Ofta när man talar om beredskapslager så menas den typen av stora statliga lager som byggdes upp i Sverige under andra världskriget: en byggnad eller ett bergrum fullt med saker som kan plockas fram om något händer.

Denna typ av beredskapslager avvecklades efter en rad politiska beslut i början av 2000-talet. Besluten togs bland annat mot bakgrund av en förändrad hotbild på 90-talet efter kalla krigets slut samt Sveriges inträde i EU:s inre marknad.

Lagren med livsmedel, råvaror och andra produkter avvecklades, liksom andra beredskapsförberedelser som inte längre ansågs meningsfulla. Vissa beredskapsförmågor har dock upprätthållits, till exempel vad gäller skyddsrum, reservfunktioner inom radio och tv, elförsörjningen och inom elektroniska kommunikationer.

Myndigheten för civilt försvars roll

Myndigheten har sedan 1 juli 2025 i uppdrag att bistå andra statliga myndigheter, kommuner och regioner med kunskap och information i frågor som rör beredskapslagring. Myndigheten får också på uppdrag av andra statliga myndigheter bistå med beredskapslagring med tillhörande tjänster.

Myndigheten för civilt försvar har även förstärkningsresurser.

Förstärkningsresurser och logistik

Myndigheten för civilt försvar har förstärkningsresurser inom området räddningstjänst, nationella förstärkningsresurser samt för internationella insatser. De används för skogsbrandsbekämpning, översvämningar, oljeutsläpp, kemiska-, biologiska och nukleära utsläpp, sök och räddning, samverkan och ledning samt för värdlandsstöd. Det finns även viss skyddsutrustning för frivilliga försvarsorganisationer.

Läs mer om våra förstärkningsresurser