Fastigheter och byggnader: Risker och sårbarheter

Av kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska det framgå vilka risker och sårbarheter som finns i kommunen och hur de påverkar byggnader.

Här beskrivs ett antal händelser som kan leda till skador på byggnader. Händelserna kan vara svåra att förhindra men konsekvenserna kan lindras genom planering, förebyggande arbete och arbete med kontinuitetsplaner.

Säkerhetsaspekter

Kommunen behöver säkerställa att det finns en säkerhetskultur som gör att obehöriga inte ges tillträde till kommunala byggnader. En rutin som beskriver hotbilden och risker är av stor vikt för att få de som arbetar i byggnaden att förstå vilka riskbeteenden som finns och vad som kan hända om rutinerna inte följs. En god säkerhetskultur är när dessa frågor är prioriterade i hela verksamheten.

Säkerhetskultur – ett samspel mellan människor och riskstyrning, arbetsmiljoverket.se

Det kan även finnas en hotbild mot kommunala politiker och tjänstepersoner som kan förflyttas till byggnaden, ofta kallad överförd hotbild. Skyddet byggnaden erbjuder dem som har sina arbetsplatser där och följsamhet till säkerhetsrutiner kan bli avgörande för att förhindra våldsdåd med skador på människor som följd.

Kommunen behöver också ta hänsyn till det brottsförebyggande perspektivet och till placering, ljussättning och variation av olika typer av byggnader. Detta benämns som ”situationell brottsprevention” och syftar till att förhindra eller försvåra brott genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan begås.

Situationell prevention, bra.se

Handbok i kommunal krisbered-skap – Skydd mot pågående dödligt våld i publik miljö

Naturolyckor

Ett förändrat klimat påverkar våra byggnader på många sätt. Det är viktigt att planera för en byggnads hela livslängd och inte enbart för den närmaste framtiden vid nybyggnationer och renoveringar. Byggnader kan drabbas av en rad naturhändelser, till exempel storm, hagelstorm, ras, skred, översvämningar och skyfall. Att göra en klimatanpassningsanalys över tilltänkta nya områden att bebygga kan minska risken för storskaliga skador över tid. SMHI har tagit fram en lathund för kommunal klimatanpassning som kan användas som stöd.

Lathund för klimatanpassning, smhi.se

Översvämningar och skyfall

Översvämningar kan orsakas av skyfall, vårflod samt kraftiga regn och kan skapa stora skador på byggnader. Skador kan även uppstå genom olyckor där till exempel en vattenledning går sönder, eller genom ett dammhaveri. Byggnader kan skyddas via invallning, som är en slags inbyggd mur som löper runt byggnaden och som hindrar vatten från att flöda in utifrån. Det finns också temporära åtgärder som till exempel översvämningsskydd och skyddsvallar som kan användas.

Stora mängder av nederbörd kan även överbelasta ledningsnätet så vattnet pumpas upp genom brunnar i källare. Många samhällsviktiga verksamheter som data- och kommunikationscentraler finns ofta belagda i källare och når vattnet dessa installationer skapar det ofta stora problem för hela samhället.

Enligt lagen (2006:412) om allmänna vatten-tjänster ska huvudmannen ersätta översvämningsskador på en fastighet inom den allmänna VA-anläggningens verksamhetsområde om huvudmannen åsidosatt sina skyldigheter enligt nämnda lag eller andra relevanta föreskrifter. Huvudman definieras som den som äger en allmän VA-anläggning och i många fall är det en kommun, ett kommunalt bolag eller ett förbund.

Myndigheten för civilt försvar har tagit fram förslag på hur en kommun kan göra en första analys eller kartläggning av ett skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet.

Översvämning – stöd för det förebyggande arbetet

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet – framtagande av metodik för utredning på kommunal nivå

Storm

Storm kan skada en byggnad på många sätt. Först och främst kan kraftiga vindar orsaka skador i form av sönderslitna tak och en byggnad kan bli träffad av omkringdrivande bråte eller fallande träd. Stormen kan i sin tur föra med sig stora mängder av nederbörd som kan skapa översvämning eller träd kan falla över ledningar som slår ut elförsörjningen som försörjer viktiga system i en byggnad. Även hagelstormar kan inträffa. Haglet kan vara i samma storlek som golfbollar och skadar tak och eventuella takinstallationer såsom solcellsanläggningar.

Händelsescenario storm

Skador och effekter av storm – en kunskapsöversikt

Brand

Brand är en vanlig olyckshändelse i byggnader och årligen larmas räddningstjänsten till cirka 10 000 bränder eller brandtillbud i byggnader. Varje år omkommer cirka 100 personer, de flesta av dem i samband med bränder i bostäder. De flesta byggnadsbränder har skett i flerbostadshus och villor, därefter i olika former av vårdmiljöer och i skolor. Eftersom kommunen ofta äger och/eller bedriver verksamhet i byggnader för både vård och skola följer fördjupade beskrivningar kring dessa nedan.

Bränder i vårdmiljöer är vanligen begränsade, men kan generera mycket rök och leda till utrymningar. De brandskadade utrymmena är sällan stora men konsekvenserna för verksamheten kan ändå bli kännbara, framförallt genom utbredda rökskador i lokalerna och därigenom problem för fortsatt verksamhet där. Kontinuitetshantering är viktig eftersom verksamheten inte kan upphöra eller enkelt flyttas till en annan plats.

Bränder i skola eller förskola har ofta varit avsiktliga. På skolor har bränderna många gånger börjat dagtid på en toalett eller i korridoren medan de på förskolor börjat kvällstid och utanför byggnaden. Konsekvenserna av brand i skola eller förskola ger både materiella skador och leder till avbrott i verksamheten samt medför stora kostnader. Återkommande mindre bränder på exempelvis toaletter ger mindre störningar i verksamheten medan större bränder i skollokaler kan leda till omfattande och långvariga störningar i verksamheten. Om stora bränder sker under terminstid finns det som regel ett akut behov av ersättningslokaler. Brandincidenter kan även leda till otrygghet för de barn som berörs.

Alla byggnader ska ha ett byggnadstekniskt brandskydd, men hur höga kraven är beror på typ av byggnad och verksamhet. PBL och LSO ställer krav på brandskydd när en byggnad uppförs eller ändras respektive när den är färdig. I Boverkets byggregler (BBR) finns regler om vilket brandskydd man måste ha i en byggnad. Föreskrifterna i BBR måste följas vid uppförande av en ny byggnad eller ändring i en befintlig byggnad.

Brandskydd i byggnader och anläggningar

Beskrivning av olyckor som kan leda till räddningsinsats: Nationellt underlag som skydd mot olyckorBrandskydd, boverket.se

Om Boverkets byggregler – BBR, boverket.se

För att förebygga att bränder uppstår eller att skador till följd av bränder begränsas, behöver ett kontinuerligt och systematiskt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. Brandskyddet, såväl det tekniska som det organisatoriska, behöver upprätthållas, kontrolleras regelbundet och dokumenteras. För ytterligare information, se det tidigare avsnittet Systematiskt brandskyddsarbete.

Utsläpp av farliga ämnen

Byggnadens närmiljö påverkar hur stor risken är för att farliga ämnen tränger in i byggnaden.

Ett exempel på en risk i byggnadens närmiljö är placering nära en större väg eller järnväg där farligt gods transporteras. Ett annat exempel är närhet till verksamheter som hanterar farliga kemikalier och som kan släppa ut dessa kemikalier vid olyckor. Även rök från skogsbränder, som kan förväntas bli vanligare genom klimatförändringarna, kan innehålla farliga ämnen. Utsläppets skadeverkan beror på ämnet och rådande väderförhållanden. De samlade egenskaperna i en byggnad och dess ventilation påverkar såväl vardagens komfort och driftsekonomi som händelseförloppet vid en brand eller en olycka med spridning av farliga ämnen. I händelse av utsläpp av farliga ämnen i nära anslutning till en byggnad bör det finnas möjlighet att stänga av ventilationen beroende på vilken slags verksamhet som bedrivs i byggnaden.

Pågående dödligt våld och terrorism

Pågående dödligt våld (PDV) i publik miljö är händelser där en eller flera gärningspersoner genomför ett attentat med livsfarligt våld.

PDV-händelser och terroristbrott kan försvåras om exempelvis en byggnad har ett brett säkerhetsperspektiv. Efter skolattacken i Trollhättan år 2016 då en gärningsperson gick in i en skolbyggnad med ett svärd, har Myndigheten för civilt försvar gjort en utvärdering med slutsatsen att avgörande för att händelseutvecklingen inte blev ännu allvarligare var att lärare och elever låste in sig i sina klassrum för att undvika att bli upptäckta av gärningspersonen. Installationen av lås var en viktig krisberedskapsåtgärd.

Stöd till aktörer i offentlig miljö

Utvärdering av Trollhättans Stads hantering av attacken på Kronan 2015

Handbok i kommunal krisberedskap – Skydd mot pågående dödligt våld i publik miljö

Bristande it-säkerhet och cybersäkerhet

Många fastighetssystem styrs idag digitalt (så kallad fastighetsautomation) genom att ventilationen eller värmen till en byggnad kan slås av och på via distans för att underlätta hanteringen av kommunens fastighetsbestånd. Samtidigt är digitala fastighetssystem sårbara för it-attacker, precis som alla tekniska system. Många system för fastighetsautomation är även mindre skyddade än andra tekniska system, eftersom styrsystemen blivit alltmer uppkopplade mot internet, men ofta utan att systemen är säkerhetsmässigt designade för att kunna hantera det.

Industriella informations- och styrsystem inom fastighetsautomation – en förstudie, foi.seDet är viktigt att fastighetsägaren skyddar de så kallade industriella styrsystemen från hackare eller andra antagonister som försöker ta kontroll över både systemen och byggnaden så det blir svårt att bedriva verksamhet där.
Vid it-attacker mot Västra Götalandsregionen 2012 påverkades fastighetsautomationen på ett sådant sätt att servern som hanterar bland annat hissar, värme och gas blev tvungen att stängas av och ersättas med ronderande personal fysiskt på plats under tio dagar.

För att skydda systemen bör kommunen säkerställa att det finns kunskap i organisationen om it-säkerhet och att vissa tekniska åtgärder är vidtagna för att säkerställa skydd för systemen.

Industriella informations- och styrsystemSäkerhet i cyberfysiska system – rekommendationer och rådInformationssäkerhet inom fastighetsområdet & IoT, skr.seHandbok i kommunal krisberedskap – It