Myndigheten för civilt försvar har regeringens uppdrag att göra en samlad bedömning av det civila försvarets förmåga. Uppdraget slutredovisas i maj 2026, men redan nu lämnar myndigheten en delredovisning som fokuserar på den förmågeutveckling som har skett under det senaste året utifrån de åtgärder som genomförts av myndigheter och andra aktörer i det civila försvaret. Det är inte en heltäckande och systematisk bedömning av förmågeutvecklingen som redovisas eftersom endast ett urval åtgärder har analyserats.

– Det är glädjande att vi tillsammans har tagit fortsatta steg framåt. Det finns ett stort engagemang och kraft i beredskapssystemet, säger generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, Mikael Frisell.

Natomedlemskapet och de åtaganden som följer av detta, i kombination med det fortsatt allvarliga omvärldsläget, har drivit upp tempot i utvecklingen ytterligare. Krigets krav som dimensionerande planeringsförutsättning för utvecklingen av det civila försvaret har fått ett allt större genomslag under året.

Civil och militär samverkan har intensifierats

Samtidigt har samverkan mellan det civila och det militära försvaret intensifierats. Systemet visar på en mognad, där allt fler myndigheter har kapacitet att agera proaktivt och gå utanför den egna verksamheten. Den lokala nivån har engagerats mer i beredskapsarbetet. Även privata företag visar ett stort engagemang och har tagit kliv framåt vad gäller beredskapsplanering. Näringslivssamverkan finns redan på plats eller har startats upp i flertalet sektorer och civilområden.

– Det är viktigt att sätta 2025 års förmågeutveckling i ett sammanhang. Beredskapsstrukturen, som etablerades samma år som Ryssland invaderade Ukraina, har skapat en viktig grund för den förmågeutveckling som nu konstateras. Detsamma gäller den ökade prioritet och de ökade medel som har tillförts det civila försvaret. Detta har sammantaget bidragit till att förmågan kan börja byggas upp igen, säger generaldirektör Mikael Frisell.

Inträdet i Nato har ändrat förutsättningarna

Samtidigt är det viktigt att konstatera att kraven på förmågan är föränderliga. Det säkerhetspolitiska läget har under en lång tid varit allvarligt och oförutsägbart, och ett par år in efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har läget ytterligare förvärrats. Att Sverige numera ingår i försvarsalliansen Nato har också förändrat förutsättningarna, och därmed även kraven på det civila försvaret. Mot bakgrund av detta betyder inte en konstaterad positiv förmågeutveckling i det civila försvaret under 2025 nödvändigtvis att utvecklingen är tillräcklig för att möta de krav som ställs.

Myndigheten för civilt försvar gör ingen bedömning av nivån på förmågan i rapporten – hur god förmågan är i relation till politikens och ytterst krigets kravbild. Därmed görs inte heller någon bedömning av brister, sårbarheter eller åtgärder som borde har genomförts under året. En nivåbedömning lämnas i uppdragets slutredovisning i maj 2026.

Bedöming av det civila försvarets förmåga, delredovining jan -26