Avlopp: Planering, utbildning och övning

Planering

Kontinuitetshantering

Kontinuitetshantering innebär att planera för att kunna upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå om den påverkas av någon typ av samhällsstörning. Det görs antingen genom att försöka minska avbrottstiden eller genom att försöka mildra konsekvenserna av störningen. Vi har tagit fram ett stöd till aktörer för deras arbete med kontinuitetshantering.

Beroende på vilken del av verksamheten som en kontinuitetsplan ska tas fram för är det viktigt att säkerställa relevanta deltagare i framtagandet. Det kan vara olika funktioner beroende på om planen tas fram för exempelvis ledningsnätet, reningsverket eller SCADA-systemet, som är ett informations- och styrsystem som styr, kontrollerar och övervakar fysiska processer.

Läs mer om kontinuitetshantering

Krisplan

Kommunen ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser som utgår från kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA).

Strukturen och omfattningen av krisplanen kan variera och beror på verksamheten och dess behov. Vid framtagandet av en krisplan kan verksamheten till exempel ta hänsyn till Myndigheten för civilt försvars ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning”, som är ett nationellt koncept för hur man kan arbeta med att öka sin förmåga att hantera samhällsstörningar.

Utöver krisplanen behöver avloppsverksamheten ta fram listor och planer med särskild inriktning på den egna verksamheten, till exempel platser som är känsliga för översvämning.

Systematiskt säkerhetsarbete

Det är viktigt att kommunens avloppshantering fungerar, samtidigt som det finns flera hot mot denna. Kommunen eller det bolag som ansvarar för avloppsverksamheten behöver bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete. Grunden för detta kan vara risk- och sårbarhetsanalysen som ger svar på vilka delar av verksamheten som är särskilt kritisk eller var det finns störst risker. Den kan till exempel identifiera kritisk infrastruktur såsom pumpstationer eller reningsverk, kritiska it-system, personal, tjänster eller reservdelar och kritiska förbrukningsvaror som av olika anledningar behöver ett särskilt skydd eller en reservlösning. Notera att verksamheten kan vara beroende av externa leverantörer.

Säkerhetsarbetet bör inkludera såväl fysiska åtgärder som organisatoriska. Utöver den fysiska säkerheten inkluderar det till exempel att arbeta med en säkerhetsorganisation, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Svenskt Vatten har tagit fram olika typer av stöd för VA-aktörer som vill höja sin säkerhet.

Säkerhet och VA, svensktvatten.se

Reservkraftsaggregat

Reservkraft är ett sätt att säkra elförsörjningen när den normala eldistributionen drabbas av avbrott. En del av den samhällsviktiga verksamhetens kontinuitetsplan kan vara att investera i reservkraftsaggregat.

Inom avloppshanteringen kan det vara aktuellt att investera i reservkraftsaggregat på pumpstationer eller på reningsverk. Faktorer som bör vägas in är till exempel förutsättningarna på platsen, flödena och påverkan på samhällets skyddsvärden om anläggningen inte har tillgång till el.

Läs mer om reservkraft

Handbok i kommunal krisberedskap – Energiförsörjning

Skyfallskartering

Alla kommuner behöver bygga en förmåga att både förebygga, motstå och hantera kraftiga regn och skyfall. Det är ett arbete som kräver en bred samverkan inom kommunen mellan de verksamheter som till exempel arbetar med fysisk planering, VA, drift och underhåll, miljö samt med privata aktörer. Ett lämpligt underlag för detta arbete kan vara att ta fram en skyfallskartering som visar var i kommunen som vatten ansamlas och flödar vid stor nederbörd.

Vägledning för skyfallskartering: tips för genomförande och exempel på användningNödtoalett

Vid avbrott i dricksvattenförsörjningen eller avloppshanteringen går det inte att spola i toaletten, vilket snabbt leder till sanitära problem. Det finns ett antal förslag på hur hushåll kan göra om det inte går att spola i toaletten. Alternativen beror på vad det är som har hänt. Nedan är några förslag på lösningar.

Om det finns vatten och ledningsnätet kan ta emot avloppsvatten:

• Toaletten kan spola genom att hälla vatten i den.
• Om det inte finns något vatten:
• Placera en kraftig påse i toaletten kan den fungera som torrdass. Påsen knyts igen efter toalettbesöket. Genom att hälla på någon typ av strö eller halm minskar lukten och urinen sugs upp. Denna metod innebär dock en utmaning när påsarna sedan ska samlas in och hanteras av kommunens renhållningsverksamhet. Om det inte finns en plan för detta kan det snabbt leda till stora hygieniska problem och risk för smittspridning.
• Använda en latrintunna, det går att få till en liknande lösning med en latrintunna eller hink med tätslutande lock. Även då är det en fördel att strö över halm eller strö efter toalettbesöket.
• Fortsätta använda toaletten för att kissa i så länge pappret inte läggs i toaletten.

Ytterligare ett alternativ är att kommunen placerar ut portabla toaletter, så kallade bajamajor. I ett större samhälle blir detta dock ett omfattande projekt. Dels med tanke på att det krävs många toaletter för att möta behovet hos många invånare, dels att det behövs en organisation på plats för att det ska vara till exempel säkert, hygieniskt och smittsäkert.

Oavsett vilken lösning som kommunen bedömer är lämpligast är det viktigt att en plan för detta tas fram i samverkan mellan de verksamheter som ansvarar för avlopp och renhållning samt kommunens miljökontor. En sådan plan bör innehålla följande:

• Hur kommuninvånare ska samla in och förvara sin avföring.
• Hur detta sedan ska samlas in av kommunen, till exempel på vilka platser, av vem och med vilka fordon.
• Hur avfallet ska behandlas.
• Hur detta ska kommuniceras till kommuninvånarna.

Toaletten och vattenavbrott – hur gör jag?, nsva.seBra att ha och veta vid avbrott i vattenleveransen, sunne.se

Utbildning och övning

Ett av de mest effektiva verktygen för att öka förmågan att hantera olika typer av störningar i avloppshanteringen är att öva. Övningar kan ha olika format, och dessa kan du läsa mer om i handbokens kapitel Övergripande processer och i våra olika övningsvägledningar.

Handbok i kommunal krisbered-skap – Kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Övningsstöd och verktyg

Öva hantering av oönskade ämnen i ledningsnätet

Oönskade ämnen eller stora flöden i ledningsnätet för spillvatten, dagvatten eller det kombinerade ledningsnätet kan leda till allvarliga konsekvenser. Det är lämpligt att ha rutiner för en sådan händelse och att öva dessa regelbundet. Verksamheten bör till exempel ha en övad förmåga att kunna leda kontaminerat inkommande vatten förbi reningsverket och direkt till bräddning. Detta görs eftersom för-oreningar kan slå ut reningsprocessen i reningsverket och därmed orsaka långvariga avbrott i att kunna rena avloppsvatten. Ett kort utsläpp direkt till recipienten är att föredra i jämförelse med att slå ut reningsprocessen, som ändå inte kan rena till exempel olja eller giftiga ämnen

brädda om stora mängder vatten kommer in i ledningsnätet på kort tid. Detta kan till exempel inträffa vid kraftigt regn. Om vatten från ledningsnätet inte bräddas kan det leda till att vattnet går baklänges och tränger upp i till exempel gatubrunnar eller golvbrunnar och orsakar översvämningar. Bräddat vatten från reningsverk och pumpstationer är i dessa lägen utspätt och består till stor del av regnvatten fånga upp akut miljöskadliga utsläpp i ledningsnätet. Detta görs genom till exempel kunskap om ledningsnätet, omgivningen och utsläppet samt utrustning såsom slamsug och länsar.

Att öva bräddning eller nödutsläpp behöver inte innebära att genomföra en faktisk bräddning, utan snarare att säkerställa att det finns en förmåga att kunna göra det.