Planer för beredskapsmyndigheternas krigsorganisation
Alla statliga myndigheter ska planera för att kunna fortsätta sin verksamhet vid höjd beredskap, så långt det är möjligt utifrån personal och omständigheter. Myndigheterna ska också beakta totalförsvarets behov och anpassa sin verksamhet därefter, så att samhällsviktiga funktioner kan fungera även i krig.
På den här sidan
Introduktion till vägledningar
Här hittar du stöd för de planer som beredskapsmyndigheter ska ta fram för sina krigsorganisationer, enligt § 10 i MSBFS 2025:4 föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters uppgifter inför och vid höjd beredskap – från bemanning och lokaler till kommunikation, samverkan och informationsdelning. Statliga myndigheter som inte är beredskapsmyndigheter kan i vissa fall också behöva planera för krigsorganisation.
När planerna är upprättade och förankrade ska myndigheten utbildas och övas regelbundet. Detta blir då ett sätt att kontinuerligt testa, utvärdera och revidera myndighetens krigsorganisation. Kraven i föreskrifterna gäller inte för fredstida kriser, men självklart kan den planering som sker inför höjd beredskap även höja förmågan för olika typer av samhällsstörningar i fredstid.
Snabb omställning av verksamhet
Föreskrifterna tydliggör den lägsta nivå av planering som beredskapsmyndigheter måste ha för att kunna arbeta i sin krigsorganisation vid höjd beredskap. Syftet är att säkerställa att myndigheter snabbt kan ställa om sin verksamhet och samarbeta med andra aktörer när läget blir allvarligt. Planerna ska ses som en helhet, både inom myndigheten och med andra nivåer i samhället, och utgör även en grund för utbildning och övning.
De olika planerna för beredskapsmyndigheternas krigsorganisation
Krigsuppgiftsförteckning
En krigsuppgiftsförteckning är en sammanställning av en myndighets huvudsakliga krigsuppgifter.
Den används som ett planeringsverktyg för krigsorganisationen för att göra det tydligt vad för huvudsakliga krigsuppgifter myndigheten ansvarar för och vilka prioriteringar och ambitioner myndigheten har för dessa. Den skapar på så sätt en bild av vad myndighetens krigsorganisation över tid ska åstadkomma och inom vilka ramar. Mer detaljerade uppgifter och åtgärder beskrivs i andra dokument, exempelvis i beredskapsplaner.
-
Mer om krigsuppgiftsförteckning
En krigsuppgiftsföreteckning är myndighetens uppgifter under höjd beredskap, inklusive sådan verksamhet som ska avvecklas, överföras eller som tillkommer. Myndigheten ska även hålla Regeringskansliet informerad om vad som framkommer i den bedömning som ligger till grund för förteckningen.
Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för krigsuppgiftsföreteckning. Tills den är publicerad hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Krigsarbetsordning
En krigsarbetsordning beskriver hur myndighetens krigsorganisation är organiserad och ska genomföra sitt arbete. Den blir aktuell efter beslut om att övergå till krigsorganisation och visar vem som ansvarar för vad och hur beslut ska fattas när läget är allvarligt. Syftet med en krigsarbetsordning är att komplettera eller ersätta ordinarie arbetsordning med de särskilda aspekter som behövs för myndighetens krigsorganisation.
-
Mer om krigsarbetsordning
En krigsarbetsordning beskriver hur myndigheten ska organisera och leda verksamheten under höjd beredskap.
Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för krigsarbetsordning. Tills den är publicerad hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Krigsbemanningsplan
En krigsbemanningsplan beskriver myndighetens personalplanering kopplat till krigsorganisationens uppgifter. Personalplaneringen ska bygga på en behovsanalys avseende vilka kompetenser och hur många medarbetare som behövs i krigsorganisationen, liksom hur behoven kan lösas rent konkret. Om ordinarie personal inte räcker så kan man behöva planera för förstärkningspersonal utifrån, till exempel genom avtal med frivilliga försvarsorganisationer.
-
Mer om krigsbemanningsplan
En krigsbemanningsplan beskriver personalbehov i krigsorganisationen och hur behoven ska tillgodoses med egen eller tillförd personal, vilken personal som ingår i krigsorganisationen, samt vilken personal som eventuellt ska överföras till annan organisation.
Lokalplan
En lokalplan beskriver hur en myndighet ska använda sina lokaler vid höjd beredskap. Den visar vilka lokaler som behövs för ledning och samverkan, hur de ska nyttjas och vilka reservalternativ som finns om ordinarie lokaler inte fungerar. Planen kopplas till myndighetens övriga arbete med lokalförsörjning och anpassning under krig.
-
Mer om lokalplan
En lokalplan beskriver hur myndighetens lokaler ska användas, vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras samt vilka reservalternativ som finns.
Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för lokalplan. Tills den är publicerad hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Skydds- och bevakningsplan
En skydds- och bevakningsplan beskriver hur en myndighet ska skydda sin verksamhet vid höjd beredskap. Den tar upp vilka bevakningsåtgärder som behövs och hur de kan genomföras i praktiken. Planen bedömer också om verksamheten riskerar att utsättas för attacker eller farliga ämnen och hur skyddet ska anpassas därefter.
-
Mer om skydds- och bevakningsplan
En skydds- och bevakningsplan beskriver former för hur skydd och bevakning ska tillgodoses. Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för lokalplan. Tills den är publicerad hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Omflyttningsplan
En omflyttningsplan beskriver hur en myndighet ska flytta sin verksamhet vid höjd beredskap om ett område måste utrymmas. Planen handlar om att säkerställa att arbetet kan fortsätta på en annan plats. Den utgår från den övergripande utrymningsplaneringen men fokuserar specifikt på myndighetens egen verksamhet.
-
Mer om omflyttningsplan
En omflyttningsplan beskriver åtgärder vid beslut om utrymning av ett område där myndigheten har verksamhet. Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för omflyttningsplan. Tills den är publicerad hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Sambandsplan
En sambandsplan beskriver vilka metoder, regler och vilken teknik som ska användas för att dela både öppen och skyddsvärd information, inom myndigheten och med andra aktörer. Syftet är att strukturera myndighetens informationsöverföring så att den sker på ett säkert och fungerande sätt även under krig.
-
Mer om sambandsplan
En sambandsplan beskriver användning av sambandsmedel för att dela såväl öppen som säkerhetsskyddsklassificerad information mellan och inom organisationer.
Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för sambandsplan. Tills den är publicerad hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Informationsförsörjningsplan
En informationsförsörjningsplan beskriver hur en myndighet ska dela information vid höjd beredskap. Den säkerställer att viktig information om situationen, händelseutveckling, åtgärder och resurser når rätt aktörer i tid. Planen klargör vilken information som ska delas, på vilket sätt, när den ska delas och till vem den ska delas i syfte att ge aktörerna inom totalförsvaret möjlighet att fatta beslut med största möjliga försvarseffekt.
-
Mer om informationsförsörjningsplan
En informationsförsörjningsplan beskriver former för hur arbetet med lägesbilder och rapportering ska utföras. Gemensamma grunder – ramverk för ledning och samverkan, ger stöd i former för lägesbilder och rapportering. För övrig vägledning hänvisas till:Promemoria med bakgrund och motiv till msbfs-2025-4
Samverkansplan
Samverkansplanen innehåller en beskrivning av vilka aktörer som samverkan behöver ske tillsammans med och vilka forum som är tänkta att användas. Planen utgår från de uppdrag myndigheten har under höjd beredskap som kommer att kräva samverkan med andra. Den innehåller även en beskrivning av myndighetens inriktnings- och samordningskontakt för att säkerställa myndighetens tillgänglighet.
-
Mer om samverkansplan
En samverkansplan beskriver former för hur samverkan med andra aktörer ska bedrivas inklusive en funktion motsvarande tjänsteman i beredskap för att säkerställa att andra myndigheter och aktörer kan komma i kontakt med myndigheten.
Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram en vägledning för samverkansplan som baseras på Gemensamma grunder – ramverk för ledning och samverkan. För övrig vägledning hänvisas till:
Kommunikationsplan
En kommunikationsplan beskriver hur en myndighet ska informera allmänheten vid höjd beredskap. Den säkerställer att informationen är snabb, tydlig och samordnad, och att människor får veta hur myndighetens tjänster kan påverkas. Planen visar också hur myndigheten når sina målgrupper och hur den ska hantera otillbörlig informationspåverkan.
-
Mer om kommunikationsplan
En kommunikationsplan beskriver former för hur kommunikation med allmänheten ska bedrivas inklusive information till allmänheten om hur myndighetens tjänster kan påverkas.
Gemensamma grunder – ramverk för ledning och samverkan, ger stöd för kriskommunikation i samverkan, som kan utgöra underlag i framtagandet av en kommunikationsplan. Myndigheten för civilt försvar har dessutom tillsammans med sektorsansvariga beredskapsmyndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser formulerat en inriktning med syftet är att ge stöd och fungera som en gemensam utgångspunkt vid framtagande av kommunikationsplaner enligt § 10 i MSBFS 2025:4.
Inriktning för kommunikationsplaner inför och vid höjd beredskap