Arbetet med psykisk ohälsa inom räddningstjänsten kartlagd

Kartläggningen är genomförd inom ramen för regeringens nationella strategi "Det handlar om livet", som syftar till att stärka det förebyggande arbetet kring psykisk hälsa och suicidprevention.

Brist på struktur – trots hög motivation

Rapporten visar att räddningstjänster runt om i landet har stort engagemang och vilja att stärka det psykiska välmåendet hos sina medarbetare. Men stödet som erbjuds varierar kraftigt mellan räddningstjänster, och är ofta beroende av lokal tradition, personligt engagemang och individuella initiativ snarare än styrande rutiner.

– Vi ser en hög motivation och stor vilja att arbeta förebyggande, men många saknar resurser i form av tid, kunskap och ekonomi för att ta arbetet dit man önskar, säger en av rapportförfattarna Julia Tideström, legitimerad psykolog vid Attityd i Karlstad AB.

Kartläggningen bygger på 15 intervjuer med räddningstjänstpersonal på ledningsnivå, kompletterat med granskning av interna dokument, externa riktlinjer och statistik. Konsultföretaget Attityd i Karlstad AB genomförde kartläggningen på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar.

Stödkedjan – ett centralt verktyg

Resultaten presenteras genom en stödkedja som innefattar de åtgärder som finns att tillgå för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Stödkedjan omfattar basåtgärder samt stöd före, under och efter en särskilt påfrestande insats. Innehåll i stödkedjan är exempelvis företagshälsovård, medarbetarsamtal, utbildningar och kamratstöd. Få kommuner arbetar systematiskt med stödet i alla olika faser, och strukturerna skiljer sig markant åt i landet.

– Flera räddningstjänster gör viktiga insatser, men avsaknaden av standardiserade rutiner innebär att medarbetare får olika förutsättningar beroende på var de arbetar, säger Julia Tideström.

Flera räddningstjänster har redan börjat utveckla egna modeller, men arbetet behöver skalas upp, kvalitetssäkras och harmoniseras för att ge tillräckligt stöd i hela landet.

– Vi ser att många gör så gott de kan, men att arbetsmiljöarbetet behöver lyftas från individnivå till organisatorisk nivå. Det är först då vi kan skapa verklig uthållighet, säger Julia Tideström.

Positiv trend men ojämnt fördelat

Arbetet mot psykisk ohälsa har följt en positiv trend under flera decennier. Många av de intervjuade beskrev att normerna avseende öppenhet kring svåra tankar och känslor samt graden av hjälpsökande utvecklats positivt med åren. Samtalsklimatet beskrivs vara allt mer tillåtande och hjälpsökande beskrivs vara mycket vanligare nu än för tio år sedan.

Stödet är dock ojämnt fördelat mellan räddningstjänstpersonal som är heltidsanställd och så kallad räddningstjänstpersonal i beredskap RIB (som har en annan huvudarbetsgivare). I flera intervjuer resoneras om konsekvenser för RIB, i form av bristande tillgång till informellt stöd samt tidig upptäckt av ohälsa.

Psykologiskt stöd under höjd beredskap och krig

En aktuell frågeställning handlar om det finns beredskap för att hantera behov av stödinsatser vid höjd beredskap och krigssituationer.

– Erfarenheter och berättelser från kriget i Ukraina ger exempel på de psykologiska påfrestningar som kan uppstå. Samtidigt framgår att ingen av de deltagande organisationerna vid tidpunkten för datainsamlingen hade påbörjat någon konkret planering för hur psykologiskt stöd skulle kunna organiseras och genomföras under en pågående höjd beredskap och krigssituation, säger Julia Tideström.

Bidra till att stärka organisationernas förmåga

Ansvaret för räddningstjänstpersonalens arbetsmiljö ligger hos de kommunala organisationerna som arbetsgivare. Myndigheten vill med kartläggningen bidra med en nationell bild av den kommunala räddningstjänstens befintliga rutiner i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, kopplat till arbetsmiljön i allmänhet och särskilt påfrestande händelser i synnerhet.

– Räddningstjänstens personal möter ofta svåra situationer. Det är därför angeläget att vi bidrar till att stärka organisationernas förmåga att förebygga och hantera psykisk ohälsa. Den här kartläggningen ger oss och andra aktörer ett viktigt underlag för att gå vidare med mer konkreta åtgärder, säger Elisabeth Samuelsson, tf. sektionschef vid Myndigheten för civilt försvar.

Webbutbildning och praktiska insatsövningar

Myndigheten arbetar nu vidare enligt den handlingsplan som ska stärka stödet till kommunal räddningstjänst. Förutom att resultatet från denna kartläggning ska spridas så har ett arbete med att utveckla en webbutbildning inom fortbildningstjänsten om suicidprevention för kommunal räddningstjänst inletts. Dessutom planeras för att utveckla praktiska insatsövningar och verka för gemensamma utbildningar för blåljuspersonal. Myndigheten vill också förbättra möjligheten att följa suicidhändelser i räddningstjänsternas insatsstatistik.

Till kartläggningen: hur kommunal räddningstjänst förebygger arbetsrelaterad psykisk ohälsa