Så kan den psykologiska tryggheten i skyddsrum stärkas

Sveriges skyddsrum är i dag främst utformade för fysisk säkerhet, men moderna kriser visar att psykisk trygghet är lika avgörande. Detta projekt, som genomfördes tillsammans med dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Linköpings kommun, fokuserade på att utveckla kostnadseffektiva lösningar som minskar stress och stärker välbefinnandet för människor som tvingas vistas i skyddsrum under längre perioder.

Bakgrunden är tydlig: kriser och hotfulla situationer ökar risken för psykisk ohälsa och posttraumatisk stress, även när den fysiska miljön är säker.

En viktig lärdom från jämförelser mellan svenska och ukrainska skyddsrum är betydelsen av information, guidning och miljömässig utformning. I Ukraina har exempelvis internetuppkoppling snabbt blivit en självklar del av skyddsrummens infrastruktur. När människor kan kommunicera med omvärlden, ta del av aktuell information och bekräfta att nära och kära är i säkerhet minskar osäkerhet, panik och stress betydligt.

Inför nätverk i svenska skyddsrum

I Sverige saknas i princip sådan kommunikationsteknik helt. Projektets rekommendation är därför att införa en enkel grundinfrastruktur: förinstallerade nätverksuttag och möjlighet att koppla in routerutrustning vid kris, kompletterat med nationella beredskapsplaner för nöduppkoppling.

En andra central lösning är en lättillgänglig manual med råd om stresshantering. I krissituationer saknar många kunskap om hur de ska hantera oro, vilket kan förvärra psykisk belastning. Manualen innehåller forskningsbaserade tekniker såsom fysisk aktivitet, problemlösning, socialt stöd och metoder för att reglera känslor genom exempelvis andning och meditation. Dessa verktyg är enkla att använda även i trånga och resursbegränsade utrymmen. Syftet är att ge människor en känsla av kontroll och egen förmåga – två faktorer som är grundläggande för psykologisk stabilitet.

Färger kan lugna

Projektets tredje åtgärd riktar sig mot själva miljön. Färgsättning påverkar människors känslotillstånd i hög grad, och många skyddsrum upplevs som mörka, sterila och tryckande. Genom att införa riktlinjer för färgval – såsom lugnande blå eller gröna nyanser, varma signalfärger vid ingångar och undvikande av starkt rött – kan rummen göras mer välkomnande och mindre stressframkallande. En föreslagen metod är kommunledda initiativ där skolor och lokala verksamheter deltar i att måla om skyddsrum. Detta stärker inte bara miljön utan även invånarnas kännedom och trygghet inför platsen.

Projektet utvecklades i nära dialog med MSB och tog hänsyn till Sveriges mer än 64 000 skyddsrum, vilket kräver lösningar som är både billiga och skalbara. Den stora utmaningen var att balansera generaliserbarhet och innovationshöjd: ju mer universell en lösning måste vara, desto enklare blir den – men också mindre spektakulär. Trots detta visar responsen från MSB att förslag med låg komplexitet, men hög praktisk relevans, ofta är de mest värdefulla i verkliga krissituationer.