Räddningstjänst: Planering, utbildning och övning

Kommunens arbete med krisberedskap syftar både till att minska sårbarheten och
genom planering skapa en förmåga att kunna hantera extraordinära händelser. Planeringen behöver omfatta kommunens verksamhets­ ansvar och det geografiska områdesansvaret.

På den här sidan

Planering

Samhällsstörningar kan ställa den kommunala räddningstjänsten och dess personal inför stora utmaningar att upprätthålla verksamheten. Räddningstjänsten som verksamhet är en del av samhällets krisberedskap och räddningstjänstorganisationen är nödvändig för att hantera flertalet samhällsstörningar.

Sammantaget handlar krisberedskap om att kunna upprätthålla den ordinarie verksamheten men också om att vid behov kunna utöka eller förändra den, göra prioriteringar och anpassa den till den uppkomna situationen. Därför är förberedelser och planering med utgångspunkt från målgrupper och lagstiftning inför eventuella särskilda händelser helt centrala.

  • Kontinuitetshantering

    Kontinuitetshantering är en metod som används för att skapa en förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken typ av störning som organisa­tionen utsätts för. Som en del i arbetet kan en eller flera kontinuitetsplaner tas fram. De innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en störning, till exempel vid personalbortfall eller strömavbrott.

    I en kontinuitetsplan kan det bland annat framgå när planen ska aktiveras, hur verk­samheten ska arbeta på alternativa sätt under en störning och relevanta kontaktuppgifter. Myndigheten för civilt försvar erbjuder ett samlat metodstöd kring kontinuitetshantering, bland annat genom en webbkurs, vägledningar, förenklade exempel och checklistor.

    Kontinuitetshantering

    Kontinuitetshantering – kommunal räddningstjänst, ett förenklat exempel

  • It och el

    För att upprätthålla verksamheten vid en it­ eller el­störning behövs reservrutiner som säkerställer att de uppgifter som han­ teras i verksamhetssystem även kan nås vid en störning. Det bör finnas med i avtal med leverantörer om tillgänglighet, ansvarsfördelning och åtgärder vid driftstör­ningar. I planeringen ingår att se över vilken dokumentation och rutiner som behöver finnas i pappersform, till exempel kartor, beslutsstöd, scheman och kontaktuppgifter. Störningar i it och el kan också påverka tele­ och datakommunikation, så planeringen behöver även omfatta alternativa kommunika­tionslösningar inom och mellan verksamheter.

  • Pågående dödligt våld

    Olika händelser, såsom bränder, trafikolyckor, olyckor med farliga ämnen CBRNE4, kan inträffa till följd av terrordåd och andra medvetna och planerade antagonistiska hand­lingar. Detta tillsammans med de osäkerheter de innebär, försvårar ansvarsfördelning vid räddningsinsatser och kan behöva beaktas i riskidentifieringen. Exempelvis att rädda människors liv vid pågående dödligt våld i publik miljö förutsätter effektiva och samord­nade insatser. Detta behöver förberedelse och samverkan med berörda aktörer, som normalt kan ligga utanför kommunens uppdrag enligt LSO. Myndigheten för civilt försvar har tagit fram en vägledning om detta som stöd för planering och förberedelse. eller andra verksamheter som hanterar farliga ämnen där en olycka kan få stora konsekvenser på liv, hälsa, egendom eller miljö.

    Säkerhet i offentlig miljö – skydd mot antagonistiska hot och terrorism, vägledning

  • Utsläpp av farliga ämnen

    Kommunen behöver ha kännedom om var i kommunen det sker transporter av farligt gods på väg eller järnväg, samt vilka industrier eller andra verksamheter som hanterar farliga ämnen där en olycka kan få stora konsekvenser på liv, hälsa, egendom eller miljö.

    Detta inkluderar exempelvis farliga verksamheter5, Seveso­verksamheter6, kärntekniska anlägg­ ningar, energihamnar och depåverksamheter. Kommunen ska upprätta en plan för rädd­ningsinsatser för vissa utpekade riskanlägg­ ningar, exempelvis Sevesoverksamheter som tillhör den högre kravnivån enligt Seveso­lagstiftningen. Planen ska uppdateras och övas minst vart tredje år. Det krävs en god planering inför räddningsinsatser med farliga ämnen CBRNE samt kunskaper om tillgäng­ liga beslutstöd och förstärkningsresurser. Myndigheten för civilt försvar stödjer och samordnar svensk räddningstjänst inom flera CBRNE­-områden. Det finns även en aktörsgemensamm CBRNE-­strategi för att stärka samverkan och gemensam planering.

    Farlig verksamhet enligt LSO

    Seveso

    Myndigheters skyldigheter – Kommunens plan för räddningsinsatserKärnenergiberedskap

    Skydd mot olyckor i energihamnar och depåer

    Räddningsinsatser med farliga ämnen CBRNE

    CBRNE-strategi

    4Chemical, Biological, Radiological, Nuclear and Explosive.

    5Verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 § LSO där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön.

    6Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen; lagen (1999:381), förordningen (2015:236) och föreskrifterna (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

  • Oljeutsläpp längs kust

    Kommunens skyddsvärda områden behöver vara prioriterade innan olyckan inträffar eftersom befintliga resurser troligtvis inte kan skydda hela den drabbade kustlinjen. Kom­ munens förmåga behöver stå i proportion till sannolikheten för att en olycka ska inträffa och de konsekvenser som kan uppstå på de skyddsvärda områdena. Vad det innebär i praktiken för en enskild kustkommun kan dock variera.

    Oljebekämpning kräver både expertkompe­tens och specialutrustning, där samverkan mellan drabbade kommuner och länsstyrelsen är nyckeln till att hantera oljeutsläpp. Myndigheten för civilt försvar är sammanhållande av Nationell samverkans­ grupp för oljeskadeskydd (NSO) och det strategiska aktörsgemensamma arbetet inom svenskt oljeskadeskydd. Det finns även en nationell strategi för Sveriges oljeskadeskydd.

    Oljeskadeskydd

    Sveriges strategi för oljeskadeskydd

  • Översvämningar

    Kommuner längs vattendrag eller med havs­ eller sjönära läge behöver planera och ha beredskap för att hantera konsekvenserna av höga flöden och höga nivåer. Kraftverks­ dammar, bebyggelse, vägar och avlopp är några exempel på anläggningar som berörs. Ytor som tål att översvämmas kan prioriteras i planarbetet och intressekonflikten mellan efterfrågan av vattennära boenden och över­ svämningsrisker bör tas på största allvar. Olika former av översvämningsskydd kan byggas, som invallningar och fördröjningsmagasin, och lager av pumpar, barriärer och andra resur­ ser bör finnas. Gatorna behöver kunna skyddas från erosion och de behöver kunna stängas av och repareras om de skadats av vattnet.

    Översvämningskarteringar visar områden som hotas av översvämning och är ett stöd till kommunernas planering samt kan även vara ett underlag för planering av räddningsinsatser i samband med en översvämning. I vår översvämningsportal finns översvämningskarteringar för landets större vattendrag samlade. Myndigheten för civilt försvar stödjer kommuner och länsstyrelser i arbetet med att identifiera vilka risker för översvämning som finns inom deras geografiska områden. Kommuner kan söka statsbidrag hos oss för att finansiera förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Skyfallskarteringar tas fram av kommuner och i vissa fall har även länsstyrelserna tagit fram skyfallskarteringar som stöd till kommunerna. En skyfallskartering visar vilka områden som översvämmas vid ett givet extremt regn när markens infiltrationsförmåga och dagvattensystemets kapacitet inte räcker till.

    Översvämning – stöd för det förebyggande arbetet

    Översvämningsportalen

    Beredskap för dammhaveri, svk.se

  • Ras och skred

    Redan i planarbetet behöver hänsyn tas till att ras­ och skredkänsliga områden inte bebyggs eller beläggs med gator och vägar. Myndigheten för civilt försvar förser landets kommuner och länsstyrelser med kar­ tor över bebyggda områden där det finns risk för ras, skred och slamströmmar. Vi har även tagit fram en åtgärdskalender för rädd­ ningstjänsten i samband med arbete inom ett ras­ och eller skredområde som är avsedd som stöd vid analys av risker och beslut i samband med räddningsinsats. Kommuner kan söka statsbidrag hos myndigheten för att finansiera före­ byggande åtgärder mot ras och skred.

    Statens geotekniska institut (SGI) tillhanda­ håller en vägledning och en kartvisnings­ tjänst med uppgifter om ras­, skred­ och erosionskänsliga områden. Där finns också en vägledning och en kartvisningstjänst med identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimat­ relaterad. Även Sveriges geologiska under­ sökningar (SGU) tillhandahåller geologisk information samt erbjuder flera kartvisare som kan användas som planeringsunderlag.

    Ras och skred

    Åtgärdskalender vid ras, skred och slamströmmar

    Vägledning – ras, skred och erosion i kommunal planering, sgi.se

    Skred och ras, sgu.se

Utbildning och övning

Utbildning och övning är en del i kommunens arbete med att utveckla sin förmåga att hantera samhällsstörningar. Kommunen ansvarar för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid och därför behöver kommunen ha en plan för utbildning och övning av sin krisorganisation. Behovet av utbildning och övning behöver planeras utifrån verksamhetens behov och förutsättningar och kan även framgå av RSA, arbetet med kontinuitetshantering eller av utvärderingar från inträffade händelser.

De kommunala räddningstjänstorganisationerna övar kontinuerligt på sin förmåga att genomföra räddningsinsatser utifrån sitt uppdrag i LSO, och utifrån de olyckstyper som kan inträffa inom kommunens geo­ grafiska område. Kommunen har en särskild skyldighet att minst vart tredje år öva sina upprättade planer för räddningsinsats för de utpekade riskanläggningar som finns i kommunen, exempelvis Sevesoverksamheter som tillhör den högre kravnivån enligt Seveso­ lagstiftningen. Därutöver kan räddningstjänstorganisationerna delta i övningar kring kommunens hantering av samhällsstörningar utifrån LEH och beror till del av vilken roll räddningstjänstens organisation har inom kommunens arbete med krisberedskap.

Oaktat roll kan samhällsstörningar som kan utvecklas till extraordinära händelser beröra räddningstjänstorganisationens ansvarsområde och kräver därav god samverkan mellan kommunens krisledning och ISF samt räddningstjänstorganisationens ledning.

Vi erbjuder ett flertal utbildningar inom området skydd mot olyckor, både grund­ och påbyggnadsutbildningar såsom:

  • Grundutbildning i skydd mot olyckor (SMO), en tvåårig eftergymnasial utbildning som ger examen i säkerhets­ och räddningsarbete med kompetens att arbeta främst inom den kommunala räddningstjänsten.
  • Grundutbildning för räddningstjänst­ personal i beredskap (Grib), en grund­ utbildning för deltidsbrandmän eller räddningstjänstpersonal i beredskap.
  • Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer (RUB), en påbygg­ nadsutbildning för brandingenjörer som bland annat ger formell behörighet att arbeta som räddningsledare i den kommunala räddningstjänsten.
  • Ledningsutbildningar med flera olika kurser med tonvikt på uppgifts­ och insatsledning, samt larmskedet och systemledning.
  • Tillsyn och annan olycksförebyggande verksamhet inom området skydd mot olyckor.

Vi erbjuder även specifika utbildningar inom områdena skydd mot olyckor och kris­ beredskap kring ämnen som oljeskadeskydd, ras­, skred­ och slamströmsolyckor, sam­hällets krisberedskap, kriskommunikation, Ledning av krisstöd, TiB och stabsutbildningar.

Vi tillhandahåller även webbaserade utbildningar genom den digitala plattformen ”Fortbildningstjänsten” med kurser inom exempelvis klimatrelaterade risker, farliga ämnen, kontinuietshantering och skogsbrand. Utöver detta finns blåljusgemensamma ut­ bildningsmoduler kring exempelvis pågående dödligt våld och hot mot blåljus, baserade på våra nationella vägledningar.

På vår webbplats finns ett stödmaterial, Öva enkelt, som kan användas vid planering, genomförande och utvärdering av övningar.

Utbildningar och kurser

Fortbildningstjänsten

Öva enkelt!

Senast granskad: 18 november 2025

Till toppen av sidan