i separata ledningssystem är därför en viktig åtgärd för att undvika bräddningar. Detta är däremot kostsamt och behöver göras över tid. Investeringen behöver göras i kombination med andra insatser i samhällsplaneringen för att ta hand om dagvatten eftersom lednings-nätet inte kan dimensioneras för att kunna hantera skyfall eller kraftigt regn. Det finns flera naturbaserade lösningar för att hantera dagvatten som kan vara lämpliga, såsom gröna tak, dagvattendammar eller nyttjande av parkmark.

Läs mer om hållbar dagvattenhantering, svensktvatten.se

Avloppsvatten innehåller bakterier, virus och parasiter som kan orsaka sjukdomar hos
människor och djur. Det innehåller också föroreningar såsom läkemedelsrester, PFAS (som är ett samlingsnamn för tusentals industriellt framställda kemikalier som är svåra att bryta ner) och hormoner som kan påverka vattenlevande växter och djur, till exempel genom att minska deras reproduktionsförmåga. Vissa föroreningar förekommer i spillvattnet men det finns också föroreningar i dagvattnet. Det kan till exempel vara mikroplaster, olja, bekämpningsmedel eller metaller.

Det finns en bred sammansättning av föroreningar som leds genom ledningsnätet till reningsverket och det är viktigt att det finns en förmåga att rena dessa där, samt att tekniken i reningsverken utvecklas för att bättre kunna rena de oönskade ämnen som annars når recipienten. Målet bör alltid vara att fånga upp denna typ av föroreningar redan där de uppstår för att undvika att de släpps ut i recipienten. Det är också viktigt att ha en förmåga att leda avloppsvattnet förbi reningsverket om det finns en risk att dess sammansättning annars kan slå ut viktiga processer i reningsverket.

Se avsnittet Övning och utbildning

Eftersom de farliga ämnena kommer från samhället bör kommunen kontinuerligt informera allmänheten om vad som kan vara skadligt att hälla ut i till exempel vasken eller brunnar. Det kan då dels handla om föroreningar såsom läkemedel, dels om saker som kan orsaka stopp (se avsnittet om lednings-nätet nedan). Farliga ämnen kan också hamna i ledningsnätet till följd av olyckor, till exempel där farligt gods är inblandat.

Utöver de näringsämnen som orsakar övergödning i vattendrag finns flera andra ämnen i avloppsvattnet som kan ha en negativ påverkan på vår miljö.

Läs mer om avloppsvattnets miljöpåverkan, naturvardsverket.se

Ledningsnätet

Avloppsvatten kommer till reningsverket via ledningsnätet. Ett väl fungerande ledningsnät är kritiskt för att hela avloppshanteringen ska fungera och till exempel rena förorenat vatten och undvika översvämningar och sanitära olägenheter. Det finns däremot flera sårbarheter och hot mot detta.

Sveriges ledningsnät har byggts ut under en lång tid och har en snittålder på 40–50 år. Det finns ledningar som är väsentligt äldre. Slitna rör kan leda till inläckage av grundvatten (så kallat ovidkommande vatten) i ledningarna vilket medför att onödigt mycket vatten behöver renas i reningsverken. Ytterligare ett hot är att de äldre rören kan vara underdimensionerade. Det kan innebära att de inte kan omhänderta stora flöden, till exempel i samband med kraftigt regn, vilket kan leda till översvämningar. Det förekommer också felkopplingar i ledningsnätet, vilket kan innebära att avloppsvatten leds till spillvattennätet eller tvärtom och därmed problem i form av stora flöden eller utsläpp av orenat vatten.

Ett annat hot mot ledningsnätet uppstår när fel saker spolas ner i det. Det kan antingen ske när fel saker spolas ner i toaletten eller när fel saker sköljs ner i till exempel dagvattenbrunnar. Vanligast är våtservetter, tops, bindor, tamponger, hår och pads.

På ledningsnätet finns kammare och kasuner där flera ledningar går samman till en ledning och kanske även ett bräddavlopp. Ett bräddavlopp leder bort vatten från ledningsnätet om det är överbelastat (läs mer om detta i avsnittet om bräddning ovan). Om en kammare eller kasun rasar kan det ta lång tid innan den är lagad och vattnet måste ofta brädda under en lång period. Detta kan jämföras med ett ledningsbrott som ofta kan lagas inom några timmar. Kontroll och förebyggande underhåll är därför viktigt även på kammare och kasuner.

Risk för akuta problem för Sveriges VA-nät, infrasverige.se

Pumpstationer

Pumpstationerna är kritiska länkar i avloppssystemet. Om de inte pumpar vattnet vidare i ledningsnätet så stiger vattennivån till en nivå där det bräddas ut till närmaste recipient. I värsta fall kan det istället bräddas till källare eller andra lågpunkter. Driftstopp i pumpstationerna kan till exempel bero på att oönskade föremål orsakat stopp eller fastnat, men också på elavbrott eller skador på pumpstationen. Pumpstationer utrustas ofta med övervakningssystem som larmar vid olika störningar eller höga vattennivåer. För att säkerställa funktionaliteten vid elavbrott kan pumpstationerna utrustas med reservkraft, i alla fall på de mest kritiska punkterna i ledningsnätet.

System för lätt trycksatt avlopp

I fastigheter där de traditionella självfalls-systemen inte lämpar sig av olika skäl kan system för lätt trycksatt avlopp (LTA-system) användas. Det innebär att fastigheterna förses med en pumpbrunn och en pump som pumpar fastighetens avloppsvatten till den allmänna VA-anläggningen. En risk med dessa system är att om pumpen inte fungerar, till exempel vid ett elavbrott, så kan inte avloppsvatten avledas från fastigheten eftersom systemet inte bygger på självfall. Avlopps-vatten kommer då att fylla pumpbrunnen och i värsta fall brädda direkt på fastigheten.

Därför är det viktigt att fastigheter med detta system inte spolar, diskar, tvättar eller duschar vid strömavbrott eller andra störningar i LTA-systemet.

Detta visade sig bli en utmaning vid strömavbrottet i samband med stormen Alfrida i Norrtälje 2019. Områden med kommunalt VA kunde försörjas med dricksvatten, men i områden med LTA-system blev brunnarna överfyllda då LTA-pumparna inte hade reservkraft som vissa större pumpstationer kan ha. Det blev då en viktig kommunikativ uppgift att informera om att vattnet kunde användas för att till exempel dricka och laga mat, men att det inte fick släppas ut i avloppet.

Lättryckssystem – LTA-system och LTA-pumpar, vasyd.se

Avbrott i avloppsanläggningar som inte är anslutna till den kommunala VA-anläggningen

Avbrott i anläggningar som inte är anslutna till den kommunala VA-anläggningen kan också leda till stora konsekvenser. Om de små avloppsanläggningarna inte fungerar kan detta till exempel leda till risk för att smitta sprids, och även här är risken särskilt stor i tätbebyggda områden.

Om små avloppsanläggningar tvingas brädda kan det innebära direkta konsekvenser för den enskilda dricksvattenförsörjningen på landsbygden. Konsekvenserna kan också bli allvarliga om avloppsanläggningen ligger i ett vattenskyddsområde, eller där det finns risk att orenat avloppsvatten når en vattentäkt och därmed kan påverka dricksvattenförsörjningen.

Även små avloppsanläggningar är beroende av el för att kunna pumpa upp vatten ur brunnar för att kunna spola. Flera typer av avloppsanläggningar har pumpar och/eller kemfällning som behöver ström för att de ska rena avloppsvattnet.