Hantering av brandfarliga varor på labb

Brandfarliga varor

Brandfarliga varor delas in i brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor.

Brandfarliga gaser

Brandfarliga vätskor

Brandreaktiva varor

Förvaring

För att förebygga spill och läckage av brandfarliga varor och för att de ska stå skyddade vid brand, är det lämpligt att de förvaras i skåp eller förråd avsedda för detta. De brandfarliga varor som finns framme kan då begränsas till vad som behövs för dagens arbete. Efter användning är det lämpligt att de ställs de tillbaka i förvaringsutrymmet. Även förvaringsutrymmets ventilation är viktig, så att mindre läckage kan vädras bort. För att inte förhindra utrymning får brandfarliga varor inte förvaras eller ens tillfälligt ställas upp i utrymningsvägar, till exempel korridorer och trapphus.

Brandfarliga vätskor

För brandfarliga vätskor används förvaringskärl lämpliga för den vätska som förvaras, och som är korrekt märkta med sitt innehåll. Så långt som möjligt används fabriks- eller återförslutna kärl. Dessa förvaras lämpligtvis i ventilerade skåp. Med ventilerade skåp avses här skåp med öppningar upptill och nedtill som medger luftcirkulation. Förvaring i dragskåp av annat än det som behövs för det aktuella arbetet är olämpligt.

De brandfarliga vätskorna förvaras lämpligtvis i enkla skåp vid respektive arbetsstation för att minska riskerna för spill under förflyttning mellan förråd och arbetsstation. För förvaring av större mängder (och större behållare) finns riktlinjer i hanteringsreglerna i MSBFS 2023:2 (3 kap. om Lösa behållare). Det innebär i allmänhet ett särskilt förråd med brandteknisk avskiljning i EI 30 eller EI 60, med ventilation direkt till det fria. Förvaring kan även ske i brandsäkra skåp som ger motsvarande skydd.

Skåp och förråd med brandfarlig vätska ska skyltas med varningsskylt för brandfarliga varor och förbudsskylt mot införande av öppen eld. 

Mer information om skyltning för brandfarlig vätska 

Brandfarlig gas

I MSBFS 2020:1 finns allmänna råd om förvaring inomhus. Enligt det allmänna rådet går det att förvara upp till och med 60 l brandfarlig gas i ett utrymme utan brandteknisk avskiljning. Myndighetens rekommendation är att större mängder bör förvaras utomhus med avstånd till olika objekt eller i särskilt utrymme med brandteknisk avskiljning lägst EI 30 och väl ventilerat direkt till det fria. Om mer än 250 liter hanteras inomhus bör utrymmet vara avskilt i lägst brandteknisk klass EI 60. Mängder över 1 000 liter förvaras lämpligast i eget förråd eller container utanför laboratoriebyggnaden. Om gasflaskorna förvaras utomhus ska de vara skyddade mot obehörig åtkomst. Detta kan åstadkommas genom att flaskorna står i ett låst plåtskåp. För volymer över 60 liter (upp till 1000 liter) gäller ett minsta avstånd på 3 meter mellan gasolflaskor och byggnad. Med brandteknisk avskiljning EI 30 (EI 60 för volymer över 250 liter till och med 1200 liter) behövs dock inget avstånd enligt det allmänna rådet (se avsnittet Brandteknisk avskiljning nedan). Gasolflaskor ska placeras där de står stadigt.

Skåp och förråd med brandfarlig gas ska skyltas med varningsskylt för gasflaska, varningsskylt för brandfarlig vara och förbudsskylt mot införande av öppen eld. Mer information om skyltning finns här:

Mer information om skyltning för brandfarliga varor

Ventilation vid förvaring av brandfarlig gas

Ett skåp eller utrymme där gasflaskor förvaras ska vara ventilerat. Ventilationen ska mynna på lämplig plats, vilket vanligtvis innebär utomhus. Den får inte återcirkuleras in i byggnaden. Ett sätt att uppfylla kravet på ventilation är att ha öppningar med en sammanlagd area på minst 1 % av utrymmets golvarea, jämnt fördelat upptill vid tak och nertill vid golv. I ett utrymme större än 1 m3, där man kan gå in (dvs. inte ett skåp) måste ventilationsöppningar även finnas på motsatta väggar. Det är viktigt att ventilationen fungerar som den ska och därför är det bra att ha rutiner som säkerställer att snö, löv eller dylikt inte kan sätta igen den. Man kan även ha mekanisk ventilation (fläkt) med god tillförlitlighet. God tillförlitlighet innebär t.ex. rotationsvakt som varnar om fläkten stannar. Om utrymmet är under marknivå ska ventilationen alltid vara mekanisk, dvs. ventilerat med fläkt. Observera att ventilationsöppningar punkterar en brandteknisk avskiljning (såvida de inte förses med brandtekniskt klassade brandspjäll). Vid förvaring utomhus kan det därför vara lämpligt att ha ventilationsöppningarna på samma sida som förvaringsutrymmets dörr, riktade bort från byggnaden.

Brandteknisk avskiljning

Brandteknisk avskiljning innebär t.ex. att väggar och bärande konstruktioner utförts i en brandteknisk klass som motstår brand under en viss tid. I myndighetens allmänna råd om placering förekommer olika typer av brandteknisk klass exempelvis EI 30 och EI 60, där 30 och 60 anger (något förenklat) det antal minuter som väggarna kan motstå en brand. Vid brand i brandfarlig vara kan dock tiderna vara kortare beroende på att en sådan brand kan vara hetare och intensivare än den standardbrand som används vid bestämning av brandteknisk klass. För att en brandteknisk avskiljning ska vara komplett ska dörrar, fönster och andra genomföringar vara av samma brandtekniska klass.

Brandsäkra skåp

Ett korrekt utfört och installerat brandsäkert skåp kan anses utgöra ett eget brandtekniskt avskilt utrymme och kan därför användas för förvaring av större mängder brandfarliga varor.

Skåp tillverkade och provade enligt standarden SS-EN 14470 är lämpliga att använda på laboratorier. Standarden finns i två delar där del 1 avser skåp för förvaring av brandfarliga vätskor och del 2 skåp för förvaring av brandfarlig gas. Vätskeskåpen har spilluppsamling och båda skåpen är försedda med ventilationskanaler för till- och frånluft. Brandklassen kan anges på olika sätt men innehåller alltid en siffra – 15, 30, 60 eller 90 – som motsvarar EI 15, EI 30, EI 60 respektive EI 90.

Skåp testat enligt SP-metod 2369, klass 1 ger en brandteknisk avskiljning ungefär motsvarande EI 30. Dessa skåp är främst avsedda för förvaring i butiker av fabriksförslutna förpackningar. De saknar ventilation och är ofta olämpliga att använda på laboratorier.

Det förkommer även skåp, framför allt äldre, som inte tillverkats enligt ovanstående standard. För att de ska kunna användas ska de ha brandteknisk klass EI 30 eller EI 60 och vara försedda med mekanisk ventilation. Ventilationens utsug placeras högt för förvaring av lättare gaser, och lågt för förvaring av tyngre gaser och vätskor. Skåp för förvaring av vätskor behöver ha spilluppsamling.

Samförvaring

Det inte tillåtet att samförvara olika typer av brandfarliga varor med varandra eller med andra varor om risken för skador på grund av samförvaringen ökar mer än i ringa omfattning. Exempel på andra varor är gifter, syror/baser och lättantändligt material. Samförvaring av små mängder – enstaka mindre behållare – kan dock tillåtas. Detta får bedömas från fall till fall. Brandfarliga varor som i sig kan ge upphov till giftiga gaser vid brand, t.ex. halogenerade kolväten, förvaras separat.

Förvaringskärl

Förvaringskärl ska vara lämpade för den vätska som ska förvaras. Kärl större än 5 liter för opolära lösningsmedel, t.ex. toluen, bör vara ledande eller halvledande för att kunna avleda statisk elektricitet. Vid öppen hantering är det lämpligt att använda explosionssäkra kärl om sådana finns tillgängliga. I explosionssäkra kärl sprids inte en antändning ner i kärlet.

Förvaringskärl ska märkas med sitt innehåll och varningsmärkning enligt säkerhetsdatablad eller liknande.

Gasledningar

I laboratorier används ibland gasledningar där gasflaskorna förvaras i en gascentral. Då används vanligtvis rörledningar av koppar eller rostfritt stål. Dessa ska vara avsedda för den brandfarliga gasen. Ledningen dras helst i ett stycke hela vägen till förbrukningsstället. Om man måste skarva den är det viktigt att skarvarna är synliga för att lätt kunna hitta läckor i systemet, inte dolda bakom paneler eller i väggar eller golvsocklar. Rörledningar som är dragna inuti eller genom väggar, tak eller golv eller som på annat sätt är förlagda dolt i en byggnad ska ha svetsade eller hårdlödda fogar. Sådana ledningar ska ha skyddsrör för att förhindra slitage samt för att förhindra att läckande gas sprider sig inuti byggnadens väggar, tak eller golv. Mjuklödning ger däremot inte en tillräckligt stark skarv.

Yttre påverkan kan orsaka skador som leder till läckage, t.ex. slag, belastningar eller påkörning. Det är därför viktigt att gasolledningen dras på ett sådant sätt att den är skyddad, med påkörningsskydd eller skyddsplåt där det behövs.

Märkning av gasledningar

Rörledningarna ska vara märkta så att man kan se vad de innehåller. Märkningen följer lämpligtvis svensk standard SS 741, vilket innebär:

• Färgsvep (orange för gas, brunt för vätska)
• faropiktogram (flamma)
• vit pil för strömningsriktning
• den brandfarliga varans namn (svarta bokstäver).

Lämplig placering av märkningen kan vara vid ventiler, väggenomföringar samt förgreningsställen.

Slangar

Slangar för brandfarlig gas, t.ex. gasolslangar, ska vara avsedda för gasen och inte längre än nödvändigt. Vanligtvis anses längder på upp till 1,5 meter vara tillräckligt för de flesta användningsområden. För längre sträckor kan man i stället använda gasledningar enligt ovan. Eftersom slangar är mindre tåliga än gasledningar, och dessutom slits ut fortare, så ska de vara inspekterbara och skyddade mot förslitning och yttre påverkan. De får därför inte dras genom väggar. Kontrollera årligen att gasslangar inte är torra eller har ytsprickor. Om så är fallet måste de bytas ut.

Vätskeledningar

Ledningar för brandfarlig vätska förekommer på ett fåtal laboratorier. Lämpligt material och skarvningsmetod framgår av föreskrifter om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor MSBFS 2018:3. I övrigt gäller även det som sägs om gasledningar ovan.MSBFS 2018:3

Öppen hantering

Öppen hantering av brandfarliga gaser och vätskor medför risk för brand eller explosion, och utförs därför lämpligen i dragskåp, på dragbänk eller med punktutsug. Slutna system bör dock alltid eftersträvas. Risken för att brandfarliga vätskor ska antändas vid arbete kan minskas bland annat på följande sätt:

• Kort (max 0,1 m) fritt fallande stråle och potentialförbindning vid tappning eller hällning av större mängd än 1 liter. Detta är särskilt viktigt för polära vätskor och vätskor med flampunkt högst 30°C.
• Indirekt uppvärmning vid till exempel destillering och indunstning.
• Kontroll av peroxidförekomst – gäller särskilt etrar.
• Halvledande golv och skor samt särskilda överdragskläder vid arbete med större mängder brandfarliga varor i område med risk för explosiv atmosfär.

Om det finns uppenbar risk för att brandfarliga vätskor i större mängd kan rinna ut bör arbetet utföras på en spillbricka eller liknande för att begränsa spridning av vätska och antändbara ångor. Det gäller även vid arbete i dragskåp.

Explosiv atmosfär

Allmän information om explosiv atmosfär

Zonklassning på laboratorium utförs ofta enligt SEK Svensk Elstandards Handbok 426 Klassning av explosionsfarliga områden. Handbok 426 innehåller exempel på hur klassning kan utföras för olika verksamheter, bl.a. dragskåp och arbetsbänkar med punktutsug.

Avfallshantering

Brandfarliga varor (och andra kemikalier) som inte längre ska användas lämnas till avfallshanteringsföretag. Dessa ger anvisningar om hur avfallet ska förpackas, förvaras och i övrigt hanteras tills det avlämnas.

På laboratoriet är lockförsedda papperskorgar av metall att föredra där det förekommer torkdukar och papper indränkta med brandfarliga varor eller sådana som kan självantända, t.ex. omättade vegetabiliska oljor.

Brandskyddsåtgärder

Vid förvaring av brandfarlig gas i lösa behållare ska släckutrustning finnas i den omfattning som behövs för att möjliggöra att i ett tidigt skede kunna släcka en brand som skulle kunna orsaka skadlig uppvärmning de lösa behållarna. Skumsläckare och kolsyresläckare lämpar sig ofta väl i laboratoriemiljöer. För vissa behov kan även tillgång till pulversläckare rekommenderas.

För att minska skador på dragskåp med tillhörande ventilationssystem är det lämpligt att ett ventilationsspjäll stänger vid brand. Detta medför vanligen att branden lätt kan släckas med t.ex. en kolsyresläckare. För skåp med spilluppsamlingskärl som begränsar avdunstningen blir temperaturstegringen så liten att spjällfunktionen är onödig. Även släckningen förenklas avsevärt med sådant kärl.

Tillstånd

Tillstånd söks hos kommunen (vanligtvis räddningstjänsten). Blankett för ansökan finns ofta på kommunens hemsida.

Mer information om tillstånd till hantering av brandfarliga varor

Föreståndare

Om verksamheten är tillståndspliktig ska föreståndare utses.

Information om föreståndare

Utredning om risker

Lagstiftningen kräver att de risker som är förknippade med en verksamhet utreds. För laboratorier utgör en sådan utredning underlag för utformning av lokaler och arbetsinstruktioner.

Utredningen på ett laboratorium omfattar lämpligen följande punkter:

• Hur man avser förvara de brandfarliga varorna på ett säkert sätt, t.ex. genom att följa de råd som beskrivs ovan.
• Instruktioner som gäller inför en laboration där brandfarliga varor ska användas.
• Hur laboratoriepersonal och -elever informeras om vad som gäller på laboratoriet med avseende på hantering av brandfarliga varor.
• Instruktioner för återkommande kontroller, t.ex. av rörledningar med avseende på läckage och att förvaring av brandfarliga varor sker på ett säkert sätt.
• Vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av brand.

I laboratorieverksamhet med ständiga förändringar, t.ex. vid forsknings och utvecklingsarbete, behöver en ny riskbedömning göras för nya laborationer. Om denna visar att riskbilden ändras kan åtgärder behöva vidtas. Föreståndaren och berörd personal deltar lämpligen i riskbedömningen. Observera att Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10) också kräver riskbedömning vid hantering av kemiska riskkällor.