Fysisk planering: Planering, utbildning och övning

Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter för de nya förutsättningar som en ökad uppvärmning ger. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen och längre växtsäsong.

Det finns en mängd olika sätt att arbeta med klimatanpassning Kommunerna, inklusive kommunala företag, har en central roll i arbetet med klimatanpassning i och med sitt planmonopol. Inom översiktsplaneringen finns sedan 2018 lagstadgade krav på att kommunerna ska bedöma risken för skador på den byggda miljön, kopplade till klimatförändringarna.

I kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser kan aspekter inom klimatanpassning med för-del tas med för att analysera hur samhället kan skyddas vid extrema väderhändelser.

Kommunala förvaltningar kan också arbeta med specifika klimatanpassningsfrågor i den fysiska planeringen och vid utformning av den offentliga miljön, vid planering för olika kommunala verksamheter och så vidare.

Räddningstjänsten bör vara delaktig i samtliga skeden av planeringsprocesserna. Detta är viktigt dels för att minimera olika risker, dels för att förbättra förutsättningarna för räddningsinsatser. I kommunens översiktliga planering kan riskobjekt, riskhanteringsavstånd och skyddsobjekt identifieras. Översiktsplanen kan också innebära strategiska ställningstaganden och förslag till framtida mark- och vattenanvändning av betydelse för räddningstjänstens verksamhet. Räddningstjänstperspektivet är också viktigt vid upprättandet av detaljplaner då bland annat flera säkerhetshöjande åtgärder kan behöva regleras. Åtgärderna kan gälla både för mark och byggnader och kan innebära också till exempel krav på framkomlighet.

Framkomlighet för utryckningsfordon är en fråga som ofta uppmärksammas i planprocesser. Utryckningsfordon har en viktig uppgift vid händelser som kan innebära fara för liv och då kan framkomligheten och förutsättningarna i stadsrummet vara avgörande. Eftersom förtätning av städer kan innebära påverkan för räddningstjänstens möjlighet till framkomlighet är det av stor vikt att perspektivet uppmärksammas vid planer som gäller förändringar i den fysiska strukturen. Det gäller bland annat räddningsinsatser på en specifik plats men kan också vara avgörande för framkomlighet i trafikrummet generellt. Goda framkomlighetsmöjligheter gäller inte endast för räddningstjänsten utan för alla utryckningsfordon. Kravet på framkomlig-het för räddningsfordon i PBL syftar till att möjliggöra räddningsinsatser. Byggreglerna preciserar tomtkravet om framkomlighet till byggnader på tomten för räddningsfordon, såsom räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens fordon. Hur gator, torg och andra offentliga platser utformas i detalj är oftast även en fråga för kommunens gatukontor eller motsvarande.

Utifrån ett beredskapsperspektiv är det också viktigt att se över möjligheten för framkomlighetslösningar för räddningstjänsten på alternativa vägar så som gågator, vändplatser och uppställningsytor med hänsyn till stegbilar och större utryckningsfordon med stödben eller bärighet.

Framkomlighet för räddningsfordon, boverket.se

Utryckningstrafikens framkomlighet i tätort, trafikverket.se

I en detaljplan kan kommunen på olika sätt reglera mark- och vattenanvändningen för att hantera hälso- och säkerhetsfrågor. Kommunen kan exempelvis i en detaljplan bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta är ett sätt att arbeta med krisberedskap, eftersom det utgör ett förebyggande arbete som skapar motståndskraft och resiliens mot risker. Planläggning där farliga verksamheter finns inkluderade är ett tydligt exempel där riskutredningar och vidare reglering av skyddsåtgärder är nödvändiga.

Myndigheten för civilt försvar har tagit fram en vägledning, ”Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering”, som behandlar frågan om vilket förhållningssätt exempelvis kommuner bör ha till farliga verksamheter (med storskalig kemikaliehantering) vid fysisk planering. I rapporten lyfts bland annat beskrivningar om lagstiftning inom området fram (som exempelvis sevesolagstiftningen, PBL och miljöbalken) och hur dessa förhåller sig till varandra. Vidare uppmärksammas vikten av att riskhänsyn inkluderas tidigt i planprocessen och hur riskhantering i fysisk planering kan integreras i olika planprocesser. Inspiration kan inhämtas även för farliga verksamheter som inte omfattas av storskalig kemikaliehantering.

Det bör påpekas även i detta sammanhang att befintliga verksamheter inte kan hanteras genom PBL, om inte en lovpliktig åtgärd ska ske eller om en så stor förändring av verksamheten ska ske att det behövs en detaljplaneändring eller en ny detaljplan.

Säkerhet i offentlig miljö: skydd mot antagonistiska hot och terrorism, vägledning

Skydd mot fordonsattacker, skr.se

Öka skyddet mot terrorism i offentliga miljöer

Offentlig miljö utgörs till stor del av platser som är till för människor att röra sig fritt på. Den offentliga miljön omfattas av liv och rörelse, som människan och dess aktiviteter fyller den offentliga miljön med. Det finns dock risker som kan påverka människor, ett exempel är attentat, som ofta benämns pågående dödligt våld i publik miljö (PDV-händelse. Sådana risker kan och bör hanteras vid utformning av den fysiska miljön, både för att minska sannolikheten för dem och konsekvenserna av dem.

Myndigheten för civilt försvars vägledning, ”Säkerhet i offentlig miljö – skydd mot antagonistiska hot och terrorism” utgör ett stöd för hur trygghet och säkerhet kan öka i den offentliga miljön. Rapporten uppmärksammar bland annat att kommuner behöver utreda och eventuellt vidta olika åtgärder för att förhindra eller försvåra för attacker. Förebyggande åtgärder kan exempelvis vidtas för att begränsa konsekvenserna av en eventuell händelse där fordon används som vapen.

SKR beskriver i rapporten ”Skydd mot fordonsattacker” att det finns ett flertal olika tidsperspektiv att förhålla sig till vid uppbyggnad av fordonshinder. Hur temporärt eller långsiktigt arbetet är spelar roll för vilken effekt som uppnås. Kortsiktiga lösningar kan användas vid exempelvis evenemang medan mer långsiktiga lösningar ställer krav på integrerat arbete mellan berörda aktörer.

Skydd mot pågående dödligt våld i publik miljö

Kommunen har planmonopol i den fysiska planeringen. Hur en kommuns fysiska planering utformas i samhället kan därmed ha avgörande betydelse för hur samhället klarar av att möta ett väpnat angrepp. Kommunens förmåga är viktig under höjd beredskap för att kunna värna civilbefolkningen, skydda och upprätthålla samhällsviktiga funktioner samt stödja det militära försvaret.

Den fysiska planeringens processer har en viktig roll i totalförsvarsuppbyggnaden och samhällets förmåga att möta olika typer av hot. Genom att tidigt i planeringsprocesserna ta hänsyn till totalförsvarets behov kan det minska behovet av särskild beredskapsplanering. I stora drag handlar det om att ha med kriget som en riskfaktor i planeringen och utifrån det beakta exempelvis hur olika samhällsfunktioner placeras i relation till varandra, hur kritisk infrastruktur planeras och hur människor kan förflyttas och sätta sig i säkerhet i händelse av krig eller krigsfara.

Totalförsvarets intressen i samhällsplanering