Försörjningsberedskap handlar om att planera för att samhället vid kriser, krigsfara och krig har tillgång till de varor och tjänster som är nödvändiga för att:

• trygga befolkningens överlevnad,
• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, och
• bidra till det militära försvarets förmåga.

Försörjningsberedskap är en central del i arbetet med aktörernas beredskapsplanering och Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret samt är en förutsättning för att samhället ska kunna fortsätta att fungera.
Arbetet inkluderar aktörer på alla nivåer i samhället, både offentliga aktörer och näringslivet.

Försörjningsberedskap handlar om att inför och vid kriser, krigsfara och krig upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändiga för att trygga befolkningens överlevnad, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller bidra till det militära försvarets förmåga.

Myndigheten för civilt försvar har sedan 1 juli 2025 ett särskilt uppdrag som nationell samordnare för försörjningsberedskapen. Målet är att skapa förutsättning för en helhetsbild och en robust försörjningsberedskap genom att stödja och underlätta arbetet för såväl myndigheter som kommuner, regioner och företag.

Upprätthålla, kompensera, prioritera — förslag till nationell strategi för försörjningsberedskap

En ny nationell strategi för försörjningsberedskap är under framtagande. Den nationella rådgivaren för privat-offentlig samverkan har överlämnat att förslag på strategi till regeringen. Strategin kommer ange inriktningen för försörjningsberedskapen i syfte att stärka Sveriges samlade förmåga vid kriser och höjd beredskap.

Läs förslaget på regeringens webbplats

Långsiktig- och kortsiktig målbild

Med utgångspunkt i den föreslagna strategin har myndighetschefen för Myndigheten för civilt försvar, myndighetschefer för de tolv beredskapssektorerna och landshövdingar för de sex civilområdena gemensamt kommit överens om en såväl långsiktig som kortsiktig målbild för försörjningsberedskapen.

Långsiktig målbild – En stark svensk försörjningsberedskap

• Det finns god förmåga att upprätthålla försörjningsflöden av varor och tjänster till, från och inom landet.
• Det finns god förmåga att kompensera för störningar och avbrott i försörjningsflöden.
• Det finns god förmåga att vid bristsituationer prioritera kritiska flöden och behov.

Kortsiktig målbild – under 2026 har beredskapssystemets förmåga utvecklats genom följande utveckling och åtgärder:

• Inom flertalet beredskapssektorer har det tecknats beredskapsavtal, tagits beslut om beredskapslager eller gjorts läglighetsköp.
• Inom alla beredskapssektorer arbetar man med försörjningsanalyser.
• Inom alla beredskapssektorer och länsstyrelser finns etablerade POS-nätverk.
• Broschyr med information till företag har lanserats.
• Kontaktpunkt för företag har etablerats.